Det var riktigt imponerande att se hur de visste exakt var de skulle aka for att fanga olika fiskar, typ "har ska fangas jew fish" och 30 min senare hade nastan alla fatt napp. Allt fiske skedde som bottenmete pa mellan 20 och 80 m djup, trollingfiske sa de bara var for turister

Min, Andys (tror jag han hette..) och Carols jewfish. Andy fangade den storsta pa cirka 14 kg och min vagde val runt 10-11 kg. De kallas for "road trains of the sea" vilket syftar pa de stora lastbilar som finns i NT och som bara aker full fart rakt fram, samma sak gor alltsa fisken sa det ar en ratt kul fajt ett litet tag iaf!

Fisken som blev "catch of the day", en mycket bra red emperor som dessutom kom med i en fisketidning (med mig pa bild dessutom). Uppskattningsvis sa ar denna fisk 35 ar, de vaxer mycket langsamt och ar en utomordentlig matfisk samt en ratt bra fajter. Bortsett fran dessa fiskar fangade jag ett flertal "Goldies" i typ 2-3 kgs klassen och sen massa "jacks" som vi slangde tillbaka.
Ok, tillbaka till Nya Zealand. Aven har fiskade vi lite, dock var det mindre fiskar har. Vi fiskade en dag i Tapora (tror jag det hette) och jag fangade denna helt ok regnbage.

Aven en del jakt fick vi till. Landskapet pa norra on ar fantastiskt vackert med boljade berg och grona dalar, det ar dock annu vackrare pa Sydon, men det ar inte fy skam pa norra heller som sagt.

Bara en landskapsbild sa man far lite kansla av hur det var att jaga har. Det var ratt kravande jakt med mycket upp och ner i dalgangar och over bergskammar. Forst akte vi 4-hjuling i dryga 30 min innan vi kom ut till stallet dar vi lamnade dem och gick rakt ut i bushen. Bushen har ar alldeles fantastisk med boljande gronska och stora ormbunkstrad! Vi gick i dryga 2,5-3 h pa en smal liten getstig tills vi kom till omradet dar vi borjade jaga.

Har i NZ sa jagar man gris pa ett annat satt an i Sverige. Man har ett gang hundar som soker upp och haller/eller skaller fast grisen. Om de bara skaller ror det sig i normala fall om storra grisar som de inte vagar ge sig pa. I vart fall sa att de holl grisen. Ratt horribelt tycker jag och kommer inte att gora om det igen, vi trodde nog att grisjakten skulle ga till lite mer som smygjakt men men...ibland far man ta seden dit man kommer.

Dessa tva getter skot jag efter att ha gjort en liten ansmyging fran ett litet overgivet skjul som vi stannat till och tittat pa. De kom med en stor farflock och jag skot forst killingen pa dryga 175 m (den ar stor som en rav ungefar) och sedan sa sprang tackan (eller vad det heter) ner i dalen mot mig och stallde sig med bredsida pa dryga 100 m. Bada skjutna med en ljuddampad Winchester i kal. 22-250 och federals blyspets.
Som det ser ut nu sa har jag fatt jobb pa samma farm som vi skot getterna och jagade gris pa sa forhoppningsvis blir det ev. lite possum och kaninjakt ocksa langre fram!
MVH/ Minken


















