Nu har dock 50vmax väldigt bra rykte i 222an. Men 223an är ju kraftigare och flesta kulor i kalibern är ju varmint-kulor ie, dom ska inte ha genomslag.J.Tännström skrev: ↑09 jul 2022, 15:20Det där är vanligare än man tror att skjuta rådjur med V-max och andra spränggranater.macggu skrev:Hur tänker man om man avsiktligt ställer sig på ett rådjurspass med en sådan patron i loppet? Jämför med folk som skriker rösten av sig bara för att någon skjuter en bondad kula med över 90% restvikt.doomer77 skrev: ↑09 jul 2022, 12:32 Mim bror har en 223a med några elaka små varmintkulor som exploderar våldsamt och slänger splitter och alla håll och kanter. Han sköt ett rådjur på samma jakt och det var knall och fall trots väldigt hög träff, några bitar av kulan lyckades slå av ryggraden. Tyvärr så betydde det att bog,
revben och sadel var bara att kassera då splittret hade letat sig in överallt.
Jag tror att den optimala kulan ligger någonstans mitt emellan.
Skickat från min GM1900 via Tapatalk
Men allt handlar om AVSTÅND. En 50vmax på 25 meter går ju ganska rejät snabbare än en på 150 meter..
Alaska är en klassisk blyspets, motsvarande kulor i andra kalibrar har använts i 100 år med bra resultat. Mantelns enda funktion i en alaska är att göra så den går att skjuta i ett modernt gevär med röksvagt krut. Om det varit svartkrut hade manteln inte behövts.
Men folk köper alaska, laddar den till 10% över max tabellen och blir förvånade när den blir mos på 50 meter i en älg.
Håller man sig till lämpligare farter går den bra.




