Jakt från bilen, eller när blir bilen obetydlig del av jakt?

[J f n Fjollträsk]

I helgen var det ganska vansinnigt med tjädrar ute på våra grusvägar, eller nåja - jag såg tre stycken, varav två tuppar.

Ponera nu att ni har en lång raksträcka i nerförsbacke på grusvägen, sikten är gott och väl 600 m. Ni kommer i bilen och när du precis kommer över krönet så ser du en prick på grusvägen som efter kikarkontroll visar sig vara en tjädertupp mellan 500-600 meter bort. Kanske 250 - 300 m längre fran finns det en ficka där du skulle kunna kliva ur bilen i skyl av en granplantering/slyskog. Du är dock ensam på vägen och kan därmed stanna var som helst längs vägen. Kanske 100 m från tjädern så delar sig vägen i ett Y (fast ena sidan rak, ni fattar) så du skulle även kunna köra in på andra grenen, det är en två ggr gallrad granskog emellan.

Ni är på väg för att smygjaga rå på en närbelägen vall, dvs cruisar inte omkring på jakt efter skogsfågel längs vägnätet, det är en helt slumpartad situation som uppstått.

Dagens etiska fråga: lagen kring förbud mot biljakt kan alla, men hur angriper man en sådan jaktsituation, var går gränsen för etiken?

[NickeF]

För mig är tjädern fredad eftersom jag såg den från bilen, för mig försvinner hela fealingen för jakt om jag sitter i bilen och då känns det totalt meningslöst att skjuta den.

Men det har kanske mer att göra med hur jag ser på min jakt och kanske inte om det är oetiskt?

[JoPe]

Juridiskt tolkar jag det som ok alla scenarion.
Moraliskt ok om jag jagar in unghund eller ny jägare. Annars inte. Varför? Jo det är inte jakt, men unghundar och nya jägare kan behöva se vad resultatet kan bli för att orka jobba på. Det är alltså inte en fråga om jaktetik efter som att det inte är jakt som jag ser det.

[malteume]

Vid injagning av unghund skulle jag ha större förståelse för moraliska och kanske även juridiska övertramp. Vid injagning av yngre jägare/ny jägare skulle jag vara väldigt försiktig med att göra otillåtna saker. Jakt är långsamt, ofta händelselöst och a och o är att man jagar etiskt. Börjar man göra övertramp i ett inledande skede tror jag att man lätt visar på något annat. Många yngre jägare (däribland mig själv) har en jävla övertro på sig själv och hur jakt ska bedrivas. Detta leder till indre säkra skott, ev. avvandringar från pass, allehanda dumheter. Lär de yngre/nya att man tummar inte på etiken och reglerna, för det kan få överjävliga konsekvenser. I värsta fall skadar du någon eller dig själv. Personligen bestämmer jag innan jakten vartifrån jag ska utgå och sen ställer jag bilen där. Ser jag vilt på vägen in är det ju kul, men då jagar jag mig åt det hållet. Skulle kännas högst tveksamt om man blev observerad när man stannar bilen för att smyga på en tjädertupp som äter grus, men det är jag.

Jaga som att du hade Åsa Romson med dig. Kan du inte försvara dina handlingar inför motståndare, då har du förmodligen gjort ett övertramp.

[Dedor]

Det helt moraliskt förkastliga i situationen är att gå ut och skjuta den utan att släppa hunden! Skogsfågel skjuts över stående fågelhund.

[Stewe's world on ice]

Jag tycker lika som nickef. Jag har igår sagt upp ett stort område med en del vägjägare pga att jag ogillar denna jakt. Och dom konfrontationer jag haft med sådana har gjort mig så ilsk att det är osunt på alla sätt.

[J f n Fjollträsk]

En del intressanta synpunkter, jag påpekar än en gång att det inte var fråga om cruising efter skogsfågel. Det kan nog kännas främmande för ex bockjägare i södra Sverige att helt tänka "frippe" om man ser ett vilt från bilen, om det är på 600 m avstånd, om du parkerar där så måste du ändå avverka sträckan till 75 % smygande till fots för att ta dig inom skotthåll? Mer än en gång kan det ju faktiskt hända att du kommer till en vall och det är redan djur ute.

[locorod]

För mig är tjädern fredad eftersom jag såg den från bilen, för mig försvinner hela fealingen för jakt om jag sitter i bilen och då känns det totalt meningslöst att skjuta den.

Men det har kanske mer att göra med hur jag ser på min jakt och kanske inte om det är oetiskt?

Håller med dig!

[Tompa Jan]

Mycket intressant frågeställning och något som alla bör reflektera över, inte minst jaktledare. Jag lutar åt linjen; det man ser från bilen är helt fredat. Det finns dock följdfrågor. Om man innan planerat jaga just från denna mötesplats, får man då ändra sina planer när man råkar se en tjäder där man tänkt parkera?

Spårsnö, klöviltsjakt och bil är ett annat dilemma som regelmässigt blir bortom lag och ordning. Jag har själv missbrukat det, vid något tillfälle.

På en mark jag jagar har min kamrat och jag avtalat att vi alltid har en fast uttalad färdplan, innan vi åker. Typ fran a till b. Råkar det stå djur där när jag klivit ur, laddat osv. så är det ok. Fast jag vet inte om det håller juridiskt, men möjligen moraliskt.

Följer tråden med intresse.

[NickeF]

En del intressanta synpunkter, jag påpekar än en gång att det inte var fråga om cruising efter skogsfågel. Det kan nog kännas främmande för ex bockjägare i södra Sverige att helt tänka "frippe" om man ser ett vilt från bilen, om det är på 600 m avstånd, om du parkerar där så måste du ändå avverka sträckan till 75 % smygande till fots för att ta dig inom skotthåll? Mer än en gång kan det ju faktiskt hända att du kommer till en vall och det är redan djur ute.

Jag tänker lite som Malte, jag har ofta klart för mig varifrån jag ska utgå, så allt jag ser på vägen dit får man lyfta på hatten för. Sen kanske man drar sig åt det hållet senare under dagen.
Spelar ingen roll om hållet är så långt att man ändå måste smyga en stor del av sträckan, inte ens backa bak 2 km och lämna bilen där skulle kännas aktuellt. Jag jagar inte för att vi inte har mat hemma eller för att framhäva mig själv med många nedlagda djur, tiden fram till skottet är viktigare än bytet i sig.

Släpper gärna hunden på älgar som jag ser från bil i träningssyfte, men träning är inte jakt och det är bara på jakt jag skjuter.

Om tjädern sitter i anslutning till parkeringsplatsen blir det lite knivigare, har aldrig behövt ta det beslutet men där skulle jag nog acceptera om det krävdes några hundra meters ansmygning.

[NickeF]

Spårsnö, klöviltsjakt och bil är ett annat dilemma som regelmässigt blir bortom lag och ordning. Jag har själv missbrukat det, vid något tillfälle.

Här är en artikel i Jordbruksaktuellt som berör den juridiska delen.

http://www.ja.se/?p=27412&pt=105&m=3433

Så här tycker artikelförfattaren om avspårning med bil.

Jag vill mena att det är avsikten med bilresan som är avgörande i detta något tillspetsade scenario. Är avsikten med bilresan exempelvis att spåra av alla vägarna på jaktmarken för att sedan anpassa jakten efter detta skulle brott kunna anses föreligga. Är det däremot så att man använder bilen för att nå en mötespunkt på jaktmarken för att träffa sina jaktkamrater och man då upptäcker spår kan man knappast anses ha brutit mot förbudet.

Men tråden skulle väl hålla sig till det etiska inte det juridiska?

[Ingvar]

Typ våra proffsjägare (björn) med sladdade grusvägar och "köra runt med bil" alt. anlita timmerbilar (chauffören) som ringer när man[han/hon] ser spår för att kunna släppa löshund.
Ovanstående scenario gäller även vid normal(?) vargjakt och plogade skogsbilvägar eller hur?

Man (jag i detta fall) kan förstå att etik kommer på tal på typ förbundsnivå i dessa yttersta dagar enär t o m respekt för fattade riksdagsbeslut saknas m a p jakt.

[J f n Fjollträsk]

Problemet är att avsikten med bilresan inte går att styrka eller bevisa för någon, men jag tycker som sagt inte vi ska tala om det rent lagliga utan det etiska, för det är den gränsen/gråzonen (så ingen tror att gränsen är knivskarp) som är den viktiga för jägare. Jag håller också medvetet några brandfacklor utanför, där lagligheten tydligt passerats.

Jag har lite problem med resonemanget kring "'frippe' när jag kör förbi, sen kanske jag drar mig ditåt senare". På bockjakten så jagar jag ofta med åtminstone någon annan person. Vi samåker i en bil ut på jakten. Bilen har jag, vilket innebär att jag oftast kör ut den andre, vilket innebär att jag mycket väl kan passera fält och hyggen jag kan sitta på när jag ska släppa av den andre. För det mesta så har vi i och för sig förutbestämda platser att jaga på, men även om man följer detta, så ser jag vid tillbakavägen hela vägen in i gattet (1-1,5 km) på stora/bästa rådjursvallen, och då ser jag ju var det finns djur. När jag kör ut så ser jag inte "runt hörnet" så släpps jag där, så är jag ovetande om huruvida det finns några djur ute (men föraren ser ju det?). Ska det spela roll? Ansmygningen är ju densamma oavsett.

//Ingvar
Vargjakten är ett undantag för att NVV och framöver LSty ger undantag från förbudet mot att spåra med bil längs väg. Å andra sidan så blev det ju omedelbart, redan vid den andra jakten, problem med skoter efter påstått missbruk under den officiella vargjakten, då skotern också ska ha använts till spårning i terrängen och inte bara längs (de oplogade) vägarna.

[405 WCF]

Det finns inga om och men i det aktuella fallet.
Att smyga på tuppen är oetiskt och förbjudet.
I dagens Sverige med falukorv och fläsk på Konsum finns ingen anledning att skjuta tuppen.
Jag får testikelfrossa av blotta tanken...

[J f n Fjollträsk]

Du får gärna uttrycka vad du menar i sak. Det är knappast i lag "förbjudet".

[Famous grouse]

Det kan nog kännas främmande för ex bockjägare i södra Sverige att helt tänka "frippe"

Vad betyder "frippe"??

Har inte hört detta förut..

Erland

[Johan L.]

Jag tänker lite på samma sätt men det beror inte direkt på lagar och förordningar.

Låt tjädrarna skjutas av de som är ute på tjäderjakt och rådjuren av de som koncentrerar sig på att jaga rådjur. Det finns för lite vilt på mina marker för att man ska skjuta allt man kommer åt.

När jag hör att någon har skjutit en tjädertupp på älgpasset så känns det fel för mig. Inte för att jag är ogin utan helt ärligt för att det känns onödigt och att det minskar chansen för den inbitne fågeljägaren att utöva sin hobby.

I min ungdom körde jag med en kombi för att kunna ta tillvara alla chanser. Nu tycker jag att det är roligare att släpa runt toppfågelbössan när jag jagar toppfågel trots att min kombi skulle göra jobbet lika bra. Flyger det upp orrar ur snön inom hagelhåll så gör det mig inget alls.

Edit: glömde slutklämmen. Jag skulle inte försöka komma åt tjädern jag sett från bilen. Eventuellt så skulle jag kunna tänka mig att låta hunden försöka. Alltså parkera en bra bit bort och gå på med hund och hagelbössa. Stående fågelhund....

[malteume]

Jag är lite av samma synsätt. Personligen är tjädrarna väldigt viktiga för mig då jag har en unghund och jag har sen dess slutat toppjaga. I mitt älglag har vi två stycken som har rådjurs- och hardrivande hundar, så de har lite första tjing på de vilten. Sen får man väl göra som man vill, men när det är ont om vilt tycker jag att det i första hand kan gå till hundarna. Beträffande om det finns djur alldeles på platsen man tänkt stanna på så tycker jag att då har man tur, men för mig skulle nog gränsen ha korsats om jag stannade bilen på en ny plats än den tänkta för att jag sett vilt. Däremot så åker jag ofta bil och letar bra biotoper i sambnad med jakt alternativt spanar efter vilt efter jakten för att hitta bra platser för nästa gång.

Det här är bara vad jag tycker och tänker. På en av mina marker smygjagar mycket, både rådjur och annat. Och spanar ofta från bil för att lära mig djurens rörelsemönster, dock kombineras aldrig jakten med spaning.

[Filfrasen]

För mig är det enkelt, Tjädrar man upptäkt från bilen låter man vara.

[Ingvar]

....
Man (jag i detta fall) kan förstå att etik kommer på tal på typ förbundsnivå i dessa yttersta dagar enär t o m respekt för fattade riksdagsbeslut saknas m a p jakt.
....

I princip sopar man alltid trappor så att man startar längst upp och sopar neröver.