Köpa trädskällare med bra stamtavla

[pow]

Det har väl gått bra.....

Nä, det rätade upp sig till slut men det var tungt första tiden i skogen. Normalt brukar det bli mycket stövelgnugg första hösten men inte med denna. (Borde egentligen varit förberedd med tanke på stamtavlan på fädernet)
Tänkte nyttja våren till skogsträning, men redan efter första gången i skogen fick jag tänka om. Hon började med 5-10min sökturer och låg ute 150-200m under sin första 1,5h lös i skogen. Vågade inte ha henne lös efter det uran vi fick fixa skogsvanan i koppel.
När hösten kom och hon fick börja vara lös igen så var söket i stort sett färdigt från dag ett. Efter ett par släpp så låg söktiderna på 5-15 min och hon låg ute 200-600m på frisök med en medelfart på 11-14 km/h.
Hon brydde sig dock föga om fåglar utan var helt fokuserad på älg och ren. Femte släppet följde hon älgko med kalv i 7 km. När kon blev ond släppte hon och kom snyggt och prydligt på bakspåret.
Hon var i stort sett omöjlig att koppla och hittade på det ena tokeriet efter det andra så att husses blodtryck blev ohälsosamt.
Jag var väldigt nära att ge upp, men ett tips om en tvättlina blev både hundens och blodtryckets räddning.

Fick tips av en annan spetsägare om att knyta en tvättlina i halsbandet för att underlätta i alla fall kopplandet. Jag hade ingen tvättlina men en fem meters bit av en fluglina fick ersätta.
Det var som natt och dag, inga problem att koppla och sakta kom fågelintresset. Hade många korta skall utan att hinna fram och skjuta innan hon lämnade. Upptagen kom på för långa håll, många gånger på 400-600m.
Till slut fick vi en fågel som satt kvar trots flera lämnanden innan jag hunnit i läge och jag fick petat ner första fågeln.
Tyvärr kom vintern extremt tidigt i år så 10:e oktober blev näst sista släppet. Sen när föret kom tillbaka för ett par veckor sedan hann vi en sväng innan hon började löpa.
Så sammanfattningsvis så ser det nu mycket ljust ut, hon har ett grymt fint sök, bra fart och en jävla motor. Så lär hon sig bara att jobba med fågel så blir det den bästa hund jag haft.

[Swazijämten]

Det har väl gått bra.....

Nä, det rätade upp sig till slut men det var tungt första tiden i skogen. Normalt brukar det bli mycket stövelgnugg första hösten men inte med denna. (Borde egentligen varit förberedd med tanke på stamtavlan på fädernet)
Tänkte nyttja våren till skogsträning, men redan efter första gången i skogen fick jag tänka om. Hon började med 5-10min sökturer och låg ute 150-200m under sin första 1,5h lös i skogen. Vågade inte ha henne lös efter det uran vi fick fixa skogsvanan i koppel.
När hösten kom och hon fick börja vara lös igen så var söket i stort sett färdigt från dag ett. Efter ett par släpp så låg söktiderna på 5-15 min och hon låg ute 200-600m på frisök med en medelfart på 11-14 km/h.
Hon brydde sig dock föga om fåglar utan var helt fokuserad på älg och ren. Femte släppet följde hon älgko med kalv i 7 km. När kon blev ond släppte hon och kom snyggt och prydligt på bakspåret.
Hon var i stort sett omöjlig att koppla och hittade på det ena tokeriet efter det andra så att husses blodtryck blev ohälsosamt.
Jag var väldigt nära att ge upp, men ett tips om en tvättlina blev både hundens och blodtryckets räddning.

Fick tips av en annan spetsägare om att knyta en tvättlina i halsbandet för att underlätta i alla fall kopplandet. Jag hade ingen tvättlina men en fem meters bit av en fluglina fick ersätta.
Det var som natt och dag, inga problem att koppla och sakta kom fågelintresset. Hade många korta skall utan att hinna fram och skjuta innan hon lämnade. Upptagen kom på för långa håll, många gånger på 400-600m.
Till slut fick vi en fågel som satt kvar trots flera lämnanden innan jag hunnit i läge och jag fick petat ner första fågeln.
Tyvärr kom vintern extremt tidigt i år så 10:e oktober blev näst sista släppet. Sen när föret kom tillbaka för ett par veckor sedan hann vi en sväng innan hon började löpa.
Så sammanfattningsvis så ser det nu mycket ljust ut, hon har ett grymt fint sök, bra fart och en jävla motor. Så lär hon sig bara att jobba med fågel så blir det den bästa hund jag haft.

Wow! Låter ju smått otroligt med ett sådant sök direkt från start, kul

Haha jag känner igen mig i det där med en valp som vägrar bli kopplad dom är verkligen otroligt duktiga på att irritera en ibland

Jag har själv börjat kolla efter en valp igen efter att jag kom av mig förra året! Får se hur det går men jag misstänker att jag måste lätta på mina krav om jag inte vill vänta i ett sekel

Men du får gärna uppdatera hur det går för er framöver

[Rockenroll]

Det har väl gått bra.....

Nä, det rätade upp sig till slut men det var tungt första tiden i skogen. Normalt brukar det bli mycket stövelgnugg första hösten men inte med denna. (Borde egentligen varit förberedd med tanke på stamtavlan på fädernet)
Tänkte nyttja våren till skogsträning, men redan efter första gången i skogen fick jag tänka om. Hon började med 5-10min sökturer och låg ute 150-200m under sin första 1,5h lös i skogen. Vågade inte ha henne lös efter det uran vi fick fixa skogsvanan i koppel.
När hösten kom och hon fick börja vara lös igen så var söket i stort sett färdigt från dag ett. Efter ett par släpp så låg söktiderna på 5-15 min och hon låg ute 200-600m på frisök med en medelfart på 11-14 km/h.
Hon brydde sig dock föga om fåglar utan var helt fokuserad på älg och ren. Femte släppet följde hon älgko med kalv i 7 km. När kon blev ond släppte hon och kom snyggt och prydligt på bakspåret.
Hon var i stort sett omöjlig att koppla och hittade på det ena tokeriet efter det andra så att husses blodtryck blev ohälsosamt.
Jag var väldigt nära att ge upp, men ett tips om en tvättlina blev både hundens och blodtryckets räddning.

Fick tips av en annan spetsägare om att knyta en tvättlina i halsbandet för att underlätta i alla fall kopplandet. Jag hade ingen tvättlina men en fem meters bit av en fluglina fick ersätta.
Det var som natt och dag, inga problem att koppla och sakta kom fågelintresset. Hade många korta skall utan att hinna fram och skjuta innan hon lämnade. Upptagen kom på för långa håll, många gånger på 400-600m.
Till slut fick vi en fågel som satt kvar trots flera lämnanden innan jag hunnit i läge och jag fick petat ner första fågeln.
Tyvärr kom vintern extremt tidigt i år så 10:e oktober blev näst sista släppet. Sen när föret kom tillbaka för ett par veckor sedan hann vi en sväng innan hon började löpa.
Så sammanfattningsvis så ser det nu mycket ljust ut, hon har ett grymt fint sök, bra fart och en jävla motor. Så lär hon sig bara att jobba med fågel så blir det den bästa hund jag haft.

Som en kopia på min unghane.
Hade tänkt omskola den äldre finnen till allroundhund men till slut, också mycket pga mitt blodtryck, så blev det unghunden som fick bli allround.
Skjutit 6 ståndälgar för honom och ungefär lika många tjädrar. Orre bryr han sig inte ens om.
1,5 år gammal nu och är en av de roligaste finnspetsar jag haft. Det händer alltid saker när han är igång och jag ångrar inte beslutet att köra allround med denna hund.

[pow]

Kommer aldrig att skjuta annat än fågel och rovdjur för mina hundar, älgjakten la jag ner för snart 40 år sedan.

[Rockenroll]

Kommer aldrig att skjuta annat än fågel och rovdjur för mina hundar, älgjakten la jag ner för snart 40 år sedan.

Nej det är ju det vanligaste i Sverige, att inte jaga älg med dem. I Finland är det ju helt annorlunda.
Jag har mest sett älgjakten som nödvändig för att fylla frysen och något som tar tid från trädskällarjakten och haft några jämtar genom åren vid sidan av finnarna för att få mer mening med älgjakten.
Men finnspetsarna är och förblir favoriten och en ras som klarar allt en spets kan utföra. Har alltid sagt att en finne kan slå allt även i älgjakten och det var lika bra att till slut börja göra slag i saken.
Och det är dessutom riktigt roligt att se en finnspets utvecklas i en jaktform där den inte är så väletablerad i Sverige.
Jag hoppas att vi går mera mot det finska sättet att se rasen i framtiden. Som den allroundskällande taigaspets den verkligen är.

Jaktsättet på honom hittills är väldigt likt en klassisk gråhund. Ett relativt stort sök dock. Spårnoga och spårar långt även på ganska kalla spår. Arbetar än så länge relativt lugnt med älgarna. Men det kan ju tyvärr ändras med åldern..
Förföljande i sken är maximalt 3km och jag får igen hunden inom en halvtimma om det skenar.
Precis så vill jag ha det och jag hoppas att det inte blir "värre" än så här. Allt är liksom alldeles lagom nu och jakten väldigt effektiv.
På fågel är det mycket kvar att slipa på och jag förväntar mig ingen fullfjädrad tjädertämjare i denna hund i och med vägen jag valt.
En fullfjädrad sådan har jag ju redan så dom kompletterar varandra bra.