Dyngsmäll skrev:På min Roster 700 från -96 sitter ett plastvred som standard och det har på sistone blivit lögn att få skivorna lagom. Ställer jag på läge 3 blir de fisljumma och ställer jag på fyra blir de brända på ena sidan. Finns det eftermarknadsvred och är det svårt att byta? Bör man lämna till rostsmed? Ska man gå på kolfibervred direkt eller duger aluminium? Hjälp!
Har du felsökt? Börja med:
1) är alla skruvar åtdragna?
2) kan du dra ett papper mellan skivorna och chassiet på rosten?
3) om du har eftermarknadsdelar kan bäddning behövas.
4) vad har du för optisk kvalité på rostögat? Något tyskt hoppas jag?
5) hur rengör du din rost? Pasta efter 150ish skivor är att rekommendera om du kör behandlade (brända) skivor till skillnad från vita.
6) osv...
Shit, jag får börja i den änden. Har ju ärvt rosten efter en morbror som haft den sen ny och nån rengöring vete tusan om han ägnat sig åt. Ser ut att sitta ett tjeckiskt rostöga i och i botten är rosten blankbrun.... Men vredet då?
----------------------------------------------------------
Hellre varm och ute än cool och inne...
-Anders Norudde
Jag tycker inte själva rostandet är så roligt, mest vemodigt. Däremot gillar jag att köpa brödet, och ibland att baka brödet. Sen äter jag det gärna oxå, men som jag brukar säga, ska jag äta en rostmacka, får jag vara beredd att rosta det också!
Bättre fråga och verka dum, än att vara dum och inte fråga.
Ny brödrost har landat, glädje känner inga gränser....
Kan de inte snart bli lördag..., så man kan få ladda rosten och sätta sig på pass i finköket....
ofta skjuter man utan att jaga,
OFTAST jagar man utan att skjuta....
nissesbror skrev:Vad händer om du släpper din brödrost i badkaret...?
Beror ju på, är strömmen inkopplad eller inte?
Finnstövaren Kempin Maija(Rip)
Grållorna Körttilakian Ella (RIP), Karpaasin Marta, Karpaasin Zazza Fi USH & Fi JCH o Karpaasin Stella
Vähäsalon Penni (RIP)
"Favve" Åbackens Bootsie (Hilla) Ordförande i Gnist´s beundrarskara
Beror väl på om den är rostfri (rosttrög) eller blånerad?
Finnstövaren Kempin Maija(Rip)
Grållorna Körttilakian Ella (RIP), Karpaasin Marta, Karpaasin Zazza Fi USH & Fi JCH o Karpaasin Stella
Vähäsalon Penni (RIP)
"Favve" Åbackens Bootsie (Hilla) Ordförande i Gnist´s beundrarskara
Finnstövaren Kempin Maija(Rip)
Grållorna Körttilakian Ella (RIP), Karpaasin Marta, Karpaasin Zazza Fi USH & Fi JCH o Karpaasin Stella
Vähäsalon Penni (RIP)
"Favve" Åbackens Bootsie (Hilla) Ordförande i Gnist´s beundrarskara
■■■ På 40-talet, när gårn brann ner för hemmansägare Östlund på Remmarö, var det så duktigt försäkrat att Östlund inte bara hade råd med en ny monteringsfärdig kåk från Småland, det blev över till diverse prylar också. Östlund köpte radiogrammofon, dammsugare och brödrost, statusprylar han tidigare bara kunnat drömma om. Och när grannen, Hilding på Älgholmen, kom över för att titta på nya huset, blev det kaffe i köket med Harry Brandelius på radiogrammofonen och doppat bestod av något som Hilding på Älgholmen aldrig upplevt förr, rostat bröd.
Jag minns att Hilding for runt i handelsbodarna och berättade om hur fint Östlund på Remmarö hade fått det.
— Hela huset är nytt, hela bohaget är nytt, men den jäveln bjöd på bröd som var över från eldsvådan!
Folk har alltid haft svårt för att acceptera tekniska nyheter. Hilding på Älgholmen har numera brödrost själv sen flera år.
Låt mej nu få säja ifrån, att jag hatar rostat bröd. Att folk bränner vitaminerna ur brödet innan dom äter det, begriper jag inte. Men andra i familjen diggar vidbränt bröd och därför köpte vi vår första brödrost redan i början av 50-talet.
■ Den var av en mycket enkel konstruktion, en glödslinga mitt i med klämmor på sidorna där man spände fast brödbitarna. Efter två minuter måste man vända på dem så att de blev rostade även på andra sidan. Sen alla i familjen bränt sej på fingertopparna och skrikit jävlar, lärde vi oss att vända brödbitarna med gaffel.
■ 1953 kom en välment släkting hem med en apparat som rostade båda sidorna på en gång. När det började ryka ur burken, tryckte man på en tangent och upp kom två brödskivor som liknade handflatorna på en mumie. Familjen la marmelad på skräpet och försäkrade att det var delikat.
■ 1958 var det nån lymmel som gav mej en helautomatisk rost i julklapp. Den var försedd med termostat. När brödet blivit tillräckligt sönderbränt, small det i hela grejen och skivorna kom hoppande som svedda grodor. Var man tillräckligt reaktionssnabb, kunde man fånga dem i luften. Söderlund i viken, vår kära granne på sommarholmen, tyckte att apparaten var fantastisk och undrade om han fick låna den. Det fick han. Men vi blev något förvånade när vi kom förbi hans uteplats. På en stol för sej själv stod brödrosten, mitt ute på gräsmattan, med en förlängningssladd som ringlade sej in i kåken. I hammocken satt Söderlund i viken och Pettersson med Archimedesen med var sin luftbössa.
— Vad i helvete håller ni på med?
— Lerduveskytte, sa Söderlund och la bössan till axeln. Flytta på're snabbt som ögat! En brödskiva hoppade en halvmeter opp i luften och blev så pepprad med bly att den föll till marken med en tung duns.
— 3-0 till mej, sa Söderlund. Pettersson har missat tre gånger.
■ På kvällen kom Söderlund och frågade vad en sån där helautomatisk manick kostade. Han ville köpa oss en ny.
Det hade gått hål på vår gamla. Jävla Pettersson, siktar som en kråka.
Vi fick en ny och Söderlund behöll den gamla. Men han använde den bara en gång.
— Det ska väl inte behöva ta tre minuter för att rosta en brödskiva? sa Söderlund vid frukostbordet.
— Du kan väl inte begära att den ska fungera när ni har genomborrat den med gevär, sa Söderlundskan.
— Det är nog nåt tjall här nere, sa Söderlund och glodde i springan. Då kom brödskivan. Inte för att han precis fick nån blåtira, men Söderlund tyckte det var kämpigt nog att plocka brödsmulor ur ögat hela dan.
Sen dess har han betraktat såna där brödförstöringsmaskiner med samma sunda skepsis som jag.
■ Det faktum att de för varje år blir alltmera tekniskt infernaliska, förmår inte rubba oss i vår avvisande hållning. För en tid sen såg jag en rost som var lackad i rött med fartränder. Försäljaren sa, att den ringde med en liten klocka när brödet var klart.
— Imponerar inte på mej, sa jag. I New York har dom brödrostar som spelar “Here we go round the Mulberry bush” när mackorna fått opp tempen.
Söderlund påstår, att i Karlstad säljer dom en nyhet på området, väckarklocka, transistorradio och brödrost i ett.
■ Pettersson med Archimedesen kom hemsläpande med en brödrost i form av ett gubbhuvud. Gubben lipade med brödskivan som tunga. Då gick fru Pettersson och gömde luftgeväret.
■ Öberg med Pentan har ingen rost, han lägger sina brödskivor direkt på den heta vedspisen. Personligen brukar jag tacka nej till hans mackor. Dom smakar Viking ugnssvärta.
Oskarsson på udden fyllde år förra lördan. Gissa vad han fick i present! Oskarsson hade bara lite svårt att komma underfund med gåvan. När han grunnade som bäst, hörde han barnen säja till frun inne i sängkammarn.
— Morsan, kom få'ru se, farsan har fått nojan. Han sitter i köket och stoppar limpa i kassettbandspelarn.
Att rosta bröd är dumt.
Stig-Helmer torde väl veta en del om brödrostar, kanske mejla honom?
Finnstövaren Kempin Maija(Rip)
Grållorna Körttilakian Ella (RIP), Karpaasin Marta, Karpaasin Zazza Fi USH & Fi JCH o Karpaasin Stella
Vähäsalon Penni (RIP)
"Favve" Åbackens Bootsie (Hilla) Ordförande i Gnist´s beundrarskara
Är det någon mer än jag som fått avslag på en ansökan på en Regur mini 144 med motiveringen att den har ”ett militärt ursprung”?
När ska myndigheterna vakna? Alla vet ju att en halvautomatisk modulrost är den enda vägen att gå om man vill ha precision i sin rostning! Regur kör ju med en lower från Toast-the-zombie och en handguard i CNC-fräst flygplansaluminium som verkligen imponerar i alla youtubeklipp jag har sett, sen att det finns praktiska fästen för all kringutrustning (tactical folding fork) är ju bara ett plus i mina ögon. Visst, den liknar ju M144 rosten som används av tibetanska pekineserstyrkor, men den är ju helautomatisk och helt olämplig för rostning under 6000 möh.
Finns det verkligen skäl att avslå? Jag menar, mini 144 är ju så praktisk och stabil med sina 14, 5 kilo (utan dämpare). Kitchen-camo är dessutom jädrigt coolt, tycker jag. Folk är väl knappast mer rädda för en camorost med skenor och fästen än för vilken rost som helst? Visst, det kan ju verka lite läskigt när man ser varningsmärkena för strålning första gången, men en modern rost bör ju använda den senaste teknologin. Vi har ett ansvar gentemot brödet att bara använda rostar som garanterat kremerar dem snabbt och smärtfritt!
----------------------------------------------------------
Hellre varm och ute än cool och inne...
-Anders Norudde
Lite intressant att man såhär mer än 5 år senare blir påmind om den här tråden, just som kärringen önskat sig en ny brödrost.
Ejektorn la av på den gamla, eller egentligen inte ejektorn utan snarare låsningen. Mackorna stannar alltså inte nere, varför jag låtit tillverka en liten trädstav i hägg som passar perfekt för att låsa fast mackorna.
Nu när vi har två barn (1,5 och 0,5 år) så hävdar hon att det är omöjligt att inte glömma mackorna där i.
Hon får ingen brödrost, men hennes betydligt mindre julklapp är inslagen i en såpass stor låda att det mycket väl kunde vara en brödrost (tillsammans med en halvmeter 45x45 för trovärdig vikt).
Dessutom har hon efter vår senaste resa till Turkiet fått för sig att vi behöver en automatrost. På hotellet där hade dom nämligen en stor bältmatad fyrkantig automatrost med makalös kapacitet. Jag har försökt förklara att dom inte är tillåtna i Sverige men det biter inte, hon hävdar att det finns i alla affärer på möllan.
Skickat från min iPhone med Tapatalk
Saltsyra, de kan man inte dricka, de e ju livsfarligt!
Hedrande av "Jocke S" att återuppta tråden i dessa mörka tider!
Nu är Midvinterblotet avklarat och ljuset kommer.
Jag är sugen på en ny halvautomat, hur är det? Är det max 3 skivor som gäller? Går det att få dispens?
Founder and President of NHRA (Nils Hult Rifle Association)
nils hult skrev:Hedrande av "Jocke S" att återuppta tråden i dessa mörka tider!
Nu är Midvinterblotet avklarat och ljuset kommer.
Jag är sugen på en ny halvautomat, hur är det? Är det max 3 skivor som gäller? Går det att få dispens?
Det beror på. Det är helt olika regelverk om du skall rosta för tävling eller för konsumtion. Det är även olika om du vill ha en brödrost som matar ut hela skivor eller smulor.
En smulrost för konsumtion tror jag inte går att få tillstånd för mer än 3-skivor.
De flesta tävlingsgrenar för smulrostar tillåter max-två skivor men det finns även tävlingar där man skall springa runt på olika stationer och rosta. Jag tror de är tänkta att simulera livet som småbarnsförälder. Där tillåts rostar med större kapacitet.
i lådan.
