Första helgen i Oktoberjakten...
Satt på ett av våra äldsta pass en gammal väg som inte använts på bra många år och konstaterade att vi nog borde röja upp det en aning ...
Hörde på radion att hund och hundförare var på andra sidan såten. Tydligen hade det blivit ståndskall direkt vid upptaget, ko med kalv (långt, långt bort från mig).
Lätt uttråkad av att jag inte hörde varken hund eller radiokonversation satt jag och tröståt lite torkat kött när jag helt plötsligt ser en älgko som står mitt på vägen, ca 50-60 meter längre ner, och en till älgko på väg ut ur skogen.
Vrider mig sakta när de tittar bort så jag kan ta eventuell kalv, båda 2 går över vägen och jag hör att det kommer ett djur till ...
Ut kommer en smått grymtande (troligen rätt "pilsk") pinnoxe, som jag efter att ha haft i siktet över hela vägen bestämmer mig för att inte skjuta.
Jaja ... synd att det inte var en kalv tänkte jag, ångrade mig lite för att jag inte skjöt (isåfall hade man ju haft nått att göra)
Får höra på radion att hundföraren har skjutit en kalv på stånd, hunden arbetar fortfarande med älgkon, det blir gångstånd förbi mig, tyvärr nedan för kroken på vägen så jag ser aldrig när de passerar.
Återgår till att göra ingenting och anar igen att det finns nått i närheten så jag tittar försiktigt upp och ser en oxe (med en hyfsad krona) ca 50 meter ifrån mig som tittar på mig i en glänta ett 10 tal meter från vägen.
När den vrider sig in igen så slänger jag upp bössan, som låg åt fel håll i knät och får in ett ... STORT ÄRSCHLE ... i siktet när den travar in i skogen igen (ord som dj-vlar, s-t-ns, sk-t gick runt i tankarna)
Jag lockar lite grann, men det verkar menigslöst... den reagerar inte utan försvinner bort från mig...
Men ... några sekunder senare dyker den upp ut ur skogen, ner i diket ... precis när den vinklar över vägen så sätter jag ett skott i bogen vilket ger önskad effekt, benen viker sig och den dråsar ihop i diket.
Går sakta fram och ser att kronan var den mest hyfsade jag fått under åren
Log lite för mig själv när jag tänkte på att jag ett tag ångrade att jag inte sköt pinnoxen ...
