Märkliga beteenden av vildsvin!
Moderatorer: taxen, Fritz Kraut
- BoK
- Inlägg: 5055
- Blev medlem: 11 aug 2007, 13:03
- Ort: Mästocka. Mellan Halmstad-Laholm i ostlig riktning.
Märkliga beteenden av vildsvin!
Flera gånger har jag upplevt att grisar besöker åteln senare samma kväll/natt efter att en gris där blivit skjuten. Nästa kväll kan någon/några strögrisar besöka en annan åtel en bit därifrån. Sen är det tomt på gris i flera dagar. Det är flera grupper framme på åtlarna så jag tycker det är konstigt att alla bara försvinner, när de tidigare varit framme varje kväll. Märkligt är också att de inte reagerar för ny blodlukt. Sugga med kultingar bryr sig t.ex inte alls. Att detta bara är tillfälligheter köper jag inte eftersom jag har varit med om detta allt för många gånger och på olika marker. 

- Hogterrier
- Inlägg: 1727
- Blev medlem: 07 mar 2005, 00:08
- Ort: Karlskrona
När det gäller främst flockar, suggor med kulltingar etc. Tror jag det beror på den naturliga födan. Speciellt nu med ollon osv. De äter upp större delen av exempelvis ekollon i ett område för att sedan vara borta 2-3veckor för att sedan återkomma när födotillgången är bättre.
På våra åtlar har det varit fruktansvärt dålig fart nu. Men med tanke på att det är ollonår är det kanskle inte så konstigt? Iofs fodrar vi bara med vete just nu och det slår förmodligen inte högt jämnfört med ekollonen. Majs, o bröd och andra godsaker hade nog varit ett bättre alternativ just nu.
På våra åtlar har det varit fruktansvärt dålig fart nu. Men med tanke på att det är ollonår är det kanskle inte så konstigt? Iofs fodrar vi bara med vete just nu och det slår förmodligen inte högt jämnfört med ekollonen. Majs, o bröd och andra godsaker hade nog varit ett bättre alternativ just nu.
http://vildsvinsjakt.org/" onclick="window.open(this.href);return false;
- BLEKINGE BAD ASS
- Inlägg: 2759
- Blev medlem: 11 aug 2005, 12:25
- Ort: Blacklakepaint
Jag håller med hogterrier, det är ganska sporadiska besök på åtlarna nu. Jag har fem olika familjegrupper som besöker mina åtlar. För någon månad sedan så besöktes särskillt den ena varje natt. Nu besöks åtlarna mer sällan typ en till max två nätter i veckan, den enda förklaringen som jag kommit fram till är att det finns mycket mat runt omkring, majsfält, sädåkrar ollon osv. Jag matar med majs+vete/korn och bröd, detta brukar dra en massa gris till åtlarna men nu verkar det vara lite "lågsäsong" Men dom kommer tillbaka, det kan du vara lugn på. 
LISTEN UP LADIES....
If your man doesn't know how to hunt or fish,
You have a girlfriend
If your man doesn't know how to hunt or fish,
You have a girlfriend
- BoK
- Inlägg: 5055
- Blev medlem: 11 aug 2007, 13:03
- Ort: Mästocka. Mellan Halmstad-Laholm i ostlig riktning.
Nej, det handlar inte om det. Grisarna har varit framme på åtlarna varje kväll i flera månader, undantag ett par tre tillfällen. Galten som jag tog häromdagen sköt jag hos en kompis. Även på min egen mark har jag grisar (4-5 flockar) varje kväll sen lång tid tillbaka. Nu är detta ren skogsterräng och någon odlad åkermark finns inte på 1,5 mil. Jagar även på andra ställen i anslutning till åkermark och där är bara besöken sporadiska på åtlarna.Hogterrier skrev:När det gäller främst flockar, suggor med kulltingar etc. Tror jag det beror på den naturliga födan. Speciellt nu med ollon osv. De äter upp större delen av exempelvis ekollon i ett område för att sedan vara borta 2-3veckor för att sedan återkomma när födotillgången är bättre.
På våra åtlar har det varit fruktansvärt dålig fart nu. Men med tanke på att det är ollonår är det kanskle inte så konstigt? Iofs fodrar vi bara med vete just nu och det slår förmodligen inte högt jämnfört med ekollonen. Majs, o bröd och andra godsaker hade nog varit ett bättre alternativ just nu.

-
grogger
- Inlägg: 39
- Blev medlem: 07 okt 2006, 16:50
- Ort: Södra Sverige
Jag tror inte blodlukten skrämmer bort grisarna i så stor grad, och sen tror jag att det kan vara en annan flock som är ute på en senare runda samma flock kommer sannolikt inte tillbaka samma kväll som den blivit påskjuten. Känner på mig att det är störningen i samband med skott mer än blodlukten som får grisflocken att undvika åtlen efter skott.
Tror även att lokala skillnader kan vara stora nu i skördetider då "fältfodret" försvinner i ojämn takt, en längre värmeperiod hade gjort att tröskningen i södra Sverige hade varit klar på en vecka. Detta gör att grisarna vandrar mer än normalt. Tror även att bockjakten och mer "störning" i skogen gör att grisarna mer reserverade. Ollonår påverkar till viss del men tror inte att det gör de skillnader som BoK är ute efter. Verkar även vara (ha varit) mer grisar än någonsin på Bok's marker vilket kan tyda på att grisarna (kanske flera flockar i kärnan) kan vara stationära under lång tid och efter störning eller fodersök flyttar "kärnan" och ett par ströbesök blir resultatet under en tid för att det sen blir helt tomt på gris.
Så det blev ju rena trosbekännelsen bara att säga...
AMEN
Tror även att lokala skillnader kan vara stora nu i skördetider då "fältfodret" försvinner i ojämn takt, en längre värmeperiod hade gjort att tröskningen i södra Sverige hade varit klar på en vecka. Detta gör att grisarna vandrar mer än normalt. Tror även att bockjakten och mer "störning" i skogen gör att grisarna mer reserverade. Ollonår påverkar till viss del men tror inte att det gör de skillnader som BoK är ute efter. Verkar även vara (ha varit) mer grisar än någonsin på Bok's marker vilket kan tyda på att grisarna (kanske flera flockar i kärnan) kan vara stationära under lång tid och efter störning eller fodersök flyttar "kärnan" och ett par ströbesök blir resultatet under en tid för att det sen blir helt tomt på gris.
Så det blev ju rena trosbekännelsen bara att säga...
AMEN
Tikka m595 .308 W, MicroDot 4-12x56
Suhl 12/12 sbs
En gammal enkelpipig hagelbrakare 12:a
Valmet 412, (12/12), (12/7x57R Leupold 1-4x20), (9,3x74R/9,3x74R Aimpoint micro H1).
Suhl 12/12 sbs
En gammal enkelpipig hagelbrakare 12:a
Valmet 412, (12/12), (12/7x57R Leupold 1-4x20), (9,3x74R/9,3x74R Aimpoint micro H1).
- CROSS COUNTRY
- Inlägg: 1327
- Blev medlem: 31 jan 2007, 12:07
- Ort: Halmstad
Har varit med om att välta en gris och sitta kvar i kojan utan att ta bort den döda kroppen då denna gris låg kvar på skottplatsen och bevisligen var död. Ungefär en timme senare kommer det ut en gris till som skjuts så ev. blodlukt från den döda grisen störde i detta fall inte...
Är det den Bo K...... som jag tror att det är? Välkommen till forumet!
Är det den Bo K...... som jag tror att det är? Välkommen till forumet!
Tikka 595 .243W Vä Zeiss 6-24x56
Tikka T3 Lite .308W Vä S&B 2,5-10x56
Sauer 303 Forest XT 9,3x62 H1+Trijicon 1-4x24 Zeiss 2,5-10x50
Merkel SL2 20/76 / 7x57r Vä+Sw Nova 3-9x36
Merkel 32 Lützen 12-12/7x57r Vä
Browning Gti 12/70 Vä
Merkel 147e 20/76
Tikka T3 Lite .308W Vä S&B 2,5-10x56
Sauer 303 Forest XT 9,3x62 H1+Trijicon 1-4x24 Zeiss 2,5-10x50
Merkel SL2 20/76 / 7x57r Vä+Sw Nova 3-9x36
Merkel 32 Lützen 12-12/7x57r Vä
Browning Gti 12/70 Vä
Merkel 147e 20/76
- BoK
- Inlägg: 5055
- Blev medlem: 11 aug 2007, 13:03
- Ort: Mästocka. Mellan Halmstad-Laholm i ostlig riktning.
Det konstiga är att det inte har någon betydelse när på året det sker. Varje gång jag skjuter en gris så är tendensen samma; Gris samma kväll/natt på åteln efter skott, någon strögris dagen efter för att sen helt lämna området. Grisgrupper som inte har med varandra att göra för övrigt försvinner de också. Kan vara att där är en ledarsugga som styr över grupperna och där hon på något sätt får med sig alla de övriga ut ur området. Men hur hon kommunicerar med övriga grupper över ett stort område på så kort tid är en gåta.grogger skrev:Jag tror inte blodlukten skrämmer bort grisarna i så stor grad, och sen tror jag att det kan vara en annan flock som är ute på en senare runda samma flock kommer sannolikt inte tillbaka samma kväll som den blivit påskjuten. Känner på mig att det är störningen i samband med skott mer än blodlukten som får grisflocken att undvika åtlen efter skott.
Tror även att lokala skillnader kan vara stora nu i skördetider då "fältfodret" försvinner i ojämn takt, en längre värmeperiod hade gjort att tröskningen i södra Sverige hade varit klar på en vecka. Detta gör att grisarna vandrar mer än normalt. Tror även att bockjakten och mer "störning" i skogen gör att grisarna mer reserverade. Ollonår påverkar till viss del men tror inte att det gör de skillnader som BoK är ute efter. Verkar även vara (ha varit) mer grisar än någonsin på Bok's marker vilket kan tyda på att grisarna (kanske flera flockar i kärnan) kan vara stationära under lång tid och efter störning eller fodersök flyttar "kärnan" och ett par ströbesök blir resultatet under en tid för att det sen blir helt tomt på gris.
Så det blev ju rena trosbekännelsen bara att säga...
AMEN
Det Grogger skriver om kärnan eller större grupp och strögrisar är helt riktigt. Har det varit tomt på gris i flera dagar så kommer det först någon eller några strögrisar till åtlarna. Kvällen efter kommer ofta en större grupp. När de sen lämnar området brukar alltid någon/några strögrisar stanna kvar ett eller två dygn innan det sen blir tomt på gris. Jag tror att det mest är årsgaltar som suggorna kört bort eftersom jag har skjutit just årsgaltar när huvuddelen av styrkan försvunnit. De galtarna följer gärna sin familjegrupp på avstånd under en tid.

-
Cervantes
- Inlägg: 64
- Blev medlem: 10 jul 2005, 14:51
- Ort: Stockholm
Jag kan kort och gott säja att grisar inte bryr sig det minsta om blod lukt eller dyl. Det existerar inte. Större ( Äldre ) grisar, i synnerhet galtar kan bli jävligt försiktiga om det har vart aktivitet på platsen då dessa varit närvarande. Fjolingar lägger sällan sånt på minnet. Antingen kommer de tillbaka 5 min efter ett skott har gått, antingen står de kvar eller flyr för att återvänta, helt oberörda vid ett senare tillfälle. Jag har själv skjutigt en fjoling i en grupp då de övriga noterat skottet, frusigt till och sedan fortsatt äta. Det där ter sig vara helt slumpvis hur de agerar vid ett skott...
Winchester Mod 777 .308 W - Zeiss Diavari 2.5-10x48
Browning 325 Sporter kal. 12-70
Browning 325 Sporter kal. 12-70
- BoK
- Inlägg: 5055
- Blev medlem: 11 aug 2007, 13:03
- Ort: Mästocka. Mellan Halmstad-Laholm i ostlig riktning.
Kan du då förklara varför hela området blir tomt på gris strax efter en skjuts vid en åtel? Det spelar ingen roll om det är en ensam - eller en gris från en flock som skjuts. Det har hänt mig så många gånger och på olika marker, att slumpen kan uteslutas. Tacksam om du läser igenom tidigare inlägg noggrannare i denna tråd.Cervantes skrev:Jag kan kort och gott säja att grisar inte bryr sig det minsta om blod lukt eller dyl. Det existerar inte. Större ( Äldre ) grisar, i synnerhet galtar kan bli jävligt försiktiga om det har vart aktivitet på platsen då dessa varit närvarande. Fjolingar lägger sällan sånt på minnet. Antingen kommer de tillbaka 5 min efter ett skott har gått, antingen står de kvar eller flyr för att återvänta, helt oberörda vid ett senare tillfälle. Jag har själv skjutigt en fjoling i en grupp då de övriga noterat skottet, frusigt till och sedan fortsatt äta. Det där ter sig vara helt slumpvis hur de agerar vid ett skott...

-
grogger
- Inlägg: 39
- Blev medlem: 07 okt 2006, 16:50
- Ort: Södra Sverige
Eftersom grisens bästa sinne är lukten, sker med största sannolikhet kommunikationen mellan flockarna med dofter. Eller kanske ska man säga ickedofter, en sugga väljer bort en åtel efter störning på åteln, grisarna i hennes flock följer henne och väljer åtlar som hon väljer som säkra. Strögrisarna utanför hennes kärna har dock inte möjligheten att direkt kommunicera men känner till ledarsuggans doft och besöker de platser hon besökt allt från timmar till dagar efter suggans senaste besök. Detta eftersläp håller på tills suggans doft är försvunnen och då följer strögrisarna efter och uppehåller sig på platser med starkare suggdofter även de. Arvet i kombination med vildsvinens intelligens har gjort att de lärt sig att utnyttja den gamla suggans levnadssätt och kunskaper att hitta mat och undvika faror.
I fall där grisarna inte beter sig på det sätt som BoK beskriver skulle jag nog misstänka att en felskjutning har skett för vildsvinen är beroende av sin ledare och har de inte henne med sig så vet de inte hur de ska agera vid en störning.
I fall där grisarna inte beter sig på det sätt som BoK beskriver skulle jag nog misstänka att en felskjutning har skett för vildsvinen är beroende av sin ledare och har de inte henne med sig så vet de inte hur de ska agera vid en störning.
Tikka m595 .308 W, MicroDot 4-12x56
Suhl 12/12 sbs
En gammal enkelpipig hagelbrakare 12:a
Valmet 412, (12/12), (12/7x57R Leupold 1-4x20), (9,3x74R/9,3x74R Aimpoint micro H1).
Suhl 12/12 sbs
En gammal enkelpipig hagelbrakare 12:a
Valmet 412, (12/12), (12/7x57R Leupold 1-4x20), (9,3x74R/9,3x74R Aimpoint micro H1).
- BoK
- Inlägg: 5055
- Blev medlem: 11 aug 2007, 13:03
- Ort: Mästocka. Mellan Halmstad-Laholm i ostlig riktning.
De flesta djur kommunicerar med dofter och vildsvinen är inga undantag. Svinen är kanske t.o.m mer beroende av doftsignaler än många andra djur. Om det sker en felskjutning märks detta inom några månader när smågyltor blir betäckta och där en föryngring kan ske under hela året. Detta tror jag alla vet som jagar just gris. I dagsläget kan jag inte se några omständigheter som tyder på detta då suggorna har fött sina kultingar någon gång under febr-april. Åtminstone de grupperna som rör sig i mitt område. Nej, vi blir nog aldrig riktigt kloka och lär oss hur de fungerar fullt ut, vilket kanske är tur för då hade all spänning för grisarna och jakten försvunnit.grogger skrev:Eftersom grisens bästa sinne är lukten, sker med största sannolikhet kommunikationen mellan flockarna med dofter. Eller kanske ska man säga ickedofter, en sugga väljer bort en åtel efter störning på åteln, grisarna i hennes flock följer henne och väljer åtlar som hon väljer som säkra. Strögrisarna utanför hennes kärna har dock inte möjligheten att direkt kommunicera men känner till ledarsuggans doft och besöker de platser hon besökt allt från timmar till dagar efter suggans senaste besök. Detta eftersläp håller på tills suggans doft är försvunnen och då följer strögrisarna efter och uppehåller sig på platser med starkare suggdofter även de. Arvet i kombination med vildsvinens intelligens har gjort att de lärt sig att utnyttja den gamla suggans levnadssätt och kunskaper att hitta mat och undvika faror.
I fall där grisarna inte beter sig på det sätt som BoK beskriver skulle jag nog misstänka att en felskjutning har skett för vildsvinen är beroende av sin ledare och har de inte henne med sig så vet de inte hur de ska agera vid en störning.

-
grogger
- Inlägg: 39
- Blev medlem: 07 okt 2006, 16:50
- Ort: Södra Sverige
Dessa grisar fotograferade jag i början av juli i år klockan 13:50, jag tycker att bilden visar att någon form av splittring har skett i gruppen då de accepterar min närvaro och att de uppträder så öppet vid denna tidpunkt på dagen, jag gick helt öppet fram på ca 15 meters avstånd utan att få några nämnvärda reaktioner, de tittade upp och noterade mig för att sedan smaska vidare någon gris drog sig undan när jag kom för nära för att sedan gå tillbaka till åteln när jag drog mig tillbaka några meter.
Skulle kunna vara rymlingar från något hägn men skulle även kunna vara att suggan/suggorna fallit offer för jägare eller trafik.
Osäker på om det är en eller två kullar men känns som mycket med 11 kultingar i en kull men de såg jämnstora ut och någon "pelle" finns det ju i alla grisflockar. Någon vecka innan hade jag varit på samma ställe i skymningstid och då var de ute då oxå lika orädda.

notis: åteln ligger i västra Blekinge ca 4 mil från min ena jaktmark.
Skulle kunna vara rymlingar från något hägn men skulle även kunna vara att suggan/suggorna fallit offer för jägare eller trafik.
Osäker på om det är en eller två kullar men känns som mycket med 11 kultingar i en kull men de såg jämnstora ut och någon "pelle" finns det ju i alla grisflockar. Någon vecka innan hade jag varit på samma ställe i skymningstid och då var de ute då oxå lika orädda.

notis: åteln ligger i västra Blekinge ca 4 mil från min ena jaktmark.
Tikka m595 .308 W, MicroDot 4-12x56
Suhl 12/12 sbs
En gammal enkelpipig hagelbrakare 12:a
Valmet 412, (12/12), (12/7x57R Leupold 1-4x20), (9,3x74R/9,3x74R Aimpoint micro H1).
Suhl 12/12 sbs
En gammal enkelpipig hagelbrakare 12:a
Valmet 412, (12/12), (12/7x57R Leupold 1-4x20), (9,3x74R/9,3x74R Aimpoint micro H1).
-
Bara Jag
- Inlägg: 657
- Blev medlem: 15 jul 2007, 16:33
Det är inte så lustigt att dom visar sig mitt på ljusa dagen och att dom är orädda är inte heller så lustigt. Dom är unga och orutinerade. Förmodligen har suggan dödats av trafiken eller av någon jägare. Ju yngre grisarna är ju mer orädda är dom. Har gått på kultingar i mindre storlekar utan att dom sprungit.
Jag har upplevt samma sak på mina åtlar. Skjuter man en gris kan andra grisar komma samma natt. Men sen blir det stiltje i någon vecka eller mer. Det måste ha med blod eller något liknande att göra. Jag vet många som upplevt liknande saker. Det är ofta man hör detta fenomen.
Jag har upplevt samma sak på mina åtlar. Skjuter man en gris kan andra grisar komma samma natt. Men sen blir det stiltje i någon vecka eller mer. Det måste ha med blod eller något liknande att göra. Jag vet många som upplevt liknande saker. Det är ofta man hör detta fenomen.
- BoK
- Inlägg: 5055
- Blev medlem: 11 aug 2007, 13:03
- Ort: Mästocka. Mellan Halmstad-Laholm i ostlig riktning.
Det behöver inte betyda att suggorna är skjutna eller förolyckade på annat sätt, när det bara är kultingar på åteln. Jag har åtskilliga gånger sett suggor med kultingar komma fram till åteln och där suggorna bara strax efter lämnat den. Jag upplever detta mest när det är vindstilla eller om vindarna inte riktigt är de bästa. Suggorna har med stor sannolikhet känt att något inte står rätt till och dragit sig undan. Ibland är det bara kultingarna som kommer fram. Suggornas varningsläten bryr sig kultingarna inte alls sig om då maten tydligen går före. Jag har testat hur mycket oväsen de tål innan de lämnar åteln och jag måste säga att det krävs MYCKET innan de skall försvinna därifrån. Suggorna blir inte glada åt allt oväsen och deras varningsläten ökar i takt med mitt oväsen. Kultingarna är mer intresserade av maten och ibland tittar de bara lite nonchalant upp mot kojan där jag sitter.





