Hejsan!
Jag har varit med min drever till veterinären och fått fastställt att den har diabetes Mellitus.
Och nu har jag en massa funderingar angående detta?
Jag vet inte om man ska avliva eller försöka att testa hur det går med att bara sätta henne på diet eller om man ska testa med insulin åt henne.
Men hon är ju 9 år gammal.
Sen så har det kommit upp i mitt huvud, om jag kan jaga med henne eftersom att hon har diabetes eller inte.
jag hoppas att det är nån som kan berätta för mig om detta för jag har ingen erfarenhet om det.
Mvh Lars-åke
Förtvivlad Drever ägare
Moderatorer: taxen, Fritz Kraut
-
Ärtbössan
- Inlägg: 394
- Blev medlem: 20 nov 2003, 11:02
- Ort: Sweden
<BLOCKQUOTE id=quote><font size=1 face="Verdana, Arial, Helvetica" id=quote>citat:<hr height=1 noshade id=quote>
Hejsan!
Jag har varit med min drever till veterinären och fått fastställt att den har diabetes Mellitus.
Och nu har jag en massa funderingar angående detta?
Jag vet inte om man ska avliva eller försöka att testa hur det går med att bara sätta henne på diet eller om man ska testa med insulin åt henne.
Men hon är ju 9 år gammal.
Sen så har det kommit upp i mitt huvud, om jag kan jaga med henne eftersom att hon har diabetes eller inte.
jag hoppas att det är nån som kan berätta för mig om detta för jag har ingen erfarenhet om det.
<hr height=1 noshade id=quote></BLOCKQUOTE id=quote></font id=quote><font face="Verdana, Arial, Helvetica" size=2 id=quote>
Det är inga problem att ge insulin till en hund, men precis som för människor krävs det konsekvens med tider och mängden mat och första tiden är jobbig när insulinmängden ska justeras.
Vad gäller jakt, vad som händer vid fysisk aktivitet är att blodsockerhalten sjunker dramatiskt. En människa kan ju förutsäga och känna efter blodsockernivåerna hyfsat, något en hund saknar. Vad som i värsta fallet kan hända är att blodsockernivån sjunker snabbt vid jakt vilket skulle kunna innebära att hunden förlorar medvetandet och blir liggande i skogen.
Teoretiskt skulle man ju kunna justera detta genom att inte ge hunden insulin innan jakt, men det är väldigt individuellt hur pass långt diabetesen har gått etc. För högt blodsocker är inte bra det heller.
Ta och diskutera detta med en veterinär.
Ändrat av - Ärtbössan den 05/26/2004 17:27:54
Hejsan!
Jag har varit med min drever till veterinären och fått fastställt att den har diabetes Mellitus.
Och nu har jag en massa funderingar angående detta?
Jag vet inte om man ska avliva eller försöka att testa hur det går med att bara sätta henne på diet eller om man ska testa med insulin åt henne.
Men hon är ju 9 år gammal.
Sen så har det kommit upp i mitt huvud, om jag kan jaga med henne eftersom att hon har diabetes eller inte.
jag hoppas att det är nån som kan berätta för mig om detta för jag har ingen erfarenhet om det.
<hr height=1 noshade id=quote></BLOCKQUOTE id=quote></font id=quote><font face="Verdana, Arial, Helvetica" size=2 id=quote>
Det är inga problem att ge insulin till en hund, men precis som för människor krävs det konsekvens med tider och mängden mat och första tiden är jobbig när insulinmängden ska justeras.
Vad gäller jakt, vad som händer vid fysisk aktivitet är att blodsockerhalten sjunker dramatiskt. En människa kan ju förutsäga och känna efter blodsockernivåerna hyfsat, något en hund saknar. Vad som i värsta fallet kan hända är att blodsockernivån sjunker snabbt vid jakt vilket skulle kunna innebära att hunden förlorar medvetandet och blir liggande i skogen.
Teoretiskt skulle man ju kunna justera detta genom att inte ge hunden insulin innan jakt, men det är väldigt individuellt hur pass långt diabetesen har gått etc. För högt blodsocker är inte bra det heller.
Ta och diskutera detta med en veterinär.
Ändrat av - Ärtbössan den 05/26/2004 17:27:54
-
Matti
- Inlägg: 9287
- Blev medlem: 16 maj 2003, 14:30
Hej Lars-Åke!
Tråkigt med din "dreverdam" som fått diabetes mellitus! Dessvärre är detta ganska vanligt hos äldre tikar. Betydligt mer ovanligt hos hanar.
För att kunna lyckas bra med insulinbehandling mot DM på tik är det nästan ett måste att dom kastreras också. Diabetessjukdomen förvärras nämligen av hormon (progesteron) från äggstockarna. Utan kastrering är det ofta "lögn i helsike" att få tikarna vettigt inställda på insulinet, speciellt jakthundar som har stort energibehov. Hundar har alltid den svårare typen av diabetes (typ II) och det fungerar sällan bra på enbart diet. Oftast är det en kombination av diet, insulin och operation enligt ovan som krävs. Inte ens då är det dock säkert att behandlingen fungerar helt ut......diabetes är en mkt svårbehandlad sjukdom på hund.....ställer mkt stora krav på dig som djurägare att sköta behandling och sockerprovtagning. På jakt är det alltid en god idé att ha med lite sirap i en burk att gno in på hundens tandkött om hon hamnar i koma pga lågt blodsocker.
Om du vill behandla din tik "fullt ut" måste du alltså också överväga om du vill låta kastrera henne (livmoder och äggstockar opereras bort).
I praktiken funkar det oftast så att man ställer in tiken på insulin till "vettiga" blodsockernivåer några veckor innan hon opereras. Detta för att minska riskerna av narkos/operation. Dagarna innan op sätter man dock ofta ut insulinet för att inte riskera blodsockerfall under operationen.
mvh / Matti Ohlsén (leg vet)
"Det är ingen ko på isen förrän rumpan är iland....."
Ändrat av - Matti den 06/12/2004 15:19:05
Tråkigt med din "dreverdam" som fått diabetes mellitus! Dessvärre är detta ganska vanligt hos äldre tikar. Betydligt mer ovanligt hos hanar.
För att kunna lyckas bra med insulinbehandling mot DM på tik är det nästan ett måste att dom kastreras också. Diabetessjukdomen förvärras nämligen av hormon (progesteron) från äggstockarna. Utan kastrering är det ofta "lögn i helsike" att få tikarna vettigt inställda på insulinet, speciellt jakthundar som har stort energibehov. Hundar har alltid den svårare typen av diabetes (typ II) och det fungerar sällan bra på enbart diet. Oftast är det en kombination av diet, insulin och operation enligt ovan som krävs. Inte ens då är det dock säkert att behandlingen fungerar helt ut......diabetes är en mkt svårbehandlad sjukdom på hund.....ställer mkt stora krav på dig som djurägare att sköta behandling och sockerprovtagning. På jakt är det alltid en god idé att ha med lite sirap i en burk att gno in på hundens tandkött om hon hamnar i koma pga lågt blodsocker.
Om du vill behandla din tik "fullt ut" måste du alltså också överväga om du vill låta kastrera henne (livmoder och äggstockar opereras bort).
I praktiken funkar det oftast så att man ställer in tiken på insulin till "vettiga" blodsockernivåer några veckor innan hon opereras. Detta för att minska riskerna av narkos/operation. Dagarna innan op sätter man dock ofta ut insulinet för att inte riskera blodsockerfall under operationen.
mvh / Matti Ohlsén (leg vet)
"Det är ingen ko på isen förrän rumpan är iland....."
Ändrat av - Matti den 06/12/2004 15:19:05
-
kelas
- Inlägg: 2767
- Blev medlem: 03 apr 2004, 11:10
- Ort: Jemtland
Har själv en finnspetstik som nu är 12år och haft diabetes i snart 2år.
Eftersom hon varit en mycket duktig jakthund tyckte jag att hon var värd att få vara pensionär om allt gick någolunda väl. och efter att hon blivit kastrerad så går det riktigt bra.. Hon får insulin morgon o kväll
samt mat 4 gånger dygnet, vilket kan vara lite jobbit när tiderna är noga, men med en inte allt för stor ansträgning fungerar det.
jag har slutat jaga med henne,(har fler spetsar) Jag har lärt mig ungefär hur hon påverkas av olika former av aktivitet. (använt Clinistix flitigt) Så visst skulle det ha gått jaga med henne lite sporadiskt, under förutsättning att hunden får regelbunden motion även annars. de dagar jag vet att hon ska vara ovaligt aktiv får hon mindre insulin och det verkar som den extra motionen gör att blodsocker nivån ligger inom rätta värden.
Nu är hon annars trots sin ålder väldigt pigg. Hon leker mest med dom yngre hundarna så om man inte visste att hon har hade diabetes så skulle man tro att hon var väl hållen sin 12år.
Var föresten matti (ovan) som ställde in henne på insulinet och efter lite problem den första tiden innan katreringen så fungerar det väldigt bra nu......
vara
Eftersom hon varit en mycket duktig jakthund tyckte jag att hon var värd att få vara pensionär om allt gick någolunda väl. och efter att hon blivit kastrerad så går det riktigt bra.. Hon får insulin morgon o kväll
samt mat 4 gånger dygnet, vilket kan vara lite jobbit när tiderna är noga, men med en inte allt för stor ansträgning fungerar det.
jag har slutat jaga med henne,(har fler spetsar) Jag har lärt mig ungefär hur hon påverkas av olika former av aktivitet. (använt Clinistix flitigt) Så visst skulle det ha gått jaga med henne lite sporadiskt, under förutsättning att hunden får regelbunden motion även annars. de dagar jag vet att hon ska vara ovaligt aktiv får hon mindre insulin och det verkar som den extra motionen gör att blodsocker nivån ligger inom rätta värden.
Nu är hon annars trots sin ålder väldigt pigg. Hon leker mest med dom yngre hundarna så om man inte visste att hon har hade diabetes så skulle man tro att hon var väl hållen sin 12år.
Var föresten matti (ovan) som ställde in henne på insulinet och efter lite problem den första tiden innan katreringen så fungerar det väldigt bra nu......
vara
