Bannade jäkla Kamphundsägare :(

[PerN]

99,9% så är det aldrig hundens fel utan oftast ägaren

Se rubriken.

skit samma,dra i bakbenen e värdelöst,då knäcks ryggen eller höft

Ditt råd blir alltså?
PerN

[PerN]

så kommer jag att se till att den attackerande hunden blir på plats

Hur löser du det med en 50kg+ hund som attackerar din hund?
PerN

[HuggyBear]

KalleT skrev:
skit samma,dra i bakbenen e värdelöst,då knäcks ryggen eller höft

Eeh... NÄÄEE!!!
Hur i hela friden skulle det gå till??!!
Jo de e klart de går att bryta ryggen om någon annan naglar fast ländryggen mot marken, eller bryta höfterna om du böjer bakbenen typ rakt ut åt sidorna men nu hanlka de inte om att göra så!
Man ta tag i BÄGGE bakbenen å lyfter RAKT UPP så hunn bli som en "skottkärra". Sen dra man bort den hunn bakåt.
Inga benbrott! Jag lovatr å svär!

[arnold]

Det sägs ofta att det inte är hundens fel utan ägarens, jag har erfarenhet av två olyckor med mina/väns hundar där det är hundens gener som är felet.

[nuke]

99,9% så är det aldrig hundens fel utan oftast ägaren

Se rubriken.
Ditt råd blir alltså?
PerN

Kyskhetsbälte alt vasektomi?

/M

[birk0323]

Jag ryser till när jag läser din historia PerN, jag har varit med om mer eller mindre exakt samma sak själv i augusti 2015. Tror jag skrev om det här på forumet. En granne med en kamphund, ingen av husse eller hund med någon som helst moral i vare sig kropp eller psyke. Det som skiljer från din historia var att min hund en Vorsteh-hanne blev allvarligt skadad och det var inte jag som gick med honom utan min mamma. Hon vågade inte släppa hunden, hon vågade ingenting och blev dessutom biten av den andra hundsatan själv och fick bestående men i ena handen så hennes enda intresse med handarbete fick ta en ny utveckling. Att bli rädd när två stora hundar ryker ihop är ingenting konstigt för det blir medeltid direkt. Jag tror att bara den som är van hundslagsmål kanske kan agera med lugn i en sådan situation, det blir minst sagt obehagligt. Jag skulle också släppa direkt så hunden har chans att parera, flytta på sig. ... jag tar aldrig en risk med en kamphund, ingen annan heller som sett hur de agerar i det läget.

Min gammel har slagits en del, hundar som sprungit fram till honom vid älgar när deras förare inte begripit bättre osv och där har det gått bra. Han hade även en rejäl fight med en järv där jag själv var med och det gick bra det också men det var riktigt otäckt. Tiken har rykt ihop med någon annan hund vid något tillfälle men hon backar undan, nästan i evighet men det finns tillfällen då hon nyper ifrån förutom när hannar uppvaktar på olämpligt vis. Det har alltid gått bra och för det mesta blir där inget bråk när de träffar på andra hundar men fel tillfällen... fel hundar kan det gå åt helvete och problemet är störst med kamphundar. När hundar utan dessa "kamp"-gener slåss verkar det hela gå ut på andra saker, man ska liksom sätta varandra på plats sedan är det bra med något rivsår på sin höjd. När en kamphund går till attack siktas det mot buk, genitalier osv. Även när hundar slåss med grävlingar och tex järvar verkar det handla om en enda sak och det är överlevnad när viltet går till attack, ger sig hunden är det bra med det sedan men kamphundar har något särskilt framavlat i skallen som inte är sunt någonstans, det ska mördas och lemlästas.

Jag håller till viss del med Arnold här, det är hundens gener tillsammans med (alltför ofta i detta fall) vilsna ägare som borde ägna sig åt sig själva istället för självtröst med en kamphund. Min svärmor som hade ett yrke som jag inte kanske ska avslöja men hon har insikt och säger samma sak. Det är i allt för hög grad människor som borde ägna sig åt att reparera sig själva som skaffar just den här typen av hundar och då blir risken för missöden större. Det finns ju då sant intresserade hundmänniskor som kan med att ta sig an dessa raser naturligtvis, det är ju inte dessa jag menar.

Jag går alltid beväpnad på ett eller annat vis sedan incidenten med grannens hund och jag har också talat om för denne att vid en dylik händelse igen kommer hans hund att avlivas på plats. Han skaffade förstås en ny likadan hund direkt efter att jag krävt avlivning för den andra. Den här typen av folk som skaffar kamphundar i annat syfte än hundintresse ska man vara glad om man slipper ha inpå sig.

Hoppas din hund repar sig och kan svälja förtreten och hoppas din granne tar sina hundar och flyttar till månen. Var glad att du nu är varse om detta och kan agera innan det går helt på tok. Anmäl, prata med hundägarna, se till att dessa blir varse om att sådant här inte tolereras och att det kommer bli besvärligt för dem om det upprepas. Det är inte helt lätt att råda i vilket ingripande som är bäst, en kamphund som går i "attack-mode" är ett jäkla elände och farlig på riktigt.

[Canta]

De gånger man fått lösa upp hundslagsmål har spark i sidan dvs spjälpaketet funkat bäst. Hunden (arna) tappar andan ett tag o släpper på käftsaxen. Att slå på hund hjälper inte o inte heller att dra i bakbenen vad jag sett. Käftarna låser sig då på nåt sätt. Brukar alltid ha med omgjord vandringstav i syntet med spets typ skidstav på kvällsvandringarna. Några gånger har hund kommit rusande men då kan man fäkta/slå/sticka innan den börjat hugga. I värsta fall lär väl kniven komma fram ...
Edit ser att Birk utvecklat ämnet ...

[PerN]

Har precis varit hos veterinären som gav Bilbo tummen upp.
Åkte in för säkerhets skull då han pep till när frun grejade med honom i morse.
Det enda som veterinären hittade var en tandfraktur, en av de övre framtänderna som han eventuellt trodde var en gamma skada, vilket verkar troligt.
Tack för alla råd och medkänsla som ni visat.
PerN

[Dansken]

Gott att hunden mår bra.
Dom flesta "incidenter" jag har varit involverat i har inkluderat koppellösa schäfer hundar där husse/ matte/ hund tyvärr inte är så duktiga eller lydiga som dom själv går och inbillar sig.

[dehus]

Jag hade anmält det till polisen även om jag tror att det inte leder något vart men då finns det i varje fall dokumenterat. Tänk om det skulle hända igen och utgången kanske blir ännu värre och det då blir en anmälan och det finns inget sedan tidigare. Får känslan av att polisen kör lite efter stuket att en gång är ingen gång men blir det upprepade tillfällen då kanske dom faktiskt tar tag i det.

En kompis till mig fick sin drever attackerad av en annan hund och det hela polisanmäldes och då visade det sig att ägaren haft tidigare anmälningar mot sig och hunden avlivades.

Tycker också att man skickar en signal till ägaren, har dom någonting innanför pannbenet så blir det inte roligt just för det egna samvetet att ens hund gör att man blir polisanmäld...

[pezon]

Skaffa en rejäl expanderbar batong och slå ihjäl hunddjävulen....
Få hundar är robusta nog att klara ett sånt försvar.

Är väl rätt olagligt att gå runt med en sån tingest som civilist på "allmän plats"?!
Men en "vandringsstav" är ju praktiskt att ha på promenaden om man anar att nått dyligt kan hända...

Ja tyvärr så är de ju olagliga så man får väl mer problem än man har tänkt sig.

Usch vad tråkigt, vissa människor borde inte få ha hundar.
Hur som helst, skönt att det gick relativt bra.

En stav är nog ett bättre alternativ. typ "promenadkäpp delux" så slår du helt enkelt ihjäl hunden om det händer igen.
Att ingripa utan tillhygge är nog så risky om det är en stor kamphund, men vad gör man i en nödsituation.

Den här käppen verkar bra: https://www.coldsteel.com/products/walk ... stick.html" onclick="window.open(this.href);return false;



Har man mer rymligt samvete så är nog en sån här rätt för jobbet... men då har vi det där med knivlagen.
https://www.coldsteel.com/products/walk ... -cane.html" onclick="window.open(this.href);return false;

[Ylitjorvas]

Att beväpna sig med ett svärd är ju bara för dumt!

Men det är ett helvete med alla kamphundsägare som av någon mystisk anledning går med hundarna lösa!

Jag mötte ett ekipage en gång som trots koppel knappt kunde kontrollera den stora rottweilern som verkade helt tokig, den triggades dessutom ytterligare när min son på då 4 år sprang mot mig och min Munster som jag var ute med då, den skulle på barnet!
Gubben stod och höll kopplet runt ett träd för att orka hålla emot. Då började jag gå med "vandringskäpp", en rejäl stav. Den hunden blev sedan avlivad då den bet ihjäl ett par mindre hundar när den "kommit loss", fanns kanske inget träd för husse att ta spjärn mot?

Grundtipset är att först fokusera på sin egen hund och försöka hinna emellan och försöka dela ut rejäla (så hårt och elakt man bara kan) bakåtsparkar, som en häst, mot revbenen på tokhunden.
Om de redan gått ihop så ska man släppa kopplet för att ge sin hund en chans att komma undan och försvara sig, drar man i kopplet blottar man bara halsen på sin egen hund.
Sen gör man allt för att få in den hårdaste spark man kan i sidan på den andra hunden.
Går det kan man försöka få tag i båda bakbenen på den andra hunden och dra bort den, men det är ju inte det lättaste. Krävs ofta att även den andra ägaren är med på noterna, vilket man sällan kan räkna med.
Försök inte gå in och dra/knuffa isär dem vid huvudena för det slutar bara med att man blir biten av någon av hundarna.
De tål ofta slag i ryggen/huvudet mycket bättre än man tror, min bror slog nästan av skidorna över ryggen på en lös schäfer utan resultat. Den schäfern avlivades sen också, det var den tidens "kamphund" med efterföljande förvånad idiot.

Och vad fasen spelar det för roll att det är ägarna det är fel på?
Ingen av metoderna ovan får användas på dem även om man har god lust.
Kamphundarna lockar till sig idioterna och innebär det största problemet.

Har slutat gå med käpp nu men är ständigt beredd och det är då det blir så jäkla sorgligt när yngsta dottern 9år frågar om inte hon kan få börja gå själv med hunden och att hon klarar det nu.
Klart hon gör men hon klarar inte av mötet med kamphundsägare och deras lösa älsklingar.

[börje]

KalleT skrev:
skit samma,dra i bakbenen e värdelöst,då knäcks ryggen eller höft

Eeh... NÄÄEE!!!
Hur i hela friden skulle det gå till??!!
Jo de e klart de går att bryta ryggen om någon annan naglar fast ländryggen mot marken, eller bryta höfterna om du böjer bakbenen typ rakt ut åt sidorna men nu hanlka de inte om att göra så!
Man ta tag i BÄGGE bakbenen å lyfter RAKT UPP så hunn bli som en "skottkärra". Sen dra man bort den hunn bakåt.
Inga benbrott! Jag lovatr å svär!

Jag håller med, har hållit 28kg stövare i bakbenen så den inte nuddat marken när det blev bråk med en annan stövare inne i en sommarstuga. Normalt var dom bästa vänner, men efter ett par jaktdagar när hunden är trött o tassarna ömmar så kan dom lätt ryka ihop ifall den som är lägre i rang kommer för nära.

[HuggyBear]

Tack börje!

[jeppe.c]

Jävligt tråkigt o se det här med "kamphundar" alla hundar används i kamp mellan hundar. Ni hjälper till och ger ett par fina hundraser dåligt rykte. Och Nej jag har inte någon av dom. Men har jobbat mycket med olika hundar, dom hundar som oftast börjar slåss i min erfarenhet är schäfer/golden och diverse terriers. I 90+% av fallen ÄR det ägarens fel att hunden går till attack, dålig uppfostran osv. Mitt tips är samma som någon annan skrev här. Slå ett koppel runt halsen på hunden och lyft den. Antingen släpper den eller så svimmar den och då släpper låset automatiskt. Lyfta i bakbenen funkar inte, inte heller sparka hunden då eggar man den bara vidare. Jag vet för min jackrussell blev attackerad och ägaren till den attackerande hunden sparkade min hund. Det höll på o kosta hans hund livet kan jag säga, för då slutade min hund försvara sig och försökte döda den andra hunden i stället

[malx]

Jävligt tråkigt o se det här med "kamphundar" alla hundar används i kamp mellan hundar. Ni hjälper till och ger ett par fina hundraser dåligt rykte.

Helt fel!
Alla hundraser används inte för att kampa med andra hundar och de är definitivt inte avlade för att ställa till med maximal skada som en del andra.
Det finns ett antal raser som jag anser saknar helt existensberättigande som sällskapshundar. Ja, de kan vara jättefina exemplar som kommer att vara kanonhundar hela sitt liv. Men varför ska man ha hundar som har den KAPACITETEN att ställa till med skada. Samtliga deras fina egenskaper kan man hitta i raser utan samma kapacitet. Den motivationen kommer du inte runt hur bra ägare du än är.

[SimonH]

Det finns några saker man som hundägare bör fundera på rent generellt kring sådana här händelser:

1. Oftast när två hundar ryker ihop så låter det betydligt mer än vad det är. Det är med andra ord skillnad på hundar som ryker ihop och hundar som försöker dräpa varandra. Ett hundbett med full kraft och avsikt att skada sker inte utan blodspillan. Små jack och rivsår räknas inte dit.

2. Två för varandra okända hundar som möts utan koppel med vidhängande husse/matte börjar ytterst sällan slåss om hundarna är någorlunda sunda och fostrats rätt av tiken. Visst, de kan spänna sig och testa varandra, men de undviker i det längsta slagsmål.

3. Om samma hundar möts där åtminstone en har husse/matte i andra änden på kopplet är risken enormt mycket högre att det smäller.

4. Beteendet hos husse/matte efter att hundarna rykt ihop kommer i allra högsta grad påverka hur hunden hanterar liknande händelser framöver.

5. Bromsen på hunden sitter bak, gasen sitter fram. Att försöka bromsa en hund genom att applicera kraft på framdelen (t ex halsen) är i grunden kontraproduktivt.

Om ovanstående är korrekt bör man som hundägare se till att i första hand vara den som hanterar hundmötet, istället för att låta den egna hunden hantera det med risk för punkt 3. Dvs kliv in framför den egna hunden med ett lugnt och myndigt kroppsspråk och visa för den annalkande hunden att här kommer den inte fram.

Om den andra hunden redan hunnit fram, dra inte bort din hund med kopplet (punkt 5, vilket leder till punkt 3), kliv istället in mellan hundarna och mota lugnt och bestämt bort den andra hunden innan situationen hunnit eskalera.

Om hundarna redan rykt ihop, se till att få kontroll på dem med de medel som står tillbuds, men behåll lugnet (lättare sagt än gjort) och se sedan till att bägge hundarna får vara kvar i situationen under kontrollerade former och avreagera ordentligt (punkt 4). Även om de blöder. Det minskar risken att förstärka beteendet hos den angripande hunden, och det minskar kraftigt risken att den angripna hunden får för sig att den behöver vara rädd för andra hundar. Det ger även hundägarna en chans att sansa sig och se lite nyktert på saken. "Kan du hjälpa mig att.." kan vara en lämpligt icke-konfrontativ fras att använda för att kyla ner situationen. Ju lugnare hundägare desto snabbare avreagerar hundarna.

Om man även efter en nykter betraktelse av händelsen anser att hunden inte är helt sund, eller av något skäl lagt sig till med sådana vanor att den behöver koppeltvång/munkorg/avlivas, anmäl det till Länsstyrelsen. Du får vara anonym. Är det frågan om ett brott och ev ersättningskrav vänder man sig till polisen.

[Kängan]

Jävligt tråkigt o se det här med "kamphundar" alla hundar används i kamp mellan hundar. Ni hjälper till och ger ett par fina hundraser dåligt rykte. Och Nej jag har inte någon av dom. Men har jobbat mycket med olika hundar, dom hundar som oftast börjar slåss i min erfarenhet är schäfer/golden och diverse terriers. I 90+% av fallen ÄR det ägarens fel att hunden går till attack, dålig uppfostran osv. Mitt tips är samma som någon annan skrev här. Slå ett koppel runt halsen på hunden och lyft den. Antingen släpper den eller så svimmar den och då släpper låset automatiskt. Lyfta i bakbenen funkar inte, inte heller sparka hunden då eggar man den bara vidare. Jag vet för min jackrussell blev attackerad och ägaren till den attackerande hunden sparkade min hund. Det höll på o kosta hans hund livet kan jag säga, för då slutade min hund försvara sig och försökte döda den andra hunden i stället

Det lät ju skumt.. vem fan sparkar på en jackrussel som försvarar sig

Hade min hund ballat ur hade jag gjort allt i min makt för hunden den attackerade skulle klara sig. Hade någons hund attackerat min hund och sen att ägaren började sparka på min hund också hade det tagit hus i helvete och blivit en polisanmälan efter några noga valda ord.

[Filfrasen]

Jävligt tråkigt o se det här med "kamphundar" alla hundar används i kamp mellan hundar. Ni hjälper till och ger ett par fina hundraser dåligt rykte.

Helt fel!
Alla hundraser används inte för att kampa med andra hundar och de är definitivt inte avlade för att ställa till med maximal skada som en del andra.
Det finns ett antal raser som jag anser saknar helt existensberättigande som sällskapshundar. Ja, de kan vara jättefina exemplar som kommer att vara kanonhundar hela sitt liv. Men varför ska man ha hundar som har den KAPACITETEN att ställa till med skada. Samtliga deras fina egenskaper kan man hitta i raser utan samma kapacitet. Den motivationen kommer du inte runt hur bra ägare du än är.

Tyvärr verkar det ju inte ovanligt att dessa raser används som krycka till stukade själar eller som personlig livvakt till missbrukare, har svårt att se att rasen på något sätt skulle göra något gott som andra raser inte skulle göra lika bra.
Deras negativa sidora är ju tyvärr lättare att se vilket naturligtvis även hänger i hop med ägandeskapet, en Dvärgtax eller liknade tuss har ju inte samma förmåga att ställa till skada om den har en idiotägare eller har fel på psyket, men när dessa raser attakerar (vilket förmodligen är en förhöjd risk med tanke på att dom verkar attrahera patraskmänniskor) riskerar det gå dåligt på riktigt.

[Efalk]

Mastiff är så vitt jag vet en hund av typen molosser. Kan inte hitta någon rasgrupp som kallas kamphundar!? Amstaff är en terrier...

Det är ju i och för sig enklare att förenkla problemet och klumpa in allt under ett skällsord. Lite som att kalla alla muslimer för terrorister. Vips så kan man peka på ”problemet”