Jakttidsöversyn; remiss

[potatiskastare]

Har inte riktigt reflekterat över solens läge när jag kvällsjagat änder. Kommer förslaget att påverka i praktiken?

Oroväckande att de skall utreda jakt på skogshare. Är inte alla harar mer eller mindre blandningar?

Tidigarelagd jaktstart på älg samt slopande av brunstuppehåll. Intresant!

Skyddsjakt på sångsvan och trana. Hoppla! Det var nog på tiden, men undra hur det blir med medial uppmärksamhet.

[Pek]

Har inte riktigt reflekterat över solens läge när jag kvällsjagat änder. Kommer förslaget att påverka i praktiken?

Oroväckande att de skall utreda jakt på skogshare. Är inte alla harar mer eller mindre blandningar?

Tidigarelagd jaktstart på älg samt slopande av brunstuppehåll. Intresant!

Skyddsjakt på sångsvan och trana. Hoppla! Det var nog på tiden, men undra hur det blir med medial uppmärksamhet.

Har skjutit fälthare med vita öron...

[Pek]

Tycker det är bra att formuleringen med sugga som åtföljs av sugga tas bort. Just den formulerimgen har i jägarled lett till en öppning för fri tolkning då en smågris kunnat vara en gris som varit upp till 4 månader för någon och 12 månader för någon annan.


Hade gärna sätt en skrift om att hund ska förses med munkorg om vildsvin mindre än 15 kg konstateras under jaktens utförande och hunden har en historia av att bita i friskt villt. Nog för att jag tycker att vildsvinen är ett problem, men de ska inte bitas ihjäl av hundar som förs av nonchalanta förare.

[greyling]

Tycker det är bra att formuleringen med sugga som åtföljs av sugga tas bort. Just den formulerimgen har i jägarled lett till en öppning för fri tolkning då en smågris kunnat vara en gris som varit upp till 4 månader för någon och 12 månader för någon annan.


Hade gärna sätt en skrift om att hund ska förses med munkorg om vildsvin mindre än 15 kg konstateras under jaktens utförande och hunden har en historia av att bita i friskt villt. Nog för att jag tycker att vildsvinen är ett problem, men de ska inte bitas ihjäl av hundar som förs av nonchalanta förare.

Ja det sistnämnda är ett problem men kanske bara hos ”vissa” förare. Kruxet med när hundar börjat ta friskt vilt själva är att de i de flesta fall blir rätt odugliga som jakthundar vad gäller samarbete och lydnad.

Formuleringen kring årsgrisar/kultingar är luddig men det blir ännu värre om det inte finns något mer uttryckligt än hänvisning till gummiparagraf om att inte utsätta viltet för onödigt lidande.

[Canta]

På det hela taget så har nog remissen mottagits rätt väl av de som den påverkar mest, dvs jägarna. Antijaktfolket har missförstått syftet o lagt in en massa saker som inte utredningen hade som uppgift att behandla.

Nu har inte NNV varit varken pådrivande el experter i det hela men vägt in o analyserat väl. Gissar att SJF/JRF gjort grundjobbet. Egentligen är hela paktetet rätt sent ute o det är man medveten om. Översyn bör nog göras vart 10 år. Ta t.ex. det med att inte få skjuta älg senare än solnedgång. Kom till för jättelängesen då även småplättar dvs hemmansägare hade rätt till vuxen älg dvs långt, långt före nuvarande statligt reglerade älgjakten med krav på eftersökupplägg o sånt.

Man kan läsa mellan raderna att arbetsbelastningen hos lst/Nnv gått nära på överstyr med alla senare skyddsjaktansökningar. Finns väl formalia i det här typ när svanflocken käkar upp näringsidkares framtida intäkter på gården då måste beslut på lst tas i långbänk o under tiden är grödan sabbad o svanarna på annan åker när beslut kommer efter ev överklagan. Sen finns det pengar i det här också. Utrednigen menar att besparingar kan räknas med när inte staten ska behöva slanta upp för skador på jordbruk som nu. Tror inte många får ersättning för vildsvinskador längre. Grisen är är ju mer el mindre fredlös o med detta är det upp till markägaren att hitta lösningar o samhället slantar inte längre upp.

Bara att hoppas att del II är lika vettig dvs att förnuftet får råda även där. Folk med antijaktagenda får hitta andra forum för atf få fram sitt o jakttider är egentigen mest en teknikalitet som ska ses över då o då ungefär som med trafiksäkerhet.

Sen finns fortfarande lite spår kvar i remissen av biologisk klåfingerhet typ lägga sig i just skogsharen o sånt. Om man tänker efter inte har det blivit mer ekorre i skogarna bara för att arten varit helfredad en period. Djurpopulationer styrs främst av annat som vi inte har helkoll på även om biologerna tror sig veta. Djur uppvisar både korta o långa populationsserier, så är det bara ...

[J f n Fjollträsk]

Naturvårdverket beskriver sina utgångspunkter för förslaget nedan, jag kopierade in den för det har sedan styrt förslaget art för art. Jag gjorde några understrykningar av sånt som är viktigt, där jag knappt tror att NVV uttalat det så tydligt tidigare.

Jakttidsöversynens utgångspunkt för allmän jakt är att vilt inte ska jagas under parnings- och uppfödningsperioder. Detta kan undantagsvis behöva åsidosättas när det är motiverat utifrån ett samhälleligt perspektiv, exempelvis rådande skadesituation i jord- och skogsbruk. För flera viltarter är det oklart om och i så fall hur reproduktionsbiologin har påverkats av klimatförändringar. Arternas framtida påverkan av klimatförändringar är en viktig fråga för viltförvaltningen som inte setts över inom detta uppdrag. I ett klimatperspektiv kan man förvänta sig att en del jaktbara arter kommer minska medan andra ökar successivt. Arternas reproduktionstid kan komma att ändras och deras utbredning förskjutas norrut. Inför nästa jakttidsöversyn skulle det vara värdefullt att ha ökat kunskapen om detta.

I Strategi för svensk viltförvaltning framgår att jakt, viltturism och annat brukande av vilt inte ska begränsas av omotiverade hinder utan utgångspunkten är att det ska främjas. En åtgärd som identifierats i strategin för att främja brukandet av vilt är att verka för att så många arter som möjligt är föremål för allmän jakttid. Detta i syfte att både underlätta lokal förvaltning och minska myndigheternas administration.

I Strategi för svensk viltförvaltning står också att ”viltet ska kunna brukas på ett mångsidigt sätt som skapar värde i flera led – för naturupplevelser, friluftsliv och turism, jakt som fritidsintresse eller näring, produktion och förädling av kött och andra produkter”. Samtidigt konstateras att viltet kan ställa till med betydande skador och att det därför är viktigt att förvaltningen ger möjligheter för markägare att kunna reglera viltstammarna och på så sätt påverka skadesituationen i jord- och skogsbruk på den egna fastigheten. Populationsreglerande jakt sker främst genom allmän jakt. Enligt nyss nämnda strategi bör populationsreglerande jakt på arter som orsakar stora skador särskilt främjas.

Ett sätt att möjliggöra ökad avskjutning för att minska skadorna är långa jakttider. På så sätt ges jägarna fler tillfällen att utöva jakt på när lokala förutsättningar är lämpliga. En förlängning av jakttiden behöver inte innebära ett ökat jakttryck. Sambandet mellan jakttidens längd och avskjutningens storlek är oklar, men att utökade jakttider möjliggör fler jakttillfällen är klart. Jägare har, precis som alla andra, inte obegränsat med tid. Mellan 1986/1987 och 2005/2006 ökade det genomsnittliga antalet jaktdagar från 20 till 27 dagar for en genomsnittlig jägare.3 En adaptiv viltförvaltning består av olika delar, där jakttider är ett viktigt verktyg. Utökade jakttider kan givetvis inte ensamt lösa problemen med skador. Samverkan, utbildning, enkla möjligheter till avsättning av viltkött med mera behöver utvecklas parallellt.

Markägare och jakträttshavare ansvarar för att jakten anpassas efter tillgången på vilt och att viltet vårdas i syfte att bevara de viltarter som tillhör landets viltbestånd och de fågelarter som tillfälligt förekommer naturligt i landet, samt att främja en med hänsyn till allmänna och enskilda intressen lämplig utveckling av viltstammarna. Ett stort ansvar ligger således på den enskilde att avskjutningen för respektive viltart ligger på lämpliga nivåer och lämpliga individer.

Om det råder kärva väderförhållanden kan ordinarie jakttider sättas ur spel. Länsstyrelsen får meddela föreskrifter om en begränsning av den allmänna eller särskilda jakttiden för viss viltart om det behövs med hänsyn till snö-, is- eller temperaturförhållandena5. Den enskilde jägaren ansvarar alltid för att inte utsätta viltet för onödigt lidande.

Vilka arter som kan jagas under allmän jakt i Sverige avgörs av FD samt AHD. En åtgärd i Strategi för svensk viltförvaltning är att så många arter som möjligt ska vara föremål för allmän jakttid och viltförvaltningen ska dessutom vara adaptiv. FD skrevs 1979 och AHD 1992. Under perioden har en hel del förändringar skett i naturen och samhället vilka inte fullt ut återspeglas i dessa direktiv. En adaptiv viltförvaltning förutsätter ett regelverk som möjliggör anpassningar när förändringar sker i natur och samhälle. Jakttidsöversynens riktlinjer är därmed delvis motsägelsefulla avseende vilka arter som bör jagas under allmän jakt.

Kvaliteten på vilt som resurs varierar över året. Köttvärdet på exempelvis årets kid och kalvar är mindre i början av säsongen än på slutet. Samtidigt kan köttvärdet minska i slutet av säsongen när det blir svårare för djuren att hitta föda. Även pälsvärdet varierar över årstiderna. Jakttidsöversynen har inte tagit ställning till när nyttjandet är optimalt. Detta kan också variera lokalt och bero på olika årsmån. Den enskilde jägaren är mest lämpad att avgöra när nyttjandet är lämpligt utifrån olika skäl och förutsättningar.

Jag tror att återförande av morkulljakten är att glömma utifrån utgångspunkterna ovan. Att NVV (och därmed även delvis LSty) abdikerar från kontrollen och förklarar att det är den enskilde jägaren och de lokala förutsättningarna är det som ska vara avgörande generellt är också lite frisk luft. Att de dessutom tar sig för att kritisera stelbentheten i Fågeldirektivet ("FD" ovan) och Art & Habitatdirektivet ("AHD") och att det leder till inkonsekvens i förslaget - vem hade trott det?

Återinförande av jakt på hermelin tror jag är bra, eftersom man numera helt tappat kontrollen på hur arten utvecklas i Sverige. Jag vet själv att det var länge sedan jag såg en hermelin (eller vessla), och att jag brukade se dem på vissa platser där jag brukar vara, med viss regelbundenhet.

Om man skulle försöka hjälpa skogsharen på traven i Sverige - vad skulle ni vilja vidta för åtgärder? Jag tror det är nödvändigt.

[nuke]

Om man skulle försöka hjälpa skogsharen på traven i Sverige - vad skulle ni vilja vidta för åtgärder? Jag tror det är nödvändigt.

Jaga vildkatt och se till att tamkatter hindras att jaga effektivt med t ex bjällra.

/M

[Canta]

Bra saxat av Fjt. Viktigt att ha koll på tankebanor.

Vad gäller skogsharen el svenskharen så är det väl så att inte kul att vara bytesdjur i vitt på mörk barmark. Gissar att haren mest ligger o väntar på bättre förhållanden när väder växlar som det verkar vilja göra numera. Får dom inte i sig sitt nödvändiga närningstag då tappar dom i kondition o blir mer utsatta för sjukdomar o som byte. Skogsharen är anpassad till vinter o sommar med sin dräktväxling. Neråt kontinenten finns väl inga skogsharar alls pga av samma markfärg mest hela tiden.

Skulle vi gå in i en period av mer kyla o snö igen typ liten istid o med färre väderväxlingar skulle skogsharen nog öka igen el ta igen förlorad terräng.

Klart att det finns en konkurrenssitutation vs fälthare också men ändå så har dom rätt olika habitat el födosök. Ska man få upp skogshare då gäller långt upp i skogen o fälten hör till tysken. Tror knappast att särskild utfodring skulle hjälpa skogsharen så värst. Faktiskt får dom redan idag god hjälp av människan via vinteravverkningar av skog. Ett jaktförbud skulle inte påverka så värst heller. Inte många som håller på med sån jakt iaf neråt landet o rätt ofta nöjer man sig med god hundjakt o möjligen nån enstaka hare med hem som sann stövarjägare.

Man får ta det som det är. Win some, lose some ....

[greyling]

Har väl inte varit snack om jaktförbud på skogshare- var välan skyddsjakt som skulle bort.

Där jag jagar som mest har vi fälthare samt på skogen mohare- enstaka skogsharar syns men de är det då skjutförbud på. Ja nu skjuts det väl typ en mohare vart 5e år om hunden jobbat bra. Fälthare dräller det av i år. Faktiskt gott om mohare med. Även bara typ en kilometer från fälten.

Det går inte att se att de skulle ha korsat sig.

Nv Sörmland är det här.

[Canta]

Ang skogsharen är det tydligen så att den idag uppvisar GYPS i endast 1 zon av 3 i vårt land. För att få jaga krävs tydligen GYPS i utvald zon o därför ska skogsjösse utredas vidare el under 2020. Vet inte om man kan få göra så där dvs plötsligt indela ett land i olika zoner på eget bevåg. I så fall skulle man få skjuta fasaner där men inte här typ o kanske bara i halva län i vissa fall.
Klart att skogsjösse har det svårt numera i sydliga län/zoner med så många snöfattiga vintrar på raken. Men så är det. Rent praktiskt är det väl så att när få el inga skogsharar finns på skogen då skippar jägaren sån jakt 'på eget intiativ' så att säga. Kruxet med lokala förbud är att det blir extrem lång tid innan ev. frisläpp. Kanske nästa översyn sker först om 10-15 år. Nej, låt det vara o låt folk få använda sina egna hjärnceller som nog är mer uppdaterade än byråkraternas ....

[finnjägarn]

håller med dig canta. tycker inte om när folk häromkring lägger sig i hur mycket rådjur vi ska skjuta mm. dom som jagar borde ju avgöra det själv och ha bäst kännedom om vilken stam man har . Dessutom så ligger det ju i jägarens eget intresse att ha en livskraftig stam som man kan jaga. dock finns det ju alltid rötägg som inte kan tänka med eget huvud och skjuter så mycket dom bara kan men där hjälper ändå inte förbud

[Dyngsmäll]

Det stora problemet för skogsharen är hybridisering med fälthare. Fältharehannar tar sig, via skogsbilsvägnätet, djupt in i traditionellt skogshareland och ”stjäl” parningar eftersom de är större och starkare än skogsharehannar. Hybriderna kan reproducera sig och fältharegener hittas alltför ofta i vita harar som ser ut som skogsharar, men alltså inte är det rent genetiskt.

[Canta]

Ja, tysken är invasiv men ändå rätt poppis. Skogsharen blir uppblandad genom tysken o därför lär skogsjösse bara fortleva GYPS-mässigt där inga fältisar finns/trivs. Blir väl inre o övre Norrland då som mest. Däruppe är det relativt vargfritt också o då man ju njuta av klingande hardrev på riktigt. Förr var Småländska höglandet känt för sina bestånd av vita men inte alls samma numera vad man förstått.
Egentlgen är stövarjakt på fälthare nästan roligare än på skogshare, blir lite mer action. Med vitharen krävs rikitgt säker hund o rätt sällsynt numera men blir ändå rätt många tråkiga långa tappt/avhopp längs skogsvägarna. Iofs har kartpejl gjort att man är med i jakten på annat sätt än förr.
Iaf ska skogsharen få sig en egen undersökning framöver o under tiden gäller väl den gamla jakttiden här.

[potatiskastare]

Det stora problemet för skogsharen är hybridisering med fälthare. Fältharehannar tar sig, via skogsbilsvägnätet, djupt in i traditionellt skogshareland och ”stjäl” parningar eftersom de är större och starkare än skogsharehannar. Hybriderna kan reproducera sig och fältharegener hittas alltför ofta i vita harar som ser ut som skogsharar, men alltså inte är det rent genetiskt.

För ett antal år sedan läste jag en artikel där de påstod att det är en flytande DNA skala från norr till söder i hela Europa. Tydligen skulle spanska harar ha typ 14% svenskhare i sig. Jag ser många krångel och problem om det skulle bli helt skilda jakttider på två underarter som har en flytande gräns.

[Filfrasen]

Tydligen är dom inte så pigga på att införa någon allmän jakt på Korp, man kan undra varför då det förmodligen är det vilt man ser mest frekvent på vår mark ?

[Ogster2]

Tydligen är dom inte så pigga på att införa någon allmän jakt på Korp, man kan undra varför då det förmodligen är det vilt man ser mest frekvent på vår mark ?

Har ett gäng på våran mark också som flyger runt och väsnas, dock är rovfåglarna överrepresenterade hos oss

[Canta]

Ja, tyvärr ligger skarv o korp på fel lista i FD (fågeldriektivet) o med detta inte jaktbara under allmän jakt. Nu finns iof undantag (som vanligt) t.ex. vid risk för skada vid uppfödning o sånt. Men inte helt konskvent här för med skarvn har man nu 'skarvat' lagen så att det ska gå att få hålla efter även på eget iniativ vid fiskuppfödningar o yngelområden o sånt.
Korpen kan man skjuta t.ex. när får o renar ska föda men då först efter att lst gett klartecken.
Nu borde iofs de där båda arterna flyttas upp på listan som jaktbara då med råge uppfyller kraven på GYPS inom sitt men den här utredningen handlar om annat dvs översyn av främst allmänna jakttider. Att flytta arter på lista är en extrem uppförbacke o man kringgår hellre genom att ge undantag.

Vråkarna har ett toppår iår av nån anledning men krävs nog flera år innan man gör nåt.

[SW123]

Intressant läsning https://www.naturvardsverket.se/upload/ ... 191216.pdf" onclick="window.open(this.href);return false;

Det som sticker ut är väl mer skyddsjakt på s.k. eget initiativ. Jordbrukare ska inte behöva sitta o vänta på att lst får till det i sina manualer när t.ex. tranflockar käkar upp potatisen utanför gården osv.
En annan vettig grej, f.ö. hög tid, är att älgen får skjutas från torn el liknande en timme efter solnedgång mot nuvarande endast fram till solnedgång.

Nån utökad vårbockjakt blev det inte men kan ev. komma senare. Lagda län gäller.

Grisgrejen som det talats så mycket om innebär ingen skillnad. Sugga som kommer med kultingar får inte skjutas men nu pga vanlig vettig djurskyddslag dvs sån som gäller alla djur.

Blir lite lättare att hålla efter skarv o säl också. Med säl blir det antagligen licenskvoter o skyddsjakt som sådan bortfaller med all dess byrokrati o med skarven så lär den få hållas efter på studs vid många maritima anläggningar på samma sätt.

Ekorre lär få skjutas igen om man vill. Jakten försvann för nån kom på att eftersom man inte äter ekorre så kunde man freda. Men räven, minken, grävlingen då … iaf nu korrigeras troligen feltänket.

PÅ det hela taget ett bra jobb med remissen. Rätt kul f.ö.att samma dag som det här släppts så dyker förenklingspaktetet för vildsvinskött upp. Tillfällighet eller julstädning eller politik ...

Varför tycker du det är hög tid att älgjakten förlängs med 1 timme?

[Canta]

Tja, på marker som är brutna dvs med ängar, åkrar o skogsholmar dvs neråt landet kommer älgen ut först när det blivit halvskumt dvs efter solnedgång. Man sitter mest i torn. Suttit hur många gånger som helst när älgko med kalvar kommer 'för sent'. Rådjuren får ju skjutas 1 timme efter solens nedgång o gris hela kvällen/natten såklart.
Många marker neråt landet lämpar sig inte för löshundsjakt på älg så vak gäller. Är väl också så att med dagens prylar kan man göra ev eftersök även i halvmörker o dessutom finns spårhundar på annat sätt än mot förr. Mobiler också så bara att ringa efter hjälp.
Den gamla regeln om solen ner sen älg-slut kom till vid den tiden då folk fick skjuta en vuxen älg under en kort vecka o även på rätt liten mark. Då kan man förstå att det kunde bli problem med hämtning o/eller ev eftersök.

[SW123]

Tja, på marker som är brutna dvs med ängar, åkrar o skogsholmar dvs neråt landet kommer älgen ut först när det blivit halvskumt dvs efter solnedgång. Man sitter mest i torn. Suttit hur många gånger som helst när älgko med kalvar kommer 'för sent'. Rådjuren får ju skjutas 1 timme efter solens nedgång o gris hela kvällen/natten såklart.
Många marker neråt landet lämpar sig inte för löshundsjakt på älg så vak gäller. Är väl också så att med dagens prylar kan man göra ev eftersök även i halvmörker o dessutom finns spårhundar på annat sätt än mot förr. Mobiler också så bara att ringa efter hjälp.
Den gamla regeln om solen ner sen älg-slut kom till vid den tiden då folk fick skjuta en vuxen älg under en kort vecka o även på rätt liten mark. Då kan man förstå att det kunde bli problem med hämtning o/eller ev eftersök.

Tack!
Då förstår jag varför du tycker så!