Örebro Tingsrätt - Jägaren dömd för lockande av vilt.

[Passjägaren]

Läser i jaktmarker och fiskevatten att Örebro tingsrätt anser att jägaren brutit mot jaktlagen genom att locka vilt från markgrannen.

Jägaren som jagar på en 22 ha fastighet anklagades förra året för att genom utfodring medvetet lockat vilt från markgrannen. Jägarens mark gränsar till ett gods som både säljer jakter och har ett omfattande viltvårdare arbete. Man har även en anställd yrkeslärare som bedriver ett omfattande viltvårddarbete. Enligt domen anser man att mannens markgastighet endast kan generera en avskjutning av ett vildsvin/år.

Genom sina foderplatser(Kan vara vanliga åtlar, begreppet varierar beroende på vem som gnäller!) har mannen haft för avsikt att locka över vilt från granngodset och därmed skjuta mer vilt än vad marken bär.

Trots att jag ogillar småmarker, alltså de som ligger i områden med gott sammanbete men som består av folk som inte bryr sig om viltet så är jag ändå tveksam till domen. Hade det handlat om vanliga markägare som anser att grannmarken bedriver illa tillvägd viltvård så är det en annan sak. Här handlar det om ett gods som tjänar STORA summor på att sälja jakter ich tjänar stora summor på att ha stora viltstammar trots att detta kan drabba angränsade markägare negativt.

Godset bedriver en viltförvaltning, av andra kallad uppfödning av vilt. Att samtidigt avkräva granmarkerna rätten att jaga viltet som kommer lämnar godsets fastighet är något som inte fungerar med vildsvin. De rör sig över stora områden. Detta är inte hållbart i längden. Under den tid som grödan är som mest attraktiv intresserar sig vildsvinen måttligt för godsets foderspridare och kommer att uppsöka de åkrar som ligger intill.

Det känns som att folk som har marker eller känsliga grödor intill gods kan råka riktigt illa ut. Vi är flera som med god kontakt med grannen tillåts har åtlar påväg fram till grödan trots att det är nära markgränsen då detta är bevisats sig vara mycket effektivt. Om man få gränsar till ett gods så känns det ju som att detta bevisligen kan leda till problem.

Nu har jag inte läst domen fullt ut. Jag vet inte om vilken omfattning jägaren bedrivit utfodring. Detta är lite speciellt då jägaren verkar jaga ensam och domen skiljer sig därför från en annan dom där man anlade åtlar längs markgränsen mot ett gods och sedan sålde ut skyddsjakten.

Diskussion - Vad säger folket här?

[PETER.ERIKSSON24]

Min teori är att det är så här på många ställen, små marker där markägaren vill tjäna en slant" kör i gång några åtlar o kojor på marken-
Sen säljs det sittningar o skjuts på det som kommer på åtlarna ,,

Men det är min teori bara kan ju ha fel ,,, finns dom som bor i Åtel land som vet
Ska följa denna tråd

[Melker]

Hur mycket hade han skjutit på sina 22 ha?

[RävaPetter]

Det där godset är känt för att bevaka sina intressen så som granne är man under bevakning. Sen är det mkt möjligt att dom har rätt, i och med att jag tror att just denna granne saknar åkermark och grödor att skydda. Syftet är således bara att locka in gris och skjuta dom. Generellt tycker jag domen är bra. Gillar inte att det jagas mkt på småmarker.

[Passjägaren]

Min teori är att det är så här på många ställen, små marker där markägaren vill tjäna en slant" kör i gång några åtlar o kojor på marken-
Sen säljs det sittningar o skjuts på det som kommer på åtlarna ,,

Men det är min teori bara kan ju ha fel ,,, finns dom som bor i Åtel land som vet
Ska följa denna tråd

Kan leda till detta och det finns även en dom på detta. Hittar den bara inte. Höga böter blev det. Man tjänade stora summor på skyddsjakten då åkrarna gränsade till godset. Funderar över vilka effekter denna dom kan få och det blir intressant att följa.

Hur mycket hade han skjutit på sina 22 ha?

Inte ett endaste vilt verkar det som.

[TikkaPower]

Det brukar vara liknande problem när det är små marker runt ett stort gods, avundsjuka i några fall, befogat i andra.

Där jag jagar är markerna i genomsnitt på ca 180ha. Alla har åtlar och ingen gnäller på någon annan för detta. Det som det gnälls om är i så fall om någon har hög procent på fel/skadeskjutningar.

En pensionär som gränsar till mitt med hans ena mark åteljagar 360 dagar/år. Ingen som gnäller över detta och bönderna (de flesta) är nöjda med de få skador som finns här.


iPhone som stavat.

[Knallkorken]

Intressant fråga. Med tanke på förmodad griskoncentration så är domen elak. Känns som att lagen inte är anpassad till det
dåliga beteende som godset står för.

[Ingvar]

Citat:

"Här handlar det om ett gods som tjänar STORA summor på att sälja jakter och tjänar stora summor på att ha stora viltstammar trots att detta kan drabba angränsade markägare negativt".

Fy så hemskt ett gods och pengar.
Kan inte befria mig från att "rönnbären är sura alla tider på året".

[Leifhh]

Minns jag det hela rätt medgav väl markägaren att syftet med åtlarna var att locka fram vilt. Om han sedan sköt eller ej spelar kanske inte så stor roll då det är uppsåtet som han blivit dömd för.

[kallemek]

Jag har inte läst domen men att döma av vad som skrivits i tråden så ser det tunt ut. Alla foderplatser anläggs väl i hopp om att viltet ska besöka dem. Om hans syfte var att locka vilt från andra marker är det endast han själv som kan svara på, såvida han inte erkänt det i rätten eller för något vittne. Foderplatsernas placering framgår ju inte av tråden.

[Regnskog]

Jag har inte läst domen men att döma av vad som skrivits i tråden så ser det tunt ut. Alla foderplatser anläggs väl i hopp om att viltet ska besöka dem. Om hans syfte var att locka vilt från andra marker är det endast han själv som kan svara på, såvida han inte erkänt det i rätten eller för något vittne. Foderplatsernas placering framgår ju inte av tråden.

Tycker jag att du skall läsa domen och faktiskt förstå jaktlagstifningen i detta avseende.

För min del var domen efterlängtad, att det sedan var "fel" parter är iofs inte så förvånande, små markägare har sällan råd, avsikt eller mening att fullfölja en anmälan av detta slag.

Om domen står sig, oklart om den är överklagad och eller om det finns fler mål av samma slag, är detta helt klart en tydlig fingervisning om vad man på 22H inte får göra. Det är klart att man får jaga men angående denna form av åtling som det var frågan om är inte ok. En annan sak att kommentera för dem av er som ser diskrepansen mellan verklighet, som ni ser den och som den är och domen som besvärande, rätten har ingen aning, med mindre än att någon av dem är en mycket vittfaren och erfaren jägare om hur det ser ut i jaktsverige, om jag minns rätt så tog rätten in en sakkunnig för att ens förstå frågan.

[Knallkorken]

Citat:

"Här handlar det om ett gods som tjänar STORA summor på att sälja jakter och tjänar stora summor på att ha stora viltstammar trots att detta kan drabba angränsade markägare negativt".

Fy så hemskt ett gods och pengar.
Kan inte befria mig från att "rönnbären är sura alla tider på året".

Ta då och läs alla dessa gristrådar..., en granne som utfodrar och bygger upp en stor grispopulation- inte roligt då att angränsa med 22 ha.
Nu vet jag inte ett smack om fallet. Bara det som tas upp i tråden.

[Boerboel]

Jag har inte läst domen men att döma av vad som skrivits i tråden så ser det tunt ut. Alla foderplatser anläggs väl i hopp om att viltet ska besöka dem. Om hans syfte var att locka vilt från andra marker är det endast han själv som kan svara på, såvida han inte erkänt det i rätten eller för något vittne. Foderplatsernas placering framgår ju inte av tråden.

'

Hela denna trådens ämne ha diskuterats i minst en annan tråd tidigare, jag la upp en bild från tidningen med artikeln oxå.
Killen har erkänt att han skulle locka vilt, endast därför det blev en fällande dom ansåg JVO´s ordförande uppe i Örebro.
Han blev tydligen erbjuden någon slags uppgörelse med godset (et ej vad) som han förkastade och valde gå till rätten ist.

Mer i dessa trådarna, kanske läge att sammanfoga ?

http://forum.robsoft.nu/viewtopic.php?f=22&t=154906" onclick="window.open(this.href);return false;
http://forum.robsoft.nu/viewtopic.php?f=22&t=155532" onclick="window.open(this.href);return false;

//nicke

[kallemek]

Tycker jag att du skall läsa domen och faktiskt förstå jaktlagstifningen i detta avseende.

Regleras detta i någon annan paragraf utöver 34 § Jaktlag (1987:259) ?

Enligt ovanstående paragraf står inget om syfte, utan det är helt enkelt inte tillåtet att utan lov locka vilt från någon annans jaktområde. Punkt. Jag borde givetvis ha undersökt detta innan jag postade mitt förra inlägg istället för att ta det fritt och felaktigt ur minnet.

För min del var domen efterlängtad, att det sedan var "fel" parter är iofs inte så förvånande, små markägare har sällan råd, avsikt eller mening att fullfölja en anmälan av detta slag.

Om domen står sig, oklart om den är överklagad och eller om det finns fler mål av samma slag, är detta helt klart en tydlig fingervisning om vad man på 22H inte får göra. Det är klart att man får jaga men angående denna form av åtling som det var frågan om är inte ok. En annan sak att kommentera för dem av er som ser diskrepansen mellan verklighet, som ni ser den och som den är och domen som besvärande, rätten har ingen aning, med mindre än att någon av dem är en mycket vittfaren och erfaren jägare om hur det ser ut i jaktsverige, om jag minns rätt så tog rätten in en sakkunnig för att ens förstå frågan.

Det hade varit intressant att få svar på om och hur utfodring kan bedrivas utan att vilt lockas från någon annans jaktområde. Oavsett storleken på jaktområdena.

[Regnskog]

Självfallet har man en ovillkorad rätt att fordra det vilt som marken håller eller bär, då vildsvin normalt sätt inte behöver utfordring för att klara sig är det inget skäl eller ursäkt, har man å andra sidan istället då en lokal stam med dovhjort, ev de utstötta från den stora fina herrgårn på andra sidan gränsen är det samma sak där,

det är helt ok att fordra dessa om avsikten är att hålla liv i eller stödja det vilt som har det svårt att klara vintern. Självfallet lockar man inte vilt på det sättet inte från annan mark.

[Smyge]

Tycker det var bra att han blev dömd. Inte skjuta mer än vad marken bär och inte locka över vilt! bra så långt. Men jag känner också att det kan bli väldigt mycket ord mot ord i sånna här fall, och hur mycket bär en mark och vad är åtel och utfodring. Om du vill stödutfodra för djurens skulle och samtidigt skjuter ett djur, är det inlockat då? Kanske lika bra att man tilldelar Dov och gris till marker som sen skall rapportera in det precis som med kron och älg?

Hur vet man vad en mark bär? går man endast på hektar eller spelar viltstammarna roll? 22 hektar kan ju innebära att du har NOLL djur eller gott om dom beroende på hur skogen ser ut, naturlig föda, skydd etc.

[Boerboel]

Tycker de e snett själv, och att det säkerligen drabbar små i det långa loppet...
Måste ju finnas massor av exempel på marker där det säljs jakt där man utfodrar utav bara fan, och det drabbat anslutande maker negativt med förstörd mark.
Plus att dom i sin tur skjuter långt över vad man kan förvänta sej att just deras areal skall hålla enligt nån slags genomsnitt. (om man skall dra nån paralell till hans 22ha och domen)
Då innebär det att den mindre grannen kanske inte tillåts jaga öht vid åtel för att skydda sina grödor pga för liten areal, trots att grannens mark spiller över med gris till honom pga för generöst med åtlar.

Ser man på hur stora områden en gris har och vandrar över (upp imot 15km på en natt, ca 7km i genomsnitt.), så faller argumentet att det är nån annans vilt och således lockas till en åtel, isf måste man ha jäkligt stora marker för att hålla en helt egen stam.
I områden där det handlar om marker på 30/50-150ha i genomsnitt som gränsar till varandra och många inte jagar öht, innebär det att dom kanske inte får åtla alls trots stora grisproblem?
Om man skall hålla så stenhårt på vad en mark bär kanske det inebär att det får skjutas 1gris per bonde, och skjuter man mer riskerar man att anmälas av nån jävla trädkramare som inte jagar alls på sina marker.
Sammanslaget med att man inte får anlägga åtel ett visst antal meter från grannmarker, så faller ju den jaktformen således bort på massor av ställen.

Mitt egna exempel, så har jag i anslutning till vårt en jäkla massa små markägare, långsmala skiften, där jaktformen är dödfödd om nån börjar anmäla. Få jagar med hund i dagsläget i förhållande till hur mycke gris det finns utan det är i första hand åteljakt, och spekulerar man i om folk börjar anmäla varandra, så åker grannsämjan åt helvete och i sin tur kommer man säkerligen stoppa grannar från att driva med hund på annat än sina egna marker med...
Vad händer då med grisstammen, den kommer formligen explodera naturligtvis !!!

Kan inte en större markägare vara lite generös i dessa samanhang och låta grannar plocka lite av kakan som trots allt inte tillhör någon.. Då e de nått som är snett...
Vissa skall tillåtas spekulera och driva jakten kommersiellt medans andra inte skall få ha en hobby ?

Nån sorts regler bör man kanske ha, men jakt ser olika ut på olika bygder.. något som dom i domen inte verkar ha tagit fasta på alls?

Återigen, med taskig eller obefintlig komunikation med sina grannar faller allt... något folk verkar få svårare och svårare för överlag verka det som !!!

//Nicke

[Boerboel]

Lite matnyttigt om grisars revir och vanor vad det gäller areal..
från denna sidan: http://www.viltfakta.se/vildsvin.html" onclick="window.open(this.href);return false;

Livsmiljö*
• vildsvinen hör till skogsmiljön i nemoral och boreonemoral zon. d.v.s. lövskog och blandskog. De går bara ut i öppen terräng i skydd av mörker.
• eftersom de svenska vildsvinens föda ofta återfinns i öppen terräng (på åkrar etc.) håller djuren gärna till alldeles innanför skogsbryn.
• bökandet efter föda förläggs ofta i mark som domineras av blåbärsris enligt en undersökning. Man noterade även att områden med gran föredrogs framför sådana med tall.
• samma undersökning visade att tillgången på skydd i form av tät vegetation var mycket viktigare för valet av daglega än för födosöket. Ofta tycks det ha varit unga granar som fick stå för skyddet.

Dygnsrytm, aktivitet*

• vildsvin är normalt strikt nattaktiva. Födobrist kan emellertid leda till att de blir aktiva även dagtid.
• i studien från södra Mellansverige (Sörmland) var djuren aktiva i medeltal 7 timmar per dygn.
• under midvintern startade djuren sin aktivitet ett par timmar efter solnedgång, medan de blev aktiva redan en kvart före solens nedgång mitt på sommaren enligt samma studie.
• aktivitetsperiodens längd påverkades bl.a. av årstid och väder (vindstyrka och luftfuktighet).
• under en aktivitetsperiod kunde svinen förflytta sig mellan 1 och 16 km (medeltal drygt 7 km). Även detta påverkades av säsongsfaktorer och väder.
• den yta som utnyttjades under en aktivitetsperiod låg i medeltal på 100 ha (1 km2).

Hemområde*
• hemområdets storlek beror av födoillgången. I områden med intensiv utfodring är de mindre än där vildsvinen är hänvisad till naturlig föda.
• i det senare fallet kan vildsvinen bli mer eller mindre nomadiska, vilket gör det svårt att definiera ett egentligt hemområde. Man har dock mätt upp områden på 10.000 ha.
• i den här ofta citerade sörmländska studien (utfodrade vildsvin) fann man att de individuella hemområdenas medelstorlek låg på drygt 300 ha för honor och på ca 400 ha för hanar (metod: 95% s.k. adaptive kernelling).
• grupphemområdenas storlek låg mellan 700 och 1800 ha i samma studie.
• notera att storleksangivelserna för hemområden beror av vilken metod man använt för beräkningar. I just vildsvinens fall halveras det individuellt utnyttjade områdets medelstorlek om man baserar sin beräkning på var djuren tillbringat 75% i stället för 95% av sin tid som ovan. För grupphemområdena måste siffran minskas till 1/3. Förutsätter man å andra sidan att svinen haft tillgång till all mark inom en konvex polygon som inkluderar 95% av alla observationer, får man i stället lov att fördubbla sin uppskattning av arealbehovet. Orsaken till de stora skillnaderna i resultat mellan de olika beräkningssätten beror på att djuren utnyttjar markerna mycket selektivt och föredrar vissa markavsnitt framför andra. Metoden adaptive kernelling, som använts ovan, ger därtill gränser som smiter åt kring positionerna likt en åtsittande dräkt, medan metoden med konvex polygon ger en uppblåst form på den yta som skall beaktas.
Vandringar
• vildsvinens snabba spridning över Sydsverige beror på deras vandringskapacitet. I Finland ökade vildsvinens utbredningsområde med 50 km rakt västerut per år under en period av 8 år.
• främst är de unga hanar som vandrar långt. För att stammen skall sprida sig över ett område som Sydsverige krävs dock givetvis även att honor lämnar sin födelsetrakt.
• utvandring sker vid ca 1 års ålder.
• i den sörmländska studien etablerade sig hanarna som vuxna i medeltal på ett avstånd av 16 km från centrum av det hemområde där de var födda, medan honorna etablerade sig på ett avstånd av 3,6 km från födelseområdets centrum.
• inga honor återfanns längre än 20 km från märkningsplatsen medan fyra hanar återfanns mellan 60 och 104 km från resp. märkningsplats.
• under en aktivitetsperiod (en natt) har sändarförsedda vildsvin observerats förflytta sig upp till 16 km och med en maximal hastighet av 11 km/tim.

//Nicke

[hk]

bra att det kommer en dom som säger att det finns rimliga uttag per hektar

[hofboss]

Om det i domen fastslagna uttaget på 1 gris per 22 ha skulle bli någon form av riktlinje, hur skulle det påverka grisstammen?
Har godset inte fått begränsat sin möjlighet till intäkter från framtida grisjakt?