Jakten och övriga samhället

[Håkan]

Jaktetik har nu diskuterats i ett antal trådar, ofta är det olika enskilda företelser som diskuteras för att i vissa fall väcka opinion emot dem så att vi får rättning i leden, men i andra fall känns det likamycket som att det handlar om att skjuta fokus ifrån sina egna problem i en eventuell framtida kritik.

Jakten känns idag som rätt ohotad, Trafiksäkerhetsverket kräver kraftfullt ökad avskjutning av vildsvin i första hand och skogsägarna vill gå hårt åt allt klövvilt.
Likaså är LRF inte speciellt intresserad att ha en speciellt stark fauna.

Men det finns en del moln på himlen, värst är naturligtvis Miljöpartiet där diverse konstiga förslag har kommit men även naturskyddsföreningen är rätt negativa. En väldigt hård kampanj för Ornitologerna där man faktiskt lyckats förbjuda all kommunjakt på en del arter i vissa kommuner. Ex så jagas inte skata i Burlöv/arlöv utanför malmö.
Antijakt organisationer såsom Riksföreningen för Hänsynsfull jakt kräver totalförbud för jakt med hagel och användande av hundar som driver länge.
Och det finns fler tråkiga exempel.

Väldigt ofta får man från sådana här föreningar allmänheten med sig, delvis därför att man alltid kan hitta nån historia som hänt någonstans och sen saltar man och pepprar den så att den framstår som enormt jävlig.
Kungajakterna på fågel är en sådan sak som vissa riktat in sig på, viltbaggar och viltparader är en annan sak, jakter med mer deltagare än 3 personer stör vissa och andra skall bara tycka utan att ha satt sig in i frågan.

Jag anser att det är viktigt att vi som jägare ALLTID tar debatten.
När något jaktligt kritiseras så bör det försvaras, och vet man inget om den aktuella jaktformen (saknar erfarenhet) så är det bättre att man säger det. "Du tyvärr jag är inte tillräckligt insatt i fasanutsättning så jag vill inte diskutera frågan"
och gärna följer upp det med något som jaktmotståndaren kan relatera till såsom:
"Samtidigt känns det som att själva kameler och sila mygg att diskutera fasanutsättningar som ett etiskt problem när vi har en broileruppfödning där 90% av svenska folket gladeligen äter något som har haft 32 dagars livslängd, är utfodrat med explosivt kraftfoder och inte fått se dagsljus någon gång under sin levnad, har vi verkligen rätt att bete oss så mot djur? Fan de får ju ett 1700 tals slavskepp att framstå som en trevlig lyxkryssning"

Att vi som jägare hela tiden skall lämna ut de jaktformer vi själva inte bedriver, vill bedriva eller har bedrivit känns i sammanhanget otroligt löjligt.
För det kommer inte att hjälpa att fasanutsättningar blir förbjudna, hundar i hundsläpp begränsade till max 3 stycken, osv osv osv.
För varje förbud som kommer så kommer man från motståndarhåll att vinna kraft, känna sig stolt att "vi har lyckats med detta"
Fighten borde dessutom inte vara så fruktansvärt svår när vi är 300000 jägare (som är JÄVLIGT TYSTA) och de är 30 000 veganer samt en massa köttätare (som inte reflekterat en sekund över vad de äter och deltar i för vidrig hantering).

Visst är det viktigt att vi sköter oss, träningsskjuter, ser till att laget har skjutkompetens krav, ser till att eftersökshundar finns tillgängliga och inte lämnar så mycket kritikutrymme.
Men att föra ett krig inom jägarleden emot varandra för att med retoriken att förbjuder de ex. godsjakter så klarar jag mig, är en förlustverksamhet.
Delvis blir förbudsmentaliteten starkare och delvis finns det massvis med drabbade jägare som då istället kommer att kräva på förbud av andra jaktformer och vi har ett krig igång som vi bara alla kan förlora på.

Håkan

[hk]

helt klart rätt

kan bara säga att man nog bör verka i det lilla med
prata om jakt och viltvård med dom som man kanske inte normalt gör det med

försöker göra det och lyckades troligtvis peta in ett par saker i scoutrörelsen för att jakt är en naturlig del

[Håkan]

Det är just i det lilla jag menar och det är viktigt.
Massvis med gånger har jag hört olika kommentarer om att "lustmördare" eller vad är det för kul med sånt osv.
När jag då frågar om vem som haft det bästa livet, broilerkycklingen som hon åt till middag i går eller rådjuret så sakta men säkert faller antijakt argumenten i sönder.

Håkan

[tecno]

....viltbaggar.....

Vad är detta för en ?

[Håkan]

Det är tjafs där folk stör sig över att det på en och samma jakt skjutits mycket vilt.........
Personligen har jag svårt att se någon skillnad om man skjuter mycket vilt vid några få stora jakter om året eller om man skjuter lite vilt på många jakter.

Håkan

[tecno]

Jodå jag förstår vad du menar men hänger mig på ordvalet, du som skribent borde väl använda bättre ordval

Pluralis = viltbaggar
Singularis = viltbagge

Vad är detta för ett 'väsen'

[jonas]

Jodå jag förstår vad du menar men hänger mig på ordvalet, du som skribent borde väl använda bättre ordval

Pluralis = viltbaggar
Singularis = viltbagge

Vad är detta för ett 'väsen'

Techno -> Håkan argumenterar hårt och gärna, och har i denna tråd förklarat varför han tycker att det är viktigt att ta den konflikten. Nu angriper/ifrågasätter du honom som person därför att han är jaktskribent, och det har inget med ämnet att göra. Han förklarade redan vad han menade med sitt uttryck. Var nöjd med det.

[jihe]

Det är nog 'bag' Håkan syftar på.

[Torkel]

Håller i stor set med om allt. Problemet kan dock vara att man som jägare ser/tror att en jakt (laglig eller olaglig) som andra "jagare" bedriver kraftigt hotar hela jaktens existens på sikt. Ska man då inte påpeka detta? Håkans resonemang förutsätter, tycker jag, att man har väldigt tydliga etiska regler och att man slår ner hårt på dem som inte följer detta. Exempel: Om vi ska kunna använda argumentet att jakten är motiverbara bl a eftersom den bara tar ett överskott, och inte mer än vad marken bär, BORDE det vara hotande för hela jaktens existens att vissa jägare gör groteska överuttag på små marker. Och alltså i övriga jägares intresse att ta strid mot detta. Detsamma gäller t ex tjuvjakt. Om någon idiot skjuter älgkor på midsommarafton, eller björnhona med unge, så får "jägarna" skulden vilket minskar sannolikheten för framtida jakt – vilket i sin tur innebär att det är av vikt att vi själva tar i problemet. Bara en tanke.

[Håkan]

De exemplen du tar upp är skitbra, eftersom de är lagbrott och med lätthet kan polisanmälas.

Håkan

[Carl Gustaf]

Håkan,
Jag håller med i stort vad du säger och skulle uppskatta om jaktpressen kunde skriva om argument liknande det du försöker få fram så att jägarkåren får tips om hur man kan argumentera vilket jag också tror är oerhört viktigt.

[rydberg]

Bara för att jag är jägare betyder det ju inte att jag är för alla typer av jakt, eller alla beteenden från jägare (lagliga som olagliga). Jag kan försvara min jakt, jag kommer dock inte försvara någon annans, framförallt inte sådan jakt jag själv tycker är tveksam (t.ex. jakt på nyutsatta fåglar eller på tama änder). Förstår inte riktigt varför folk har fått för sig att bara för att man jagar så tycker man likadant (eller att man bara för att man bor utanför stan är för lägre bensinpriser).

/johan.

[Arctic]

Jag måste hålla med Håkan. Med tanke på att det finns 300.000 jägare, så hörs "vi" väldigt dåligt i opinionen.

Därför bör vi stå upp för jakt -- även om vi inte alltid utövar och gillar just den typen av jakt. För varje gång som något förbjuds, så blir det just DU tycker om närmare ett förbud.

Det finns inget mirakellösning på det här. Det man kan göra är att berätta att man jagar, och vid diskussioner ta jakten i försvar. Håkan gav ett par bra exempel tidigare.

All laglig jakt i Sverige kan jag försvara mot en jaktmotståndare. Det inkluderar utsläpp av fåglar, godsjakter, flersläpp av hundar eller vad det månde vara. De flesta alternativa sätt att skaffa kött är i mitt tycke betydligt svårare att försvara etiskt. Alla som sett hur höns och grisar föds upp vet vad jag talar om.

Definitionen av en förbudsivrare brukar vara en människa med en gnagande oro om att det finns någon, någonstans som har roligt. Och det måste då stoppas...

Om man inte motar olle i grind vet man inte var det slutar.

[Håkan]

Bara för att jag är jägare betyder det ju inte att jag är för alla typer av jakt, eller alla beteenden från jägare (lagliga som olagliga). Jag kan försvara min jakt, jag kommer dock inte försvara någon annans, framförallt inte sådan jakt jag själv tycker är tveksam (t.ex. jakt på nyutsatta fåglar eller på tama änder). Förstår inte riktigt varför folk har fått för sig att bara för att man jagar så tycker man likadant (eller att man bara för att man bor utanför stan är för lägre bensinpriser).

/johan.

Jag har aldrig sysslat med stövarjakt av hare.
Därför förstår jag inte tjusningen av denna, och som skåning där vi normalt skjuter en massa harar på en jaktdag så ter sig stövarjakten minst sagt främmande. Likaså att man inte skall skjuta på haren innan drevet varat en bra stund.
Eftersom jag inte sysslat med denna jaktform så vet jag egentligen hur den utförs, hur kul/tråkigt det är eller om den är bra eller dålig.
Och just om dessa långdrivande jaktformer har ex. Riksföreningen för hänsynsfull jakt skjutit in sig på och vill förbjuda.

Hamnar jag framöver i en debatt med en jaktmotståndare som vill förbjuda denna jaktform så kommer jag att säga som det är, jag har aldrig sysslat med det och vet för lite för att ta debatten. Men jag kommer direkt att nyttja chansen att diskutera broilerhöns, vilket i sammanhanget får harjakten att framstå som helg på spa för haren....

Håkan

[BLEKINGE BAD ASS]

Jag håller till fullo med trådskaparen om att den svenska jakten bör försvaras i alla dess former om man överhuvudtaget vill kunna bedriva någon jakt framöver. Argumentet "jag skiter i andra bara jag får jaga som jag vill" håller inte om man försöker tänka lite längre än näsan räcker. Det finns en rad olika jaktformer som undertecknad aldrig har haft möjlighet eller lust att prova men betyder det att jag skulle vara emot dessa jaktformer? Knappast. Det är nog så att vi som bär bössa och kallar oss jägare borde försöka sammarbeta och organisera oss i lite större utsträckning än vad vi gör idag. Tyvärr så är det fortfarande så att många gamla griniga köttjägare har svårt att prata med jaktgrannar och andra jägare även om det gagnar viltet med lite mer strukturerad avskjutning. Nåväl, viktigt är att aldrig låta någon jaktmotståndare få sprida sin skit oemotsagd. Är det någon som låter truten glappa och fäller en och annan dåligt underbygd kommentar så ge människan svar på tal! Den genomsnittliga jaktmotståndaren har ofta noll eller ingen koll på hur jakt igentligen bedrivs, det är därför sällan svårt att argumentera mot densamma...

[rydberg]

Och i de fall jag faktsikt håller med jaktmotståndaren, skall jag försvara jakten även då?

Det enda sättet att få acceptans för jakten som helthet i samhället är att jägarkåren själva erkänner de fel och brister som finns och tar hjälp för att bekämpa dessa avarter, att hålla varandra bakom ryggen och skylla på att kycklinguppfödning minsann är ännu sämre leder bara till att vi får ännu fler jaktmotståndare. Det säkraste sättet för att få acceptans är en genomskinlig struktur där alla inblandade erkänner att vi har en hel del att jobba med för att få en helt igenom etisk (och i vissa fall även laglig) jakt.

/johan.

[Stojjan]

Och i de fall jag faktsikt håller med jaktmotståndaren, skall jag försvara jakten även då?

Det enda sättet att få acceptans för jakten som helthet i samhället är att jägarkåren själva erkänner de fel och brister som finns och tar hjälp för att bekämpa dessa avarter, att hålla varandra bakom ryggen och skylla på att kycklinguppfödning minsann är ännu sämre leder bara till att vi får ännu fler jaktmotståndare. Det säkraste sättet för att få acceptans är en genomskinlig struktur där alla inblandade erkänner att vi har en hel del att jobba med för att få en helt igenom etisk (och i vissa fall även laglig) jakt.

/johan.

Jag tror precis som Johan att vi som jägarkår måste ta avstånd från de avarter som förekommer, samtidigt som vi bör värna om alla de jaktformer som i dag är accepterade. Jag menar precis som Håkan att vi inte skall "fälla" jaktformer vi själva inte är intresserade av utan sakligt förklarar att man inte har direkt erfarenhet/kunskap om den aktuella formen men att djurtransporterna genom europa förmodligen tarvar ett större engagmang om man vill begränsa djurens lidande...

Samtidigt tror jag att det är avgörande för jägares trovärdighet och jaktens acceptans utanför jägarkåren att man tar avstånd från olagligheter...TYDLIGT tar avstånd från olagligheter som tex tjuvjakt på rovdjur. Jag tror att ingenting skadar jägarkårens anseende lika mycket som när diverse sk"jägare" står och antyder det ena och det andra när det kommer till varg, lo, järv m.m. Såg en debatt för något år sedan på tv där representanter från djurens rätt vann på KO mot ordförande i jägarnas riksförbund. Sällan har jag sett en sämre representant för ett intresseområde än det han presterade i denna debatt (på SVT) Han kom med antydningar, vägrade se andra gruppers perspektiv på vargfrågan, försvarade SGT- mentalitet (djurens rättmedlemmen tog fram en T-shirt med en varg i ett kikarsikte på framsidan och texten SGT på ryggen..)
I samma debatt deltog en lokalpolitiker från Dalarna. Även han försökte förklara svårigheten med rovdjurspolitiken av i dag och behovet av en lokal förankring av densamma. Han gjorde ett enormt jobb i mina ögon för att sätta jägarna problemställning i "rätt perspektiv", vilket inte var det lättaste då hans "meddebattör" hostade grodor ur mun hela tiden....

Som sagt, värna och försvara den tillåtna jakten och ta ansvar för att den bedrivs korrekt så den inte är svår att försvara, samtidigt som vi som kollektiv måste säga i från när det kommer till avarter som inte är ok varken i våra eller andras ögon...typ alla former av tjuvjakt. Jag tor också det är viktigt för jaktens framtid att jägare kan se på jakt ur andras perspektiv. Man måste kunna förstå vad andra ser för att kunna bemöta synpunkter med saklig information.

mvh

Oskar

[Håkan]

Rydberg

Att inte försvara olagligheter är en absolut självklarhet det funkar inte.

Men om du kör en stark etisk kampanj emot flerhundsläpp, jag kör en stark etisk kampanj emot stövardrev på hare, anders kör en stark etisk kampanj mot hageljakt på fågel och jonas en stark etiskt kampanj mot hageljakt på rådjur.

Vart hamnar vi då?

Hur många jaktformer kommer att få överleva?
Hundjakten kommer deffinitivt att försvinna så blir det som på vissa håll i USA, där man ofta inte ens får använda hund vid eftersök.

Och helt ärligt, om vi gör jämförelsen med en rusktigt tråkig form och väljer levande duve skytte (alltså sportskytte på levande duvor såsom det sker på vissa håll i världen) och jämför denna fula (långväga fulare än något som förekommer i sverige nu) form skytte med broileruppfödningen så kommer det ändå att visa sig att det är rena lyxlivet som skjutduvorna lever, därtill kanske de undkommer och överlever.
Nu tänker jag inte försvara skytte på levande duvor, men i sammanhanget med kyckling, så är det väldans etiskt.
Eftersom flertalet jaktmotståndare käkar kyckling, så lär de tystna....
Jag har iallfall inte varit med om någon som fortsätter kackla om jakt efter den tankeställaren iallafall.

Håkan

Håkan

[FlasyB]

En bra tråd! Vad Rydberg är ute efter är att man inte blint ska försvara all form av jakt utan kunna ta åt sig konstruktiv kritik. Inte bara sitta på sin betongröv och skrika på att "så här har vi alltid gjort".

[hk]

detfinns en liten vinkling till som jag brukar ta upp med omedvetet folk och det är hur naturen själv sköter sina pensionsavtal
något som disneyfolket alldrigt tänkt tanken på

för i en orörd natur så dör ju även djuren , och mycket sällan går dom en skön död till mötes
man behöver inte slänga det i ansiktet på dom utan mera fråga om hur det verkligen ser ut i en orörd natur, var hur och varför til exempelvis älg rådjur och hare dör, av ålder i kyla av sjukdomar eller att bli rovdjursmat efter en lång jakt

jag tar även upp som sagt innan skillnaden på broilerproducerat kött och vettigt jagat viltkött

och en sak till, sprid mat till dom fundersamma, lite grillat viltkött vid grillningarna är en bra smakstart