Vildsvinsförvaltningsområden. VSO

[VÄSTILA]

Efter kvällens avsnitt av jaktliv så kom återigen tanken. Vad är den egentliga orsaken till varför vi inte kan få till en förvaltning och avskjutningsmål gällande vildsvin. Min personliga åsikt är att den främsta orsaken till skador helt och hållet beror på att vi inte har någon förvaltning. Den beror på oss själva! I en förvaltning då hade man inte kunnat sitta på 50 ha och ha igång 3 foderplatser samtidigt som bonden intill blöder ekonomiskt pga alla skador. Man hade haft ett avslutningsmål och inventering av stammen. I ett vildsvinskötselområde hade markägare/arrendebönder fått betydligt mer att säga till om. Man hade kunnat göra sin röst hörd på årsmötet. Samordningen kring skyddsjakten hade limmats styras upp på ett helt annat sätt.

Vi har sedan 2010 nollvision på åkrarna och skadorna är mer eller mindre borta utifrån markägares synpunkt. Ändå så har vi fina drevjakter i skogen varje säsong. Men då pratar i områden över 1500-2000 ha.

I Skåne/Blekinge verkar ju ovan insats vara omöjlig på de flesta ställen pga alla pluttemarker och då åsikten kring grisen styrs helt hur den drabbar plånboken...På dessa platser krävs nog tyvärr ingrepp äganderätten eller åtstramningar vad man får skjuta/ha för att komma åt problemen.

[Canta]

Kruxet är nog att s.k. förvaltningsområden (ÄSOn, VSOn etc) inte är juridiska institutioner men frivillga typ taktiska upplägg. Hur många bygdegårdar man än försöker fylla så avtår ändå en del jägare/markägare. Snacka går ju men verkstad annat. Får man inte alla i båten går det inte med storjakter.

Ser inte alls vildsvinen som skadedjur endast men som en jaktlig utmaning av rang. Eget problem (trakten) är främst 'vad göra med skjutet'. Skulle kunna tredubbla avskjutning men vem ska ha/ta hand om. Smygsäljer man kan man teoretiskt bli av med bössorna dvs som olämplig.

Går faktiskt rätt lätt att hålla vildisarna borta från öppna fält men man får jobba lite. Pangar man nån i gruppen blir det grisfritt ett par veckor så på dom igen ..
Mörkersiktena har nära på revolutionerat grisjakten eller iaf fått jakten på de nattaktiva på lika nivå.

Väldigt oklart fortfarande om vad man får eller inte får göra med vildsvinsköttet. Som nån påpekade så kan det vara ok om mottagaren tar till hundfoder men också så får man visst bjuda på tillagad mat till andra men var står att läsa.

Hur som, nåt ska väl komma när myndigheterna nån gång fått ändan ur ... skulle helst se lokala mottagningsanläggningar som själva får sälja vidare till konsument el slakterier o varje gång man levererar en nasse dit, dygnet om, ska det swischplinga in 500 spänn in på kontot ..

[MagnusBj]

Nej, tvång, regler, och ev. inskränkning på äganderätt är jag mycket skeptisk till. Bättre med morötter än piskor och "tvång/ straff/ inskränkningar".

Morot 1 (sälja kött privat):

Som nämnts. Det måste bli enklare att lagligt sälja kött som privatperson. Även jag skulle lätt kunna skjuta mer gris. Jag håller rätt rent på vallen för angränsande bönder, men i skogen håller jag ofta igen. Jag vill inte skjuta för att sedan slänga fint viltkött. Att åka ett antal mil till viltanläggning och sälja grisen kl 02 på natten och knappt få betalt så det täcker resan känns sådär. Man vill gärna hem i sängen igen mitt i natten, inte sitta i bilen.

Morot 2 (mall för skyddsjakt/ arrendeavtal):

Pajkastningen mellan jägare och bönder måste iaf få ett slut. Man hör ofta om bönder (& LRF) som gnäller på skador, samtidigt som man hör jägare gnälla över höga avgifter för att få skyddsjaga. Så länge det inte finns någon föreslagen modell för hur jakt/ skyddsjakt skall gå till kommer det fortsätta. Jag skulle gärna se att markägare/ brukare + jägare skulle ha en mall att ta ställning till när arrenden och skyddsjakt är under diskussion. Hur skall jakt/ skyddsjakten bedrivas, vilka skador är acceptabla, viltåkrar, skjutgator, torn, beredskap vid sådd, ta in extra skyddsjägare vid behov, etc, etc. Denna mall skulle nog göra gott för att underlätta i de årliga diskussionerna, och det behöver inte vara tvång eller i något stort kollektiv i ett första steg. Börja lös problemet med samarbete nedifrån och upp istället för uppifrån och ned. Börjar man stöttande åtgärder nedifrån så går man med tiden sakta uppåt i hierarkin med mer och mer styrning (tvång) tills problemet är löst.

Morot 3 (mörkersikten):

Som bekant redan infört. Detta är något som helt säkerligen kommer göra mycket stor skillnad! Det är oerhört mycket enklare att skyddsjaga med mörkersikte. Detta är relativt nytt att vi får använda dessa hjälpmedel så ge det ett par år så en utvärdering kan ske. Vilken påverkan ser det ut att ha haft?

Morot 4 (vildsvinsjour):

Detta är också som bekant något som ett av jägareförbunden varit mycket aktiva med. Tyvärr var intresset milt sagt svalt att utnyttja den erbjudna hjälpen. Vad det beror på skiljer sig säkert ifrån fall till fall. Skadorna är kanske inte så illa? existerande arrenden kanske inte tillåter jour-hjälp (se morot 3)? skyddsjakten kanske man vill sälja via andra kanaler? man kanske inte vill ha in "okända" jägare på vallen? brukarna kanske inte fått tillräcklig information om att hjälp existerar? Ja vem vet...

Så. Får vi börja sälja ordentligt med kött via privata kanaler, arrendena uppdateras så att jour-hjälp kan tas in om laget ej hinner, och bönderna börjar utnyttja den vildsvinsjour som jägareförbundet drog igång, ja då tror jag att vi har ett mycket kraftfullt verktyg för att hantera grisen. Och helt utan tvång!

[Dyngsmäll]

Om man vill bilda VSO finns idag inga hinder, men det krävs engagemang för ingen myndighet har i uppdrag att styra upp en sådan verksamhet. Vore bra om lagstiftning och föreskrifter hann ikapp först.

[VÄSTILA]

Många bra idéer. Allt från tillvaratagande till försäljning. Men utöver det kommer ”ingrepp” i äganderätten likt vid all annan förvaltning behövas. Människan är för egoistiskt lagd för att lösa det själva. Vi har områden som har läst sin vildsbinsproblematik och där skyddsjakten fungerar till fullo.

Tänker som Dyngsmäll att staten bestämmer sig först om vart skåpet skall stå. Om länstyrelsen kan hindra mindre markägare att skjuta hur många älgar dem vill på småmarker så borde dem kunna få uppdraget styra upp vildsvinsfrågan. Jag personligen är för förvaltning över stora områden likt vi har mer älgen(trots att man fortfarande TYVÄRR får skjuta älg på småmarker och vägra ansluta sig till seriös förvaltning).

Kan berätta om en händelse för ett par år sedan. Släppte hunden i ett område om 1500 ha. Okänt område för mig. Fick vetskap om att inom detta område så fanns det en liten plätt på 5-10 ha med grisåtel, foderhäck för rådjur mm. Fick det utpekat på kartan. Väl i närheten så började pejlen krångla men kunde se spåretlinjen efter hunden. Hörde att hunden hade ett ståndskall ca 500 meter bort. Fick klarhet via sms att hunden och gris var i tätning och en passkytt var ca 40 m från hunden och grisen. Att jag skulle ta en annan väg efter hunden då jag inte kunde tydliggöra vart jag stod. Allt för att slippa massa liv om jag passerade annans mark om hunden passerat samma mark innan detta. Då jag inte visste om jag skulle passera denna plätt så gjorde jag patron ur. Kom in i ett tätt område med sly och vips så fick jag syn på en tunna varpå jag backade och gick längs en bäck. Kom fram till hunden och grisen. Såg passkytten och sköt grisen.

Vem tror ni kommer efter 15 min? Jo markägaren till denne lilla plätt. Börjar gaffla om att han sett mig i ett mms intill hans åtel. Börjar gapa om att det är hans gris då jag satt foten på hans mark oavsett om det var meningen eller inte. Att grisen kom från hans mark och att den borde vart hans. Gjorde klart för honom att hans mark ligger inom ett område om 1500 ha, ett område som han valt att inte vara med i. Att hans åtel ligger ca 1 meter från markägarens grantätning. Att han olovligen fotograferat mig med en kamera han inte själv höll i och problematiken kring det. Blev lite tjafs men vederbörande insåg att han kunde få sin åtel nedlagd och gick därifrån. Jag personligen förstår inte hur dessa människor tänker!

Lärdomen är numera när jag åker som hundförare på annan mark att jag får veta om liknande plättar finns och exakt var dessa plättar finns och lägger in dem i pejlen och på vanlig karta.

[z_bumbi]

Mig veterligen finns det inga hinder att starta en lokal uppsamlingsplats för köttet för att sedan transportera till ett godkänt slakteri när det lönar sig bättre. Självklart krävs det att anläggningen och slaktkropparna hanteras rätt men det är fortfarande betydligt enklare och billigare än att få ut en veterinär som kontrollerar enstaka djur för försäljning.

[redtop]

Jag noterar att det i debatten pratas väldigt mycket om skador på grödor och hur man ska stävja det, men väldigt lite om hur man ska hantera vildsvinsproblematik i tätorter.
Där jag jagar odlas det väldigt lite och problemen med grödor är små, men däremot är folk som galna över att vildsvinen uppehåller sig i tätorten och förstör i trädgårdar osv.

Jag efterlyser mer diskussion om detta. Det kommer att bli ett ökande problem, och de som hamnar i kläm är jägarna "som inte gör något åt problemet".

[Stora Småland]

Jag noterar att det i debatten pratas väldigt mycket om skador på grödor och hur man ska stävja det, men väldigt lite om hur man ska hantera vildsvinsproblematik i tätorter.
Där jag jagar odlas det väldigt lite och problemen med grödor är små, men däremot är folk som galna över att vildsvinen uppehåller sig i tätorten och förstör i trädgårdar osv.

Jag efterlyser mer diskussion om detta. Det kommer att bli ett ökande problem, och de som hamnar i kläm är jägarna "som inte gör något åt problemet".

Säkerhetsproblem i och runt tätorter.
Alternativ lösning är att fånga hela eller delar av grupper med fälla så att avlivning kan ske kontrollerat och säkert för omgivningen.

[Tomps]

vilka skador är acceptabla

Det här är en knäckfråga som det verkar finnas väldigt delade meningar om. Det funkar inte med nolltolerans mot skador, vilket vissa kräver/förväntar sig.

Har tex sett stora fina vallar på åtskilliga ha där brukaren skriker åt att ett litet hörn blivit tilltufsat av trynen. Problemet är att den/de grisarna troligen varit där vid ett tillfälle och troligen inte finns på marken mer än enstaka tillfällen.

[greyling]

Många bra idéer. Allt från tillvaratagande till försäljning. Men utöver det kommer ”ingrepp” i äganderätten likt vid all annan förvaltning behövas. Människan är för egoistiskt lagd för att lösa det själva. Vi har områden som har läst sin vildsbinsproblematik och där skyddsjakten fungerar till fullo.

Tänker som Dyngsmäll att staten bestämmer sig först om vart skåpet skall stå. Om länstyrelsen kan hindra mindre markägare att skjuta hur många älgar dem vill på småmarker så borde dem kunna få uppdraget styra upp vildsvinsfrågan. Jag personligen är för förvaltning över stora områden likt vi har mer älgen(trots att man fortfarande TYVÄRR får skjuta älg på småmarker och vägra ansluta sig till seriös förvaltning).

Kan berätta om en händelse för ett par år sedan. Släppte hunden i ett område om 1500 ha. Okänt område för mig. Fick vetskap om att inom detta område så fanns det en liten plätt på 5-10 ha med grisåtel, foderhäck för rådjur mm. Fick det utpekat på kartan. Väl i närheten så började pejlen krångla men kunde se spåretlinjen efter hunden. Hörde att hunden hade ett ståndskall ca 500 meter bort. Fick klarhet via sms att hunden och gris var i tätning och en passkytt var ca 40 m från hunden och grisen. Att jag skulle ta en annan väg efter hunden då jag inte kunde tydliggöra vart jag stod. Allt för att slippa massa liv om jag passerade annans mark om hunden passerat samma mark innan detta. Då jag inte visste om jag skulle passera denna plätt så gjorde jag patron ur. Kom in i ett tätt område med sly och vips så fick jag syn på en tunna varpå jag backade och gick längs en bäck. Kom fram till hunden och grisen. Såg passkytten och sköt grisen.

Vem tror ni kommer efter 15 min? Jo markägaren till denne lilla plätt. Börjar gaffla om att han sett mig i ett mms intill hans åtel. Börjar gapa om att det är hans gris då jag satt foten på hans mark oavsett om det var meningen eller inte. Att grisen kom från hans mark och att den borde vart hans. Gjorde klart för honom att hans mark ligger inom ett område om 1500 ha, ett område som han valt att inte vara med i. Att hans åtel ligger ca 1 meter från markägarens grantätning. Att han olovligen fotograferat mig med en kamera han inte själv höll i och problematiken kring det. Blev lite tjafs men vederbörande insåg att han kunde få sin åtel nedlagd och gick därifrån. Jag personligen förstår inte hur dessa människor tänker!

Lärdomen är numera när jag åker som hundförare på annan mark att jag får veta om liknande plättar finns och exakt var dessa plättar finns och lägger in dem i pejlen och på vanlig karta.

Sicken stolle - men du är medveten om att han om du nu hade bössa på hans mark, oladdad eller inte, hade kunnat försöka sätta dit dig för olaga jakt, och förmodligen lyckats om det nu även fanns en bild. (fast då hade han ju själv åkt på olaga jakt genom inlockning. Kameragrejen är en bagatell i sammanhanget). Vi har en motsvarande inte fullt så tokig gubbe som försöker koppla hundarna när de kommer in på hans mark av rena principskäl.