Min dag på passet.

[börje]

Jag sköt mina första älgar med en Carl Gustav M96 från 1904, ompipad till 308win.

[Kärrtroll]

Jag tänkte roa mig med att ge en redogörlese för gårdagen.

Kompisen och jag åkte upp för att fixa lite med batteribyte och dylikt, vid våran ena åtel. Vi hoppades vara färdiga så pass att vi kunde vaka lite rådjur men som vanligt drog det ut på tiden. Vi fick montera nattsiktena och sätta oss och vaka gris istället.

Det var ju nån minusgrad och i den råa luften kändes det snart kallt som fasen. Jag hade tänkt sitta tills en stund efter första spridningen vid 18. Men jag började känna mig tveksam till om jag skulle stå ut så länge.

10 minuter över 17 så ser jag helt plötsligt att det går 3 grisar och bökar i buskarna. Jag spanar på dom och hoppas att nån av dom ska komma fram så att jag får ett skottläge. Efter ca 2 minuter så går en gris och ställer sig framför buskarna och jag försöker sätta mig till rätta för att kunna skjuta. På nått sätt så varsnar grisarna mig i det ögonblicket och sticker till skogs.

Nu känns det jävligt bittert och jag är rädd att jag inte kommer att få se nån mer gris den kvällen. Söker av ett par gånger utan att se ett liv. Klockan 17:30 spanar jag av en gång till och ta mej tusan om jag inte anar grisar i skogen bortom åteln. Bestämmer mig för att släcka siktet direkt och försöka hålla mig lugn i en 15-20 minuter och hoppas på att grisarna går fram till åteln.

Klara bara av att hålla mig lugn i 5-6 minuter. Spanar i siktet igen och nu ser jag flera grisar på åteln, både större och mindre. Dom täcker ju varandra och jag börjar bli orolig för att dom ska sticka till skogs igen. När en av de mindre grisarna skiljer ur sig lite och går mot åtelns bortre ben så siktar jag in mig på den. Rädd som jag är jag ska missa chansen igen så skjuter jag trots att jag inte har någon riktig bra bredsida på grisen. Det blir en bra träff och gyltan stannar på plats under åteln.

2021-01-06 18.01.16.jpg

[Fritz Kraut]

Gångna helgen satt jag på pass när hundföraren gick på söderifrån. Det var tyst och lugnt medan jag spanade av de tre skjutgatorna. Plötsligt hör jag från vänster snabba dunk mot marken. Medan jag vänder mig däråt ser jag en dovhind flyga alldeles över mig på ett par meters höjd och en jordtorva landar på mig. Hon kom på stigen till passet och upptäckte mig när jag vred mig om. Hon flög vidare genom högra skjutgatan och var borta innan jag ens hunnit tänka på skott. Det är sällan djuren kommer SÅ nära,

F.

[Masse_89]

Gångna helgen satt jag på pass när hundföraren gick på söderifrån. Det var tyst och lugnt medan jag spanade av de tre skjutgatorna. Plötsligt hör jag från vänster snabba dunk mot marken. Medan jag vänder mig däråt ser jag en dovhind flyga alldeles över mig på ett par meters höjd och en jordtorva landar på mig. Hon kom på stigen till passet och upptäckte mig när jag vred mig om. Hon flög vidare genom högra skjutgatan och var borta innan jag ens hunnit tänka på skott. Det är sällan djuren kommer SÅ nära,

F.

Förstår du inte hann tänka på skott om det kom en dovhind som flög ovanför dig och flög vidare på skjutgatan. Inte varje dag man ser dom flyga runt
Haha nä sorry kunde inte hålla mig..

Höll på bli få en älg över mig i höstas, hunn tar upp och det går lös å jag hör det kommer mot mig via en stig, stup på ena sidan å en bergvägg på andra så dom kan bara gå där jag stod.. ställer mig 5-10 m på sidan om stigen tänker att den här granen kan ja stå bakom, då får jag bra läge.. älgen brydde sig inte om granen utan sprang igenom den, 1-2 m ifrån mig kom den ut.. hann precis hoppa undan för att undvika å bli nersprungen haha inte det bästa att ta en 4meters gran som "skydd"

[Kärrtroll]

Dags för en rapport igen.

En strålande fin vinterdag och jag var inbjuden att gästjaga med det lag som jagar på marken i byn där jag växte upp. Jag tilldelas ett av de första passen i kanten av ett fält, i närheten av byn. Själv har jag aldrig fällt nått där. Men när jag började jaga för ca 7 år sedan, så brukade det smälla ganska ofta på det passet. Nu har de dock ändra lite på hur och var hundarna släpps, detta för att bättre få fart på grisarna. Det har lett till att det inte skjuts lika ofta på detta pass.

Jakten drar igång och hundarna släpps ute på en halvö där det bruka stå gris. Det tar inte någon längre tid innan hundförarna rapporterar att det nog står både gris och rå ute på halvön och att de nu ska försöka få lite liv i luckan. Strax därefter så rapporterar skyttar som har utsikt över landtungan att det passerar både gris och rå in mot fastlandet och skogen. Djuren lyckas hålla sig undan skyttarna och dreven går vidare upp i skogen. Ett par grisar, som antagligen stötts från holmen, ses smita ut i andra änden av såten.

I övrig så går drevet trögt och hundarna håller sig i närheten av halvön. En skytt rapporterar dock att han har sett ett kid och en get som går norrut, in i marken. Jag skärper till mig och hoppas att det ska gå åt mitt håll. Det går över en halvtimme och inget händer. Lite märkligt då rådjuren brukar hinna över såten på bara några minuter och även om de inte passerade mig så borde någon annan skytt ha sett dem. Nåja, rådjuren har väl varit skickliga eller haft tur och undvikit alla passkyttar.

Jag slappnar av och tycker att det börjar kännas kallt. Det vore inte så fel med en kaffepaus nu. Då ser jag hur det kommer ett rådjur genom skogen och ut mot mitt fält. Försöker avgöra om det är get eller kid och när rådjuret nästan är framme vid åkerkanten och jag har börjat lyfta bössan, så inser jag att det är för stort för att vara ett kid. En get alltså. Geten får syn på mig när jag rör på bössan och kastar in mot skogen igen. Då ser jag penseln under buken och geten omtolkas snabbt till en bock. Lyfter bössan och får ett läge och skjuter just som rådjuret passerar mellan ett par träd. Bocken fortsätter dock och jag försöker få ett nytt läge bland träden. Det blir en glipa och jag får iväg ett andra skott. Tycker mig se att bocken faller men är inte helt säker. Jag rapporterar att jag har skjutit men att jag inte är hundra på utgången. Får klartecken att gå fram och undersöka hur det har gått.

När jag har hunnit halvvägs fram så kommer en av jakthundarna i spåren på bocken. Han hinner fram före mig och då märker jag att jag måste ha skjutit dåligt för att rådjuret reser sig och försöker komma undan. Först är de inne bland träden och jag har svårt att avgöra hur pass skadat bocken är. Men i sina försök att undkomma hunden så går rådjuret tillbaka i sina spår. När det kommer ut i lite öppnare terräng så ser jag att jag har skjutit käken av bocken. Jag försöker få ett nytt skottläge men hunden är för nära.

Nu är jag stressad som fan, vilket jävla kasst skott och hur sjutton ska det här sluta. Om jag missade med första skottet och bockens käke är dess enda skada, så har jag svårt att tro att hunden hinner ikapp. Men hunden, en kleiner münsterländer för övrigt, hinner upp rået och får omkull det. Jag andas ut och tror att nu är det klart. Men när jag börjar röra mig mot hunden så far bocken upp igen och springer med hunden efter sig ut på fälten och bort mot byn. Jag önskar att jag kunde skjuta en gång till men hunden är fortfarande ganska nära och nu har jag dessutom hus bakom.

Hinner känna mig ganska uppgiven men ser att hunden återigen hinner ikapp och fäller bocken. Den här gången så inser jag att det är bäst att jag snabbar mig. En 100kg+, ölhävande och dåligt motionerad, man i sina bästa år försöker göra en Usain Bolt i 3 decimeter snö, i vinterkläder och med en bössa på ryggen (tur att det inte finns på film ). Hunden sköter sig exemplariskt och lyckas hålla nere djuret tills jag kommer fram och kan avsluta med kniven.

Usch, vilken jäkla pärs. Men fy tusan vad jag är tacksam för att det finns duktiga hundar. När såten var slut så var jag den ende som fällt nått och fick motta flera "grattis". Måste säga att det kändes väl si så där och jag sa till dom att gratta jycken i stället.

Nån bild på bocken blir det inte då den inte var så snygg. Men jag kan ju bjuda på en vy från passet.

2021-01-30 08.32.12.jpg

[börje]

Skönt att detslutade bra. Bra hundar är f.ö guld värda.

[win307]

Skulle ha blivit jakt i morse,kasst väder så blev inställt. Var iaf jaktsugen så tog med bössan idag.Smög bakvägen genom skogen den här gången.Blötsnö,gick bra att smyga. Efter att ha klarat av hela gränsen mot grannmarken(får skjuta där oxå så det spelar mindre roll) så såg jag plötsligt ett dovarsel.Stannade mitt i steget,kollade lite om det var fler. Det var det... En av dom glodde rakt på mig.Nu blev det "waiting game",vem ger sig först? Efter 5 min mitt i steget började det göra ont.Drog mig i ultrarapid bakåt lite så några tallgrenar skymde sikten.Nu stående på båda benen någorlunda bekvämt,"waiting game" igen.10-15 min senare benen började värka,inget tålamod har jag heller...Nu får det bära eller brista.... tog några steg till vänster,avancerade framåt 10 m. Doven stod fortfarande och glodde på mig.Tog stöd mot ett träd,siktade in mig på en annan som stod med bredsidan mot mig.PANG,reaktionen blev som när Ferdinand sätter sig på getingen...Förstod att det tog bra.Kollade på dom andra som plötsligt blev minst 20 st.Svårt att hålla koll på den som jag sköt på.Plötsligt lägger sig en så då blev jag lite lugnare,nu dags att börja sikta in sig på nr 2.Då reser sig plötsligt den första igen och sprang förbi mig,nu blev jag konfunderad,den såg helt frisk ut,avstod andraskott.Gick fram och tittade,antingen hade någon spillt ut en rödfärgshink på skottplatsen eller tog det bra...Den jag sköt på ramlade på en som låg och snarka...Spännande och kul iaf.Dovhind med bogträff.Om jag kunde sätta in en bild så hade ni sett den här...

[Masse_89]

Fin dag.. gratulerar

[win307]

Första passet. Åkerpass,motsol inga drömförutsättningar direkt. Satt och spanade mot skogskanten .Inget hände på ett bra tag,plötsligt kommer det 2 dov mot mig. Dags att vakna ur dvalan,det var varmt och skönt i solen,lärkorna drillade i skyn men nu blev det jakt igen... Höll i bröstbenet då den kom snett emot mig,PANG,blev stående på skottplatsen. Efter en stund utan att den föll blev jag lite tveksam var skottet egentligen tog,då såg jag blodet komma ut genom bogen,bara att vänta. Flera småsåter senare utan djur var det den enda som blev skjuten. Nu är säsongen över...

[honken]

Blev en bra dag



Skickat från min iPhone med Tapatalk Pro

[Kärrtroll]

Det var ju ett tag sedan det skrevs i den här tråden, så jag plitar väl ner mitt grisvak från förra lördagen

Efter att ha sett Bajen spöa Mjällby med 2-0 så var det dags att ta en tur upp till marken för att kolla läget. Det var trots allt 2 veckor sedan sist. Det har varit rätt tomt på våra åtlar under våren och senaste tiden har kamerorna strulat så vi har inga bilder på gris. Det gör att jag inte har så stora förhoppningar om ett lyckat vakpass, men givetvis så tänker jag sätta mig ett tag när jag ändå är på plats. Kommer upp till marken runt klockan 19 och går för att kolla om nån har varit på vår nya rulltunna. Tunnan hade rubbats något ur sitt läge men det verkar inte ha varit någon större aktivitet. Skjuter två övningsskott för att kontrollera att siktet fortfarande håller rätt, vilket det gör.

När detta är klart så har klockan börjat närma sig åtta och jag börjar gå upp mot vår ena åtel. Kommer på plats och sätter mig i jaktstegen med min fjellduk. Varmt och skönt. Efter ca en kvart så ser jag att det kommer ut 2 rådjur på fälten i norr och de betar sig sakta ner mot åteln. Ytterligare en stund senare så går rådjuren på åteln. Jag känner helt plötsligt att jag måste hosta och försöker vara så tyst som möjlig för att inte skrämma råna. Inte för att det skulle göra något om jag skrämde dem men det är ju trevligt med sällskap. Det går hyfsat till en början men hostan vill inte försvinna och till sist hostar jag så illa att rådjuren springer till skogs, skällandes. Jäkla hosta, var kom den ifrån? Och inte verkar den vara över heller. Hostar och harklar ett tag till och börjar fundera på att ge upp. Det är ju ingen idé att vaka gris om man har hosta. Men då det inte är så långt kvar till sista spridningen, klockan 21, så försöker jag dämpa mitt hostande. Så kan jag kanske vaka en till en stund efter spridningen åtminstone.

Lyckas hålla mig tyst och spridaren går som den ska. Det börjar bli ganska mörkt nu men när jag tittar upp mot fältet så tycker jag mig ana något i kanten, vid några björkar. Spanar ett tag men allt verkar vara stilla och det var kanske bara är en knotig gren på någon av björkarna? Till slut så ser jag ingen kontur längre men skyller det på att det har blivit ännu något mörkare. Belysningen norr om åteln hoppar igång. Men det brukar den göra lite till och från, utan att det behöver betyda något. Jag börjar ändå tycka att det är dags att spana av åteln och startar pard-siktet utan uv-lampa. Kikar först till höger, i området kring strålkastaren som aktiverades men ser inget där. Sveper sedan åt vänster och anar nått mörkt. "Tjärdunken bakom åteln", hinner jag tänka innan jag inser att det är ett vildsvin som rör sig i buskarna. Pulsen ökar, vad är det för gris? Är den skjutbar? Tycker inte att den verkar vara allt för stor men det är svårt att avgöra när den rör sig i slyn. Det skulle kunna vara en liten sugga? Medans jag följer rörelserna i buskarna så anar jag att det kommer fram ytterligare ett vildsvin i nederkant av siktet. Plötsligt går belysningen på åtelns södra sida igång och jag ser grisen i nederkant av skiktet tydligt. Den är mindre än den första som jag kikade på och borde vara okej att skjuta. Riktar in siktet på gris nummer 2, ser inga dragna spenar, rättar till siktet ytterligare och skjuter.

Som vanligt så försvinner flocken så snabbt att man inte hinner med att se dem men vildsvinet som jag sköt blir kvar på plats. Det sprattlar lite men blir snart stilla och jag funderar på om jag ska sitta kvar och hoppas på att de andra grisarna kommer tillbaka?

Beslutar mig för att jag inte behöver skjuta mig någon mer gris då jag har nog att göra med att ta hand om den som jag just har fällt, så jag går ner från stegen och fram till skottplatsen. Konstaterar att jag har fällt en gylta med ett bra skott i bogen. Bara att hämta bilen, lasta in och fara hem och ta ur vildsvinet. Det var ju inte den största grisen men medans jag konkar den till bilen och uppför trappan här hemma, så bedömer jag att den väger kring 60 kg. Hämtar vågen för att kontrollväga. Har tydligen blivit klen på gamla dar, vågen visar bara på 40 kg. Men det är ju en ganska lagom gris att ta hand om själv. Skottet gick ca 21:10, ca 3 timmar senare så har jag tagit ur, sotat och hängt upp gyltan samt satt mig i fotöljen och varvar ner med en nyblandad gin och tonic

2021-04-17 23.10.26.jpg

[Kärrtroll]

Gårdagens ”Dag på passet”

Hade lyxat till det med en köpejakt på jägarförbundets marker ute på Gålö. Efter morgonsamlingen 07:30 så stod jag på dagens första pass nån timme senare. Fina drev som passerade ganska nära men hela tiden bortom synhåll. En passgranne fick fälla en bock strax innan vi bröt.

Byte av såt och ca 10:30 stod jag på ett nytt pass, i närheten av ett kärr. Här var det lite färre djur i såten men det blev några hyfsade drev trots allt. Även denna gång så hörde jag hundarna passera ganska nära men såg inget.

Lunchdags och efter det dags för dagens sista såt. Fick ett ganska öppet pass bland höga furor. Här hade jag lite aktion. Hörde att drevet gick åt mitt håll till och ser 2 rå springa nedför en kulle och vika av söderut i slyn. Strax efter kommer ett tredje rå, som inte viker av in i buskarna utan fortsätter åt mitt håll till. Tyvärr så passerar det på för långt avstånd. Inte långt därefter kommer drevhunden och han sticker efter de första 2 rådjuren. Ser inte vart de tar vägen men hör hunden driva söderut, bort från mig. Hundföraren rapporterar att det ser ut att gå ur såten. Men då buktar rådjuren och går mot norr igen och jag hör hundskallen närma sig igen. Står på helspänn och ser råna komma närmare mellan stammarna. Men de viker av innan de kommer innom skotthål och försvinner in i slyn på nästan samma ställe som tidigare. Ser hunden komma efter och återigen så vänder drevet söderut och verkar vara på väg ur såten. Men återigen så buktar råna och återigen så ser jag dem komma närmare mellan furorna, bara för att återigen springa in i slyn innan de kom in på skjuthåll. Drevet går söderut igen men den här gången avbryter hunden. Jakten pågår någon timme till sedan är det dags att avsluta dagens Gålöjakt. Även om jag inte fick något skjutet så tycker jag att dagen var bra. Hade hyfsat fina pass, vädret var riktigt bra och i sista såten så höjdes pulsen rejält ett par gånger.

På väg hem så hör en kompis från jaktlaget av sig, för att informera att han tänkte vaka gris. Han undrar om jag vill göra honom sällskap och det ville jag ju. Tv-soffan fick vänta och jag for vidare till jaktmarken för att möta upp kompisen. Eftersom det var jag som senast fällde en gris så beslöt vi att min kamrat tog den åteln som har verkat hetast på sista tiden, medans jag gick till våran norråtel.

Var på plats i skjutstegen ca 16:45, lite senare än vad jag skulle önska. Men det gjorde inte så mycket då jag tror att det kommer att vara lugnt på min åtel. Som vanligt när man sitter och stirrar i mörkret så tycker man sig se skuggor som rör sig gång efter annan men varje gång jag drar på PARD:en så är det tomt på åteln. Klockan börjar närma sig sex när jag återigen tycker mig se en rörelse. Gör mig beredd för att starta siktet när jag tydligt ser att det denna gång är utom tvivel att rör sig skuggor runt åteln. Ser att en mindre skugga står för sig själv så jag startar siktet och riktar in mig på skuggan. En liten årsgris står för sig själv med vänstra sidan åt mitt håll. Siktar in mig och trycker av. Först ser grisen ut att ramla på plats men den tar sig upp på benen och springer ut på fältet åt norr. Får iväg ett dåligt andraskott, sen är grisen borta. Bara att gå ner och börja leta spår. Ca 40 minuter efter skottet så hittar jag tillsist en liten årsgalt, 70 meter rakt ut på fältet. Letade först på fel ställe då jag trodde att den skulle vinkla upp mot närmaste skogskant så fort den kommit ut på fältet.

Efter att vi bytt batterier i åtelkamerorna så for vi hem till kompisen för att ta hand om grisen. Precis när vi gått ur bilarna så surrar det till i telefonen och vi kan konstatera att en halvtimme efter att vi åkte så vart det grisfest på den åtel som kamraten satt vid Allt tar som vanligt längre tid än man tror och inte förrän klockan halv tolv var jag hemma i soffan igen med en GT i handen. Det blev en lång dag (och text) i jaktens tecken

20220115_182759.jpg

[Arso]

Nu har det gått några veckor men ändå. Har fått vara med några gubbar på så kallad torsdagsjakt sen efter älgjaktsveckan. Andra kallar det för prostatajakt, eller pensionärsjakt. Skit i samma, ett bra sätt att umgås och lära känna gubbarna runt gården lite bättre och med lätthet veckans höjdpunkt med väldigt trevlig stämning.
Så denna torsdag skulle äldsta flickan med, 10 år. Lite snö och strax under nollan. Första passet hamnade vi i en kraftledningsgata. Fanns inget bra ställe att ställa bilen så den parkerades 25m framför tornet. Jaktledaren tyckte att tornet är lite trångt så det kanske är bättre att vi står på backen. Äsch tänkte vi, vi klättrade upp ändå, trångt och mysigt. Hundarna släpptes och fick båda upptag direkt, som vanligt, en korsning mellan tax och drever och en Wachtel. Dotra var lite rastlös så hon började greja lite med snön i tornet. Det snöade lite så det surrade om ledningen. Efter 20 minuter kommer två rådjur. Jag petar till dottern med armbågen så hon också får också syn på dem. De stannar perfekt på 30m och jag smäller den som är helt oskymd. Skottet tar lite lågt men vi hittar rådjuret 20m bort från skottplatsen. Första gången i år som dottern är med. Hon får hjälpta till å dra ut det till bilen och ta ur det. Hunden, tax/drever, kom i spåret efter att jag var färdig med urtagningen, alltså typ 10 minuter. Så långt efter var han, så inte konstigt att rådjuren kom så lugnt och fint.

IMG_0727.JPEG

Efter såten kör jag hem lite snabbt och spolar ur rådjuret lite lätt samt samt tvättar händer. Dottern stannar hemma och jag åker tillbaka och grillar korv.

Dags för såte nummer två. Får ett markpass vid en grusväg i gammal granskog, står kanske 10m in från vägen. Fått stå här innan några gånger och det är lite knepigt. Fullt med kvistar och svårt med kulfång osv. Var redan rätt nöjd med dagen, så det gjorde inget. Det smäller i skogen innan hundarna släppts. Det var lagets jaktledare och ålderman (80+) som fick sitt första rådjur för jaktåret. Hundarna släpps och får upptag direkt. Dröjer inte lång tid innan det kommer ett rådjur, bock, i god fart in mot mig. Den stannar perfekt mellan två granar på 50m och jag tvekar inte en sekund. Skottet går in perfekt bakom bogen och den lägger sig på plats. Mitt första vilt jag skjutet helt utan stöd. Dock gjorde jag en liten missbedömning. Den stod lite vinklad så utgångshålet är lite långt bak. Jag skyndar mig iaf fram till den och den ligger med utgångshålet uppåt så jag tror att jag skjutit den i buken. I samma veva försöker den ta sig upp och jag famlar efter kniven, va fan, den ligger ju i bilen. De ropar på radion, så jag slänger ur mig ett vänta och sen får jag träna avfågningsskott. Det fick med fint. Siktade lite högt och skottet gick in mellan ögonen. Kort därefter kom Wachteln. Vid urtagningen hemma sen så kan jag konstatera att hade skottet gått några cm längre fram hade det varit perfekt, nu tog det via levern ut. Fick tyvärr kassera lite mer än vad jag hade önskat. Jag försöker ta var på allt, benen blir kokta till buljong, struparna torkas i pannrummet till hundarna osv.


Riktigt lyckad dag. Årets 6te och 7de rådjur för min del, 7de och 8de sen jag tog jägarexamen för snart tre år sen. Kul lag och vara med också, trots att jag bara är gäst får jag ta med mig allt vilt jag skjuter. Har varit lärorikt, och nu känns det som jag klarar hela kedjan själv, från skottet tills det ligger på matbordet. Senaste gångerna har det blivit helt perfekt, supermört och riktigt jävla gott. Förra året blev det bara två kanadagäss, så det känns som det lossnat nu

Men jävlar va sugen man blir på att skaffa egen jakthund .

[lsjonsson]

Nu har det gått några veckor men ändå. Har fått vara med några gubbar på så kallad torsdagsjakt sen efter älgjaktsveckan. Andra kallar det för prostatajakt, eller pensionärsjakt. Skit i samma, ett bra sätt att umgås och lära känna gubbarna runt gården lite bättre och med lätthet veckans höjdpunkt med väldigt trevlig stämning.
Så denna torsdag skulle äldsta flickan med, 10 år. Lite snö och strax under nollan. Första passet hamnade vi i en kraftledningsgata. Fanns inget bra ställe att ställa bilen så den parkerades 25m framför tornet. Jaktledaren tyckte att tornet är lite trångt så det kanske är bättre att vi står på backen. Äsch tänkte vi, vi klättrade upp ändå, trångt och mysigt. Hundarna släpptes och fick båda upptag direkt, som vanligt, en korsning mellan tax och drever och en Wachtel. Dotra var lite rastlös så hon började greja lite med snön i tornet. Det snöade lite så det surrade om ledningen. Efter 20 minuter kommer två rådjur. Jag petar till dottern med armbågen så hon också får också syn på dem. De stannar perfekt på 30m och jag smäller den som är helt oskymd. Skottet tar lite lågt men vi hittar rådjuret 20m bort från skottplatsen. Första gången i år som dottern är med. Hon får hjälpta till å dra ut det till bilen och ta ur det. Hunden, tax/drever, kom i spåret efter att jag var färdig med urtagningen, alltså typ 10 minuter. Så långt efter var han, så inte konstigt att rådjuren kom så lugnt och fint.
IMG_0727.JPEG
Efter såten kör jag hem lite snabbt och spolar ur rådjuret lite lätt samt samt tvättar händer. Dottern stannar hemma och jag åker tillbaka och grillar korv.

Dags för såte nummer två. Får ett markpass vid en grusväg i gammal granskog, står kanske 10m in från vägen. Fått stå här innan några gånger och det är lite knepigt. Fullt med kvistar och svårt med kulfång osv. Var redan rätt nöjd med dagen, så det gjorde inget. Det smäller i skogen innan hundarna släppts. Det var lagets jaktledare och ålderman (80+) som fick sitt första rådjur för jaktåret. Hundarna släpps och får upptag direkt. Dröjer inte lång tid innan det kommer ett rådjur, bock, i god fart in mot mig. Den stannar perfekt mellan två granar på 50m och jag tvekar inte en sekund. Skottet går in perfekt bakom bogen och den lägger sig på plats. Mitt första vilt jag skjutet helt utan stöd. Dock gjorde jag en liten missbedömning. Den stod lite vinklad så utgångshålet är lite långt bak. Jag skyndar mig iaf fram till den och den ligger med utgångshålet uppåt så jag tror att jag skjutit den i buken. I samma veva försöker den ta sig upp och jag famlar efter kniven, va fan, den ligger ju i bilen. De ropar på radion, så jag slänger ur mig ett vänta och sen får jag träna avfågningsskott. Det fick med fint. Siktade lite högt och skottet gick in mellan ögonen. Kort därefter kom Wachteln. Vid urtagningen hemma sen så kan jag konstatera att hade skottet gått några cm längre fram hade det varit perfekt, nu tog det via levern ut. Fick tyvärr kassera lite mer än vad jag hade önskat. Jag försöker ta var på allt, benen blir kokta till buljong, struparna torkas i pannrummet till hundarna osv.


Riktigt lyckad dag. Årets 6te och 7de rådjur för min del, 7de och 8de sen jag tog jägarexamen för snart tre år sen. Kul lag och vara med också, trots att jag bara är gäst får jag ta med mig allt vilt jag skjuter. Har varit lärorikt, och nu känns det som jag klarar hela kedjan själv, från skottet tills det ligger på matbordet. Senaste gångerna har det blivit helt perfekt, supermört och riktigt jävla gott. Förra året blev det bara två kanadagäss, så det känns som det lossnat nu

Men jävlar va sugen man blir på att skaffa egen jakthund .

Grattis!

[Arso]

Grattis!

Tack.
Dottern fick visst blodad tand. Hon har bestämt sig för att ta jägarexamen, så nu har hon börjat läsa in teorin . Får se hur det går, men läshuvud har hon och hon är envis, så det borde inte vara omjöligt .

[lsjonsson]

Grattis!

Tack.
Dottern fick visst blodad tand. Hon har bestämt sig för att ta jägarexamen, så nu har hon börjat läsa in teorin . Får se hur det går, men läshuvud har hon och hon är envis, så det borde inte vara omjöligt .

Grattis till dottern! När jag tog jägarexamen -85-86 så ordnade läraren med att vi fick träna på att flå vilt. Hare, rådjur, räv o skogsfågel. Han var yrkesjägare på en större gård v Jönköping. Det var nyttig träning. Som du förstår så var det ingen helgkurs precis utan den gick både på höst o vår.

[Gustafs]

Jag och kompisen brukar försöka gå ut och stöta igenom ett par mindre såtar med hjälp av hans jaktlabbe en gång om året. Rå, räv och hare står på menyn men nu när grisarna kommit så tog jag med 308:an utöver hagelbössan. Brukar vara relativt effektivt trots att vi bara är två, kommer väl ut tyst och blir inte att lukta så mycket människa.. Första såten går kompisen och vi ser ett par rådjur på långt håll men de går ut fel. Andra såten min tur att gå, kompisen ser get med två som går in i såten men dessa går ut åt fel håll...
Tredje och sista försöket blir efter älvkanten och kompisen vill gå då han börjat frysa. Sagt och gjort, när jag skall gå till passet så hänger jag stusaren på ryggen och tar hagelbössan i handen. Ca 100m från passet, när jag befinner mig mitt på en snötäckt åker (skare och ingen snödräkt) så får jag se en räv 60m framför mig. Den går helt lugnt och nosar i åkerkanten... Lyckas lägga mig, kränga av mig studsaren, rota fram patroner och ladda utan att den märker mig. Skjuter räven efter några minuter och fortsätter raskt till passet. Står och funderar på hur räven inte kunde märka mig (193cm och 100kg+) men avbryts då det skrapar något otydligt om rådjur i radion. Minuten senare kommer två vuxna rådjur i full fart på nedanför mig. Siktar in mig på djur nr2 och skjuter på ca5m. Rådjuret slår omkull, hinner känna tillfredsställelsen av ett lyckat avslut när en killing kommer i spåret... Tack och lov kliver den ut på åkern ca 30 meter ifrån mig och jag kan avsluta. Visst klarar dom sig men nä, vill inte råka lämna någon ensam killing...
Vi åker hem och tar reda på rådjuren, på kvällen undrar farsan om jag vill med och vaka gris. Absolut, vi hinner sitta på åteln i ca en timme när det kommer två suggor med 7-8 kultingar. Då spridaren ännu inte startat så far dom runt som galningar och jag får inte någon av kultingar ren.
Plötsligt fryser ena suggan i steget och stirrar rakt mot kojan, jag inser att det börjar bli bråttom. Vinden vrider och krånglar...
Plötsligt ställer sig ena kultingar ren och jag skjuter, kaos så klart men både jag och farsan tycketr oss se att kultingen jag skjutit på kasar till när den lämnar ljuset.
Hur kändes det? Jo, kändes bra svarar jag.
Vi klättrar ner och jag hittar kultingen 15m från åteln
Ser att utgångshålet sitter i ljumsken och tänker, fan stod den så snett?! Nåja den ligger ju... Hem, börjar flå och inser att jag skjutit in och ut ljumske till ljumske... Fattar ingenting, antingen tog den ett steg eller så sköt jag bakom fel benpar... Fick slänga filéerna men resten var i toppskick...
En dag med små marginaler där allt ordnade sig men som ändå lämnar lite blandade känslor... Flera saker som kunde blitt tråkigt, ensam killing, långt eftersök på gris...
Och sen att ett frisk räv inte märker en...

[JHolmgren]

Tack all jägare för historier ur verkligheten.
Uppskattar detta mer än fina reportage i glättiga magasin.
Skall försöka bidra inom kort.

[s-a]

Instämmer helt i det, JHolmgren.
Ser fram emot dina äventyr.....
s-a