Sveaskog ansöker om skyddsjakt på älg n Harads

[Snärtarn]

Jag tycker inte det är en enorm skillnad på anmälan och ansökan, eftersom de både kan neka eller villkora tillståndet (även när det räcker med anmälan). De kan t.ex kräva säkerhet innan du får lov att börja.

Men det viktiga här är att det inte finns nåt stöd i skogsvårdslagen för slarv, otur eller annat. Det SKALL bli skog. Tuggade älgarna i sig plantorna. Trist för dig. Vidta åtgärder. Drunknade plantorna av regn? Trist för dig. Vidta åtgärder. Torkade plantorna ihjäl? Trist för dig, vidta åtgärder.

An annan intressant sak är att Skogsstyrelsen använder satellit och AI för att hitta misstänkta dåliga föryngringar. Andra saker med antagligen. Tidigare tror jag det var många som kom undan just för att illa skött skog aldrig upptäcktes. Det kan vara slut med det om AI:n blir smart nog.

Den stora skilnaden rent ekonomiskt för skogsägaren är hur plantorna dör.
Dör de av torka(Drunkna av regn har jag aldrig hört talas om?), eller blir uppätna av sork så täcker skogsförsäkringen omplantering och ev. ny markberedning.
När planten blir uppäten av älg(vilt) så finns det ingen försäkring som täcker den skadan.

Sen tror jag inte att det går att upptäcka misslyckade föryngringar med satellit i dagsläget? Rätta mig gärna om jag har fel.
Det som brukar gå att se är luckor och lövandel men då är föryngringen betydligt äldre, minst 8-10år.

Jag har sett exempel där satellit+AI flaggat föryngring som misstänkt misslyckad. Och länsförsäkringar har försäkring som täcker viltskador, men detaljerna kan jag inte. Och jag har förresten sett drunkand skog. 2017 var extremt blött på sina håll.

LSF- försäkring är uppdelad i tre nivåer, BAS(brand), MER(inkl, storm, plantskador), MAX (inkl barkborre mm)
I mer ingår försäkring mot plantskador inkluderande tjäder och sork.
Max (något osäker då den inte går att teckna norr om Dalälven) ersätter även barkborreskador.
Viltskador ifrån älg, rådjur, mm går inte att försäkra sig emot, vilket iofs är självklart- hur skulle en skadereglering gå till?
Om en hel skog drunknat av regn så är förmodligen det ett område som borde lämnats vid avverkning.
Att enstaka plantor som blivit planterade för djupt ner i gropen en torrsommar kan dö vid extremt regn är inte otroligt men att hela hyggen skulle dö pga regn låte extremt ovanligt. Har för mig att man måste ha minst 0,5ha ersättningsberättigat område för att försäkringen skall träda in.
Grunden är att plantor som dör kan ersättas t o m att föryngringen räknas som en R1, dvs området skall ha en godkänd föryngring vilket även inkluderar löv. Efter det är det väldigt svårt att få ersättning för några som helst skador tills skogen är i gallringsfasen och man kan hävda volymförluster i form av storm/snöbrott etc. Undantaget brand.

Visa mig gärna exempel på satellitbilder som kan visa på misstänkta misslyckade föryngringar. Det låter jätteintressant.

[mickekarl]

Intressanta diskussioner om försäkringar i olika former men oavsett om det går att försäkra sig mot viltskador eller ej samt oavsett om man har försäkring eller ej så tror jag det finns en sak som kanske inte alla har koll på och främst då de som inte själva äger eller jobbar med skog.

Äger jag en båt så kan jag välja om jag vill ha den försäkrad mot stöld eller skada och om den blir stulen eller förolyckas så kan jag då antingen få ersättning eller bli utan. Men jag väljer då själv om jag vill investera i en ny båt eller ta pengarna och göra nått annat.

Som skogsägare så är man skyldig att i normalfallet odla skog på sin skogsmark så oavsett om man är försäkrad eller ej när föryngringen misslyckas så ska åtgärder vidtas för att ny skog ska komma dit. Alternativet finns inte. Lagen ser ut så för att produktion av skog anses så viktig för landet att det inte får slösas bort produktionsmöjligheter genom sk skogsklippare, okunskap eller snålhet.
Den som äger skogsmark är skyldig att hantera skogen så at markens prodduktionsförmåga tillvaratas på ett godtagbart sätt. Debatten har en tendens att handla om att t ex en skogsägare borde ha råd att avstå produktionen på t ex älgens vinterbetesområden eller sådana områden bara skulle användas som foder åt älgen.
Men det är inte ens en fråga som skogsägaren fritt väljer, lagen sätter en gräns för hur lite marken får producera innan du är skyldig att vidta åtgärder.

[Katjing]

Tja, på många ställen skulle älgen kanske behöva minska men finns också många ställen där den borde öka. Sveaskog o andra skogsbolag må formellt äga mark men äger inte naturen. Finns en etisk synpunkt här o därför sånt hallå om det där med att 'bomba' flyttälgar via helikopter. De där älgarna, vandringsälgarna, hör egentligen inte till den mark som de ska skyddsjagas på men är födda och uppfödda uppåt de myggfria fjällhöjderna, efter vad man förstått. Älgvandringen på TV har gjort att folk förstår sammanhangen bättre numera.

Dessutom, Sveaskog har ansökt om skyddsjakt på marker där det inte finns förläggande om återbeskogning om man läst Svensk Jakt rätt. Lär inte gå hem hos lst om det är en fristående lst dvs en som inte sitter i knä hos bolagen.

En stor flopp med den nya älgförvaltningnen är väl annars den uteblivna s.k. adaptiva förvaltningen men iofs kan man väl se Sveaskogs skyddsjakt som en adaptiv sån dvs där det finns mest älg ska det skjutas mest. Men neråt landet är den där ursprungstanken rätt bortglömd nu. Enl. teoriboken ska ÄSO:n frisläppa jakten mot slutet av jaktperioden o låta folk uppfylla totalkvoten genom att gå ut där det står mest av älg dvs där skador kan tänkas uppstå. Men numera verkar det som att ev. avlysningsjakt avblåses långt innan jakttiden är slut. Andra i ÄSO:t vill inte gärna att andra skjuter bort 'deras älgar', liksom.....

Att älgarna i Harads kommit nedvandrande från fjällkedjan tror jag att jag överlåter till nån med bättre lokalkännedom att dementera. Tyvärr har nog folk i allmänhet en väldigt dålig uppfattning om hur älgens rörelser mellan årstiderna egentligen ser ut och även där man vet mkt så vet man ändå långt ifrån så mkt som ofta slås fast i sådana här sammanhang.
Där vi i mitt hemlän har märkt älgar under många år i olika geografier för att försöka förstå hur detta går till så kan man sammanfatta kunskaperna lite översiktligt så här.
Den genomsnittliga älgen förflyttar sig ca 2 mil mellan sommar och vintermarker.
Det finns några tydligt längre (typ 10 mil) vandringsstråk och dessa är oftast med start i fjällen. Men då det är ca 40 mil från kust till fjäll så är det alltså inte så att älgarna som finns i Hemavan i september finns i Umeå i jan.
Det är rätt vanligt med vandringsmönster som går från öster till väster eller från söder till norr.


De som fått för sig att alla älgarna i fjällen företar sig en lång vandring ner till kusten behöver släppa den vanföreställning. Älgarna söker vinterområden där det finna mycket tall vilket är deras basföda under värsta vintern. Dessa områden är ofta marker med sand/sten/grus i marken, ofta ganska torra marker, ofta i anslutning till vattendrag (som är orsaken till att det är sand/grus marker).
Detta är marker där det naturligt växer tall som är det trädslag som naturligt etablerar och klarar sig bäst på torra marker. Så förslag att på dessa ofta hedmarker odla t ex björk e dyl är inte möjligt. Men även om många förstår detta så är det såklart jäkligt enkelt att istället för att behöva ta en vettig dialog om problemet så idiotförklarar man skogsägare som odlar tall istället för löv, nån annan vänder på steken och säger att problemet är att det sätts för mkt gran o för lite tall (vilket nog stämmer i söder men absolut inte i norr), nån påstår att det är för att skogsägaren röjer som de får problem och nån annan att det beror på att det röjs för dåligt.
I brist på kunskap så är det många som bara kastar skit rakt ut och räknar med att oavsett vad man säger så får man rätt så länge man svär lite över de där jävla korkade markägarna i allmänhet och de i aktiebolagsform i synnerhet.
Canta gillar ju att påstå att folk som inte tycker som han är köpte,beroende e dyl bolagen men det är ju inte så svårt att se att det finns ett ingrott bolagshat i nästan alla kommentarer som kommer därifrån. Om det sen handlar om hur de sköter skogen, vad de tycker om älgen, vad de betalar för virket e dyl spelar mindre roll. Bolagen har fel helt enkelt per definition, hade de lyckats bota HIV så hade nog Canta hittat en anledning till att det var fel det också.

Hela Lule älvdal är knökfull med älg på vintern. De flesta älgarna kommer väl som du skriver från närliggande marker men det gör väl ingen större skillnad?

Sen håller jag med om att det för det mesta bara är tall som är gångbart att plantera.

Däremot kan man fundera på om det är så smart att göra hyggen som är typ 3 kvadratkilometer stora precis där älgarna övervintrar. På de värsta ställena kanske man inte ens ska göra trakthyggen.

[mickekarl]

Ju mer hyggen och ju mer tallplanteringar destu mer mat finns det och därmed destu mer älg kan finnas utan att skadorna blir för stora.

Tänk dig att du har 100 älgar och de ska äta ca 10 kg per älg och dygn så ska de 100 älgarna äta sammanlagt 1000 kg per dygn. Om de älgarna har 100 ha att leta mat på på så kommer de att tugga i sig 10 kg per ha och dygn i genomsnitt.
Om samma 100 älgar har 400 ha att leta mat på så kommer de att tugga i sig ca 2,5 kg per ha och dygn.

När det pratas om att skadorna är för stora så är det normala att det pratas om hur stor % andel av tallarna som är skadade och med samma mängd älgar så blir alltså de % skadorna högre om det finns mindre areal tallungskog och motsvarande lägre om det finns mer areal tallungskog.

Det är ju ett av de större problemen i Götaland då det på många delar under lång tid satts för lite tall och för mkt gran. Dvs en given älgstam ska då samsas om en liten mängd tallar och då blir det väldigt fort så att en mkt stor andel av tallarna är betade.
I norra sverige så har det snarare varit det omvända, dvs under många år sattes mest tall även om det borde varit gran på vissa delar så ethar funnits väldigt mycket tallungskog för älgarna att tugga på och då tål man en rätt stor älgstam. Hade vi, genom t ex mindre areal ungskog eller lägre andel tall, haft mindre areal tallungskog så hade vi haft ännu större andel skadade träd än vad vi har idag.

Vill man ha en så stor älgstam som möjligt så ska man alltså vurma ett trakthyggesbruk, korta omloppstider och en stor andel föryngring med tall.

Älgarna kan nämligen inte leva på snö och frisk luft.

[Dyngsmäll]

Om älgen själv får välja äter den helst asp, rönn och sälg vintertid, därefter björk och tall. Finns väldigt lite lövträd i beteshöjd tvingas den hålla till godo med planterad tall. Röjer man inte bort löv för att gynna barrträd i skogsbruket?

[mickekarl]

Om älgen själv får välja äter den helst asp, rönn och sälg vintertid, därefter björk och tall. Finns väldigt lite lövträd i beteshöjd tvingas den hålla till godo med planterad tall. Röjer man inte bort löv för att gynna barrträd i skogsbruket?

Man röjer löv och man röjer barr, men de flesta instruktioner jag ser säger t ex att rönn, asp, sälg ska man vara lite extra försiktig med att röja just då de uppskattas av älgen och i hårt betade områden så ska man röja några år senare för att inte ta bort mst i förtid eller riskera för hårda betesskador på kvarvarande bestånd.

Men i den del av världen vi rör oss här så heter det inte norra barrskogsbältet för inte, det är i första hand barrträd som är de dominerande träden även naturligt och av lövträden så står björk för ca 70 % eller mer av allt naturligt förekommande löv.
Jag har sett många tallbestånd som varit hårt betade trots att det funnits gott om björksly i samma ungskog så det är inte heller så enkelt att älgen slaviskt går efter preferenslistan.

Det har gjorts en del förändringar i hur skogar röjs de sista åren och jag tror säkert att det kan göras en del till i de frågorna. Men det är i många fall klart fördyrande åtgärder och även om man tar i från tårna så kommer inte ändrade röjningsinstruktioner att förändra läget särskilt mkt i betesskadenivån på tallarna som vi har i nuläget. Skulle det storskaligt börja odlas asp,sälg,vide, rönn mm på stora ytor så vorde det en annan sak men effekten av det är ju då ändå att samma ytor inte skulle användas för virkesproduktion och dessutom kosta mkt pengar för att odla älgmat på.
Kontentan för skogsägaren är ju detsamma, stor kostnad för att föda upp en massa älgar som nån annan egentligen vill ha. Tveksamt att det skulle klara sig igenom lagens nålsöga dessutom vad gäller att ta tillvara markens produktionsförmåga för att odla skog.

Jag vill inte på något sätt säga att skogsägarna är utan ansvar för att hålla älgen med mat och att skogsägarens val påverkar mängden mat åt älgen. Men jag tycker det är orimligt att när skogsägaren är den som står för all mat åt älgarna så är det kanske inte så att man ska kräva att skogsägaren avstår ännu mer produktion eller bekostar ännu dyrare skötselmetoder för att föda ytterligare en älg på marginalen.

Nu funkar det såklart inte i praktiken men tänk er en tanke där skogsägaren har en skyldighet att sörja för att en viss nivå av viltstammar finns på marken. Vi håller oss till bara älg för att göra exemplet lättare och säger att skogsägaren för att ta sitt ansvar ska hålla mat åt en vinterstam på 4 älgar per 1000 ha. Då finns ett rimligt uttag på ungefär 2 älgar per 1000 ha för jakt. För att kunna skjuta 3 älgar per 1000 ha så behövs det istället 6 älgar per 1000 ha i vinterstam. Vem ska avgöra om marken ska hålla 4 eller 6 älgar i vinterstam och vem ska sörja för att det finns mat till de 2 utöver de som markägaren ska sörja för?
Är det jägaren som vill skjuta 3 istället för 2 som ska bestämma och betala?
Är det markägaren som ska bestämma o betala?
Eller ska de enas om hur många älgar det ska vara och dela på kostnaden för de extra älgarna över 4?

[potatiskastare]

Om älgen själv får välja äter den helst asp, rönn och sälg vintertid, därefter björk och tall. Finns väldigt lite lövträd i beteshöjd tvingas den hålla till godo med planterad tall. Röjer man inte bort löv för att gynna barrträd i skogsbruket?

På i princip all mark jag jagat tar älgen tall före rönn. Det hade varit intressant att studera orsakerna till det. Kanske har att göra med mängden tall resp. rönn.

[Dyngsmäll]

Tror aldrig jag sett en rönn i skogen som varit högre än en halvmeter och stenhårt betad, men du menar att hos dig är rönnarna stora och obetade?

[Canta]

Ja, har man obetad rönn/sälg har man inga älgar, typ. I våra trakter gillar älgen också enbuskar, särskilt på senvintern. Därför blir enbuskarna så stiliga häromkirng. Älgarna betar aldrig ner buskarna helt så att dom dör men putsar det yttre år för år.
Vad gäller Sveaskog o andra så idkar dom numera plantageskogar. Ev. lärdomar om detta får väl letas upp nere i Afrika el Brasilien. Djur tar vad som finns o i Asien har man visst stora problem med monogrödor. Elefanter trampar ner o bryter ner. Typ Hardads i Norrbotten

[potatiskastare]

Det är ett rönnuppslag som är så framgångsrikt att det blir träd om man inte röjer bort dem. Det började komma på förra marken efter stormen Gudrun ungefär. Nya marken vet jag inte historien, men det kommer rönn. Tall däremot betas till i princip 100%.

[Canta]

Häromkring är tallen rätt ratad av älg för annat som är bättre finns rikligt. Älgen fixar vintern på kvistbete o sälg är nr 1 här. Älgarna kan iofs ta daglega i tallodlingar men då mest för skydd som det verkar. Av detta följer det kufiska att iom att Skogsstyrelsen har regler om visst många plantor per planterad areal och då blir det för många efter älgsäker höjd o man man måste gå in o röja bort ... tall.

[Jisse]

Var ett klockrent avslag på skyddsjaktsansökan.

Har man inte förstånd att begripa att man bör undvika kalhuggning i vinterbetesland för älg är det ju tur att det finns myndigheter som kan tala om det..

Så länge det finns älgar som prompt kommer att följa vissa vandringsstråk är det bara att gilla läget som skogsägare.

Finns ju alternativa brukningsmetoder, tex som att satsa på ett skogsbruk som inriktar sig på kvalitet, litet urtag som genererar hög kvalitet på virket, inte som idag då man sågar sådant som egentligen bara duger som massaved..

Gödslade "industritallplantor" med annat ursprung än från trakten på stora plantager + stora mängder vandringsälg låter inte som en lysande idé tror jag.

Brukar man skogen för att få fram skräpkvalitet kan man inte fordra att det blir annat än just skräp.

Hade folk begrepp om att ställa lite krav på vad man köper på brädgården hade vi inte haft dessa problem, då hade det skördats kvalitativt timmer och producerats massa var för sig i större utsträckning.

[greyling]

Igång igen från sveaskog

https://svenskjakt.se/opinion/debatt/vi ... -ska-vaxa/" onclick="window.open(this.href);return false;


Det vore som sagt intressant att veta om de verkligen fått något vite i det här fallet. Han låter påskina det men hade det varit fallet hade formuleringen varit annorlunda.

Kan vara ett förspel (positionera sig för senare ev domstol) sveaskog ägnar sig åt.

[malx]

Igång igen från sveaskog

https://svenskjakt.se/opinion/debatt/vi ... -ska-vaxa/" onclick="window.open(this.href);return false;


Det vore som sagt intressant att veta om de verkligen fått något vite i det här fallet. Han låter påskina det men hade det varit fallet hade formuleringen varit annorlunda.

Kan vara ett förspel (positionera sig för senare ev domstol) sveaskog ägnar sig åt.

Dessutom får han det att låta som att älgstammen ökat p.g.a. lata jägare. När det i stället är en kraftig minskning av älgstammen i området som gör att man inte når avskjutningsmålet under normal jakttid. (För oss som inte har utrotning av älgen som mål och skiter i det etiska som vissa på detta forum)

[VÄSTILA]

Igång igen från sveaskog

https://svenskjakt.se/opinion/debatt/vi ... -ska-vaxa/" onclick="window.open(this.href);return false;


Det vore som sagt intressant att veta om de verkligen fått något vite i det här fallet. Han låter påskina det men hade det varit fallet hade formuleringen varit annorlunda.

Kan vara ett förspel (positionera sig för senare ev domstol) sveaskog ägnar sig åt.

Dessutom får han det att låta som att älgstammen ökat p.g.a. lata jägare. När det i stället är en kraftig minskning av älgstammen i området som gör att man inte når avskjutningsmålet under normal jakttid. (För oss som inte har utrotning av älgen som mål och skiter i det etiska som vissa på detta forum)

På vilket sätt är det oetiskt att hundförare utifrån lyckas med det som lokala jaktlaget misslyckats med. Dvs att nå målen?

[malx]

På vilket sätt är det oetiskt att hundförare utifrån lyckas med det som lokala jaktlaget misslyckats med. Dvs att nå målen?

Jadu, det är så mycket fel att jag knappt vet var jag ska börja.
Om avskjutningen misslyckats så är det oftast för att målen är idiotiska, d.v.s. de innebär att den lokala stammen kommer krascha. När normalt funtade personer jagar så jagar man inte med 100% effektivitet eftersom det då inte är jakt utan slakt. (Med det så menar jag att man ger älgen en chans, man passar inte av alla riktningar o.s.v.)
Därmed så kommer ett litet antal älgar att komma undan och du får ett naturligt skydd mot för stor avskjutning.
När normala jaktlagen slutar och vi kommer in i vinermånaderna så blir älgen chanslös. Behövs ju inte ens hund för att lokalt utrota älgen, bara spåra av vägarna och börja skida. Kommer det då in någon efteråt och skjuter ner de sista älgarna så har stammen därmed fått en smäll som kommer ta många år att repa sig från om den någonsin kan det. Att lokala laget kommer än längre från avskjutningsmålet året därpå behöver man ju inte vara Einstein för att förstå.

Tar man laget jag brukar gästjaga i så har de haft gott om älg (och ändå väldigt få skogsskador), till och med kunnat välja ett smart uttag bland de vuxna. Grannlagen brukar kalla denna mark för "djurparken" när de måste hämta sina hundar som är in där... Men i takt med att älgen minskat så har istället avskjutningsmålen höjts och nu börjar det bli väldigt svårt att nå målen, framförallt måste de skjuta på allt som rör sig och medelåldern på älgen minskar kraftigt. Om du då tycker det är etiskt att åka dit och skjuta av de sista älgarna så får det stå för dig.

[Fredrik FN]

!

Skickat från min SM-G960F via Tapatalk

[Jisse]

!

Skickat från min SM-G960F via Tapatalk

Bara hoppas det blir ett avslag och ett lika välmotiverat svar även på denna "skydds"jaktsansökan.

(Som man sår får man skörda)

[Canta]

Känns som om man inte längre kan anförtro skogsbruk till Sveaskog f.d. Domänverket o att dom iaf borde ha förmyndare. Iofs så har dom väl Sveriges skitmarker sen gammalt men verkar vara nåt ledningsproblem inbyggt i firman. Kanske får man bara B-laget att jobba där.
Anställ några ekologer (tips till Dyngsmäll ) o nån vettig PR-byrå.
Av den där 1,5 miljarden el vad det var som levererades in till statens slukhål kan man lämpligen tulla ett par 10 000 kr till att köpa in ensilagebalar o placera ut i god tid före vandringsälgarnas ankomst men efter vanliga älgjaktens slut. Gynnar lokala bönder också dvs god PR.

[pow]

Personligen så är det inget inom skogsbruket som förvånar längre. Man behöver bara ta ryggsäcken på ryggen och göra en dagstur i norrlands inland för att förstå att vi passerat point of no return, både vad gäller skogen, och viltet däri.
Istället för att göra konstgjord andning kanske det är bättre att låta micke och hanns gelikar utrota både vilt och skog?