Skadeskjutning, definition

Tano · Inlägg av **Tano** » 14 sep 2004, 18:29

Har inte den här tråden hamnat lite på sned?

Hemliga K-Hornet Klubben (HK-HK) Motto: "Ha du´n brötsch sä är é bäre tell å vri"

Björnhunden · Inlägg av **Björnhunden** » 14 sep 2004, 18:43

Ska "Jag" ta detta som en provokation från din sida??

Då tycker jag du skall sätta dig ned med papper och penna och kanske en miniräknare och fundera på hur stor älgstam du kan ha på marken, hur bra kvaliteten på stammen blir och hur stor reproduktionen blir med lite olika avskjutningsmodeller.

Det du skiver ang penna och papper har testats av folk med betydligt mer kunskap ang älg förvaltningen än både jag och du besitter.

Tano · Inlägg av **Tano** » 14 sep 2004, 20:22

<BLOCKQUOTE id=quote>citat:<hr height=1 noshade id=quote>Tur att det ändå är begränsat med outredda skadskjutningar på älg (stora djur=lätta att spåra). Tänk om det gjordes rejäla forskningsinsatser för att utreda skadsjutningsfrekvensen vid jakt på fågel med hagel... med såna siffror på bordet skulle vi inte längre få jaga fågel med hagel, det är jag helt säker på! Har själv slutat sen några år.

<hr height=1 noshade id=quote></BLOCKQUOTE id=quote>
Anders_S,
det ligger mycket sanning i det du framför. Till detta vill jag bara tillägga att det även skadeskjuts en hel del med kula. Detta inte minst under den s. k. toppjakten, där långa och svårbedömda avstånd, vind och kyla samt ogynsamma skjutställningar mm ställer till det.

Hemliga K-Hornet Klubben (HK-HK) Motto: "Ha du´n brötsch sä är é bäre tell å vri"

PeterM · Inlägg av **PeterM** » 16 sep 2004, 10:04

<BLOCKQUOTE id=quote>citat:<hr height=1 noshade id=quote> Vari ligger problemet med att skjuta bägge kalvarna? Förklara samtidigt gärna hur man skall komma upp i 50% kalvavskjutning om man sparar alla enkelkalvar.<hr height=1 noshade id=quote></BLOCKQUOTE id=quote>Potatiskastare, detta förklarar Danneman mycket bra<BLOCKQUOTE id=quote>citat:<hr height=1 noshade id=quote>
Problemet ligger just i det som PeterM nämner, en kalv är kons livförsäkring, så länge hon har en kalv så stupar hon inte - och därmed får vi nästa år en fjoling och en ko som förmodligen för minst en kalv.
Skjuter vi bort kons kalvar så är risken stor att också hon ryker.
Då har vi med två fällda djur tagit bort minst fyra djur...

För att komma upp i 50% kalvavskjutning har vi gjort så i mitt lag i Södra sverige att vi fredar enkelkalvar till ett visst datum. och efter det datumet fredar vi hondjur. Därmed har kon alltid kvar sin livförsäkring och när den kan skjutas bort är hon själv inte längre lovlig.

Det har hittills fungerat bra, och lagen i vårt älgskötselområde skummar av räntan på det skogen ger.
<hr height=1 noshade id=quote></BLOCKQUOTE id=quote> Sedan så ger du själv svaret till varför man vill behålla de produktiva djuren <BLOCKQUOTE id=quote>citat:<hr height=1 noshade id=quote> Tips! Många älgar ger inte automatiskt hög reproduktion. Att få hög reproduktion är däremot enda sättet att få skjuta många älgar.<hr height=1 noshade id=quote></BLOCKQUOTE id=quote>

<BLOCKQUOTE id=quote>citat:<hr height=1 noshade id=quote>Angående ko med enkelkalv så kan man ju fundera över vad det i längden ger för kvalitet på kor - vissa kor får aldrig mer än en kalv helt enkelt för att de inte orkar bära mer. Här borde man istället fälla BÅDE kon o kalven isället för att spara och föra anlagen vidare.
//K9 <hr height=1 noshade id=quote></BLOCKQUOTE id=quote>Hur tusan ska man avgöra om det är tillgången av mat, anlagen eller slumpen som har gett en ko enkelkalv????

MVH, Peter

Inlägg av **potatiskastare** » 16 sep 2004, 14:21

PeterM, problemet ligger inte i att behålla de produktiva djuren, problemet ligger i att vi varje höst måste bestämma oss för vilka djur vi inte vill ha kvar.

Tänk tanken att du har mat till 100 älgar vinterstam. Vilka älgar vill du då ha?

En typisk svensk vinterstam på 100 djur har efter sommaren förökat sig till 140 djur. Då måste 40 bort annars tar maten slut, reproduktionen minskar, skogsägarna blir förbannade etc.
Skjuter du t.ex 30 vuxna kommer du att omsätta den vuxna stammen på tre år. Är det rimligt? Nej! Den vuxna stammen skall helst omsättas på fem år. Alltså kan du skjuta max 20 vuxna. Då MÅSTE du skjuta 20 kalvar.

Det roliga är att de områden som konsekvent genomfört en modern avskjutning, ja modern förresten Folke Bromé lade fram riktlinjerna till en hållbar älgförvaltning på 30-talet, har fått en reproduktion runt 60% därför att stammen fått högre kvalitet. Konsekvensen av detta är att de istället för att skjuta 30 vuxna och tio kalvar nu kan skjuta 20 vuxna och 40 kalvar med samma vinterstam, samma betestryck etc. Dessutom har slaktvikterna ökat och antalet stortjurar blivit fler.

EHL

PeterM · Inlägg av **PeterM** » 16 sep 2004, 15:36

Potatiskastare, då är vi ganska överens. Det gäller alltså selektiv avskjutning. Hur avskjutningen ska ske beror på förutsättningarna och i vårt älglag så har vi valt att freda enkelkalven till dess att andelen kor är skjutna. Detta innebär givetvis att jakten blir svårare och tar längre tid men vi brukar kunna skjuta fullt under första veckan i alla fall. Skulle vi välja att skjuta enkelkalv skulle jakt på kalv och ko vara över på en eller två dagar.

/Peter

K9 · Inlägg av K9 » 17 sep 2004, 14:52

<BLOCKQUOTE id=quote>citat:<hr height=1 noshade id=quote> hur funkar det med din teori?
<hr height=1 noshade id=quote></BLOCKQUOTE id=quote>
Björn
"Teorin" är inte min - ta gärna ett snack med någon av våra viltforskare eller för den delen vilken biolog/genetiker som helst. Undermåliga individer slipper igenom vilket också gäller när man sparar tjurar mellan så och så många taggar. Om det är lätt att applicera eller inte är en annan fråga.

PeterM
Att se skillnad är nog inte lätt för alla. Men i många fall så har jägarna relativt god koll på vilka älgar som år från år rör sig inom området - man har i alla fall koll på de individer som "sticker ut" - må det vara stortjuren eller den lilla kon med den lika lilla kalven. I de fall man är medveten om en sådan ko kan man försöka se till att fälla hela ekipaget. Som nämns ovan så är storleken en bra indikator på om individen ifråga är livskraftig och har bra gener att föra vidare.

Tano
Du får nog se "din" tråd såsom kapad vilket inte är en helt ovanlig situation, eller hur? Största misstaget var när någon nämnde ordet ÄLG....<img src=icon_smile_wink.gif border=0 align=middle>
//K9

Anders Johansson · Inlägg av **Anders Johansson** » 18 sep 2004, 23:22

Definitionen på "SKADESKJUTET DJUR" måste väl vara ett djur som träffats av skott men som fortfarande lever. Eller? Har jag missat nånting här? :=)

Poacher · Inlägg av **Poacher** » 19 sep 2004, 07:43

<BLOCKQUOTE id=quote>citat:<hr height=1 noshade id=quote>DEfinition hitoch dit, skjuter man ett djur så det blir skadat är det skadskjutet!
Håller dock med om att det är beklämmande att se den varierande graden av eftersöksinsatser.
Tur att det ändå är begränsat med outredda skadskjutningar på älg (stora djur=lätta att spåra). Tänk om det gjordes rejäla forskningsinsatser för att utreda skadsjutningsfrekvensen vid jakt på fågel med hagel... med såna siffror på bordet skulle vi inte längre få jaga fågel med hagel, det är jag helt säker på! Har själv slutat sen några år. <hr height=1 noshade id=quote></BLOCKQUOTE id=quote>

Håller med dig till fullo Anders.. Jag har också slutat med sjöfågeljakten sedan blyförbudet kom.. Man hör tydligt att det rasslar till i fågeln vid skott men allt för ofta flyger de vidare.. Och jag skjuter inte på långa håll!

Vad gäller skadeskjutning så anser jag att alla djur som skott avlossats mot bör defineras som "skadeskjutna" tills dess att dom påträffas döda.. Innan man sett ex. älgen falla eller ligga död så är den i min mening skadeskjuten.. det har inget med skottplaceringen att göra även om man självklart måste höra med skytten hur det hela gick till och vart denne tror skottet sitter innan man påbörjar eftersök..

/Poacher <img src="http://utworld.gamesweb.com/grafiken/smilies/camper.gif" border=0>

Anders Johansson · Inlägg av **Anders Johansson** » 04 nov 2004, 18:24

Jag har två förslag på definition av skadeskjutet djur.

1. Djur som flyttar sig från platsen det blev träffat.

2. Djur som flyttar sig så långt från platsen det blev träffat att det inte kan ses från denna plats.

För övrigt tycker jag man ska ha en strikt definition av uttrycket "skadeskjutet djur" för att inskärpa i jägarna att dom har ett ansvar för att minimera djurets lidande.

Emendor · Inlägg av **Emendor** » 29 nov 2004, 13:32

Vänder på frågan och säger att det djur som inte är dött men träffat är skadskjutet oavsett träffområde, tider, metrar, synhåll mm.mm..
Alltså träffat djur som inte är dödskjutet är skadskjutet. Sedan kan vi blanda in parametern påskjuten också vilket ett djur är om skott avlossats mot det vare sig det är bom , skadeskjutning eller dödsskjutning.

skullworks · Inlägg av **skullworks** » 19 dec 2004, 15:37

Anders Johansson skrev:Jag har två förslag på definition av skadeskjutet djur.

1. Djur som flyttar sig från platsen det blev träffat.

2. Djur som flyttar sig så långt från platsen det blev träffat att det inte kan ses från denna plats.

Håller inte med dig. Problemet är att du ser det som en avståndsfråga (vilket det inte är) och inte en tids- eller resultatfråga. Låt mig besvara dina två definitioner:

1. Många djur kan förflytta sig snabbt (och relativt långt) trots att de har tagit en dödlig träff. Om träffen inte tog i det centrala nervsystemet så finns det tyvärr inga garantier att viltet faller där de blev skjutna trots en direktträff i hjärtat.
2. Att viltet inte kan ses från den plats där det blev skjutet skulle innebära en så pass vag definition att ett vilt som bara tog sig fem meter in i ett snårigt buskage ändå skulle anses som skadeskjutet för att det inte kan ses från skottplatsen.

Man kan också dra en parallell med hur skadade människor kan bete sig - dvs att de kan vara dödligt skadade utan att ha insett det men orkar trots skadorna utföra snabba förflyttningar eller stora styrkeprov (tex att hjälpa andra skadade etc).

Så vad är då min definition? Ett skadeskjutet vilt är vilt som inte gått i kräva inom normalt rimlig tid och/eller kan överleva med sina skador i mer än 30 minuter. Det bör dock noteras att detta inte är en fast definition - vissa vilt kan överleva en dödlig träff längre än andra och vissa vilt kan förflytta sig längre under dessa förhållanden än andra. Det hela blir alltså en rätt subjektiv bedömning.

Vad man däremot kan säga är att alla skador som inte i sig själv är dödliga, men som i längden indirekt resulterar i död och onödigt lidande pga tex infektion i såret, nedsatt förmåga i att röra sig och att inhämta mat etc etc, är att anse som skadeskjutningar. Exempel på sådana skador skulle tex kunna vara söndeskjuten käke eller matstrupe, skador på matsmältningssytemet, skadade leder och/eller extremiteter, ja ni förstår.

forum.robsoft.nu

Skadeskjutning, definition

Annonsörer