Jägarklass i kikarfält - nu i regelboken

[Sulan83]

Tar tacksamt emot tips på skytteförening/kontaktinfo i närheten av Västerdalarna

Här finns det lite uppslag på möjliga föreningar. Västerdalarna är stort, kanske du har bättre lycka att kolla i Värmland beroende på var du bor? http://www.skyttesport.se/forening/Hitt ... lected=sdf" onclick="window.open(this.href);return false;

mvh,
Samuel

[Stewe's world on ice]

Det kan inte bara vara skyttekortet det hänger på. Hos oss har pistolklubben tio gånger mer medlemmar och det är en mycket svårare väg att gå på alla sätt med mycket mer trassel.
Hagel, viltmål alla grenar har skyttekort

[Håkan]

Stewe
Gevärsskyttet har en mycket lång negativ nedåtgående spiral att bryta.
Det är skitsvårt och det är bråttom.

Nu behövs aktiva skyttar, om dessa initialt brinner för det eller mördar en söndag är ovidkommande.

Skall man börja med pistol så vet man det kostar tid och pengar och man har accepterat det. Givetvis är det många kanske bra skyttar som pistolslyttet missar då det är relativt svåråtkomligt.
Men det spelar ingen roll då de har mer sökande än de kan hantera.

Så är inte situationen på gevär.....

Därtill tillför inte gevärsskyttekortet nånting alls....

[Håkan]

Nu har jag läst den här tråden och kan sammanfatta den med att jag inte lärt mig någonting. Det sista inlägget kan jag dock i någon mening hålla med om. Stewes inlägg om ursäkter också men hur jag än försöker skapa mig en bild om vad saker är för något verkar det mera eller mindre omöjligt att få något grepp om. Jag förstår faktiskt ingenting men en del saker går ju fram... benstöd, baksäck osv men sedan verkar det vara en egen värld helt och hållet som allt som oftast verkar handla om utrustning, det är iaf det man talar om. Det enda som attraherar mig till att tävla är att jag har användning av det i jakten sedan och det är i enstaka fall ut till 300 meter men ofta handlar det om korta avstånd och snabbt uppkomna tillfällen där skottet måste tas inom kort tid i ställningar från knästående och uppåt med stöd av träd, stenar osv. Merdelen av jakten bärs bössan km efter km och det är efter de förutsättningarna som skottet behöver kunna tas.

Tror ovan är anledningen att jag inte finns med i några tävlingssammanhang. Kan ju ha helt fel för jag förstår nästan ingenting av vad som alls skrivs eller menas i de trådar bla här på robsoft som behandlar skytte i tävlingsform. Jag förstår att man skjuter, liggande men i övrigt är det mesta rena grekiskan för en som inte har det i vokabulären.

Fundera mindre!
Gör det inte konstigt!

Ta gevärsskyttekortet, häng på några och skjut tävling!
Ta vad du har i klass 1-2 och testa!
Nomenklatur lär du dig efterhand

[Stewe's world on ice]

Stewe
Gevärsskyttet har en mycket lång negativ nedåtgående spiral att bryta.
Det är skitsvårt och det är bråttom.

Nu behövs aktiva skyttar, om dessa initialt brinner för det eller mördar en söndag är ovidkommande.

Skall man börja med pistol så vet man det kostar tid och pengar och man har accepterat det. Givetvis är det många kanske bra skyttar som pistolslyttet missar då det är relativt svåråtkomligt.
Men det spelar ingen roll då de har mer sökande än de kan hantera.

Så är inte situationen på gevär.....

Därtill tillför inte gevärsskyttekortet nånting alls....

Nej det tillför inget men om det nu är så att man behöver det är det ju bara att ta det. Eller börja med bänkskytte eller någon annan skytteformer där det inte behövs. Jag vet att det på vissa ställen varit väldigt klent med deltagare när det ordnats för att ta skyttekort vilket går tvärt emot behovet.

[Mr X]

Vill man locka fler och nya skyttar så är mitt förslag.
1 låt jägarexamen ersätta skyttekortet.
2. Sänk avtryckarvikten så att blaser kan delta, rikets populäraste bössa är förbjuden i fältskytte i sitt standardutförande.

Förslag nr1 skulle underlätta för dom som vill prova på.
Förslag nr2 är en stor del av anledningen till att jag inte prövat fler skyttegrenar än jag gjort.

Skickat från min ONE A2003 via Tapatalk

[birk0323]

Det är som att springa på en knivsegg med vassa taggar under på bägge sidor... som det känns och jag blir förvånad hela tiden över min egen minst sagt gnälliga reaktion. Jag har tävlat, lite försiktigt med pistol i hand. Jag har tävlat desto mera i andra sporter... brottning och i vuxen ålder boxning till största delen. Det händer något i mig när det kommer till tävling, jag gillar att tävla så jag förstår inte riktigt min egen reaktion och ju mera jag gnäller ju längre bort från att verkligen göra det hamnar jag vad gäller skyttet.

Flertalet här på forumet har ju verkligen erbjudit mig att följa med, dessutom med en nästan orealistiskt givmildhet, vettigt folk som jag både skjutit med och som jag finner vara rätt människor jag gärna umgås med på skjutbanan men... jag vet i fan och jag behöver komma underfund med vad som pågår i skallen angående detta fenomen. Det är ju inte så att det växer rost i mina studsare direkt men jag är fan hopplös att bjuda med och man får ju förstå om folk skakar på huvudet... han vill men vägrar komma med.

Verkar vara en väldigt hög tröskel att komma förbi och man måste nog vara fullständigt inriktad om man ska alls komma till start och då kommer ju helt andra tankar in... jag vill ju träna inför de jaktsituationer jag kan ställas inför och liggande skytte eller olika stöd som jag inte använder i jakten används bara för att kontrollera laddningar och inskjutning i övrigt vill jag veta hur jag träffar från stående, knä eller sittande och dessutom att ta sig ned i dessa ställningarna och få iväg en träff... eller en bom spelar ingen roll men då får man koll på läget.

Eller så slutar man och tänker och nöjer sig med ... det är roligt att det smäller och kaffe där emellan är gott... Det är nog det enda sättet för mig om jag vill komma till något organiserat tävlingssammanhang. Har ju funderat i över 20 år så det är tydligen inte helt enkelt i mitt fall.

[Mr X]

Lite OT, Birk du har inte funderat på att skjuta någon kulstig? Väldigt bra träning inför jakten, samt det jag tror många jägare känner sig besvärad av, nämligen skytte där andra eventuellt kan se och höra hur man skjuter (även om ingen annan bryr sig).

Skickat från min ONE A2003 via Tapatalk

[birk0323]

Det hålls inga kulstigar inom rimligt avstånd tyvärr. När jag i yngre år mest jagade småvilt var jaktstigar med hagelbössan ett återkommande event varje år.

edit: det här med kultävlingar svider i skallen på mig, gör ont nästan... jag borde tävla för att nå mitt eget bästa vad gäller skyttet men men...

[Mr X]

Det hålls inga kulstigar inom rimligt avstånd tyvärr. När jag i yngre år mest jagade småvilt var jaktstigar med hagelbössan ett återkommande event varje år.

Det går en häromkring på hösten, men jag tycker det är så roligt att jag brukar skjuta Landbys cup, som går runt omkring Östersund.

Skickat från min ONE A2003 via Tapatalk

[NickeF]

Gevärsskyttekortet borde bytas ut mot ett obligatoriskt webinfo/prov. Det finns en del där som nya skyttar bör känna till och som jägarna inte får via jägarexamen men att köra med examinatorer och uppskrivning känns lite i överkant.
Som det är nu så är inte själva provet det svåra, utan få möjlighet att göra det. Tycker ändå att det är en dålig ursäkt för den intresserade, han/hon borde lösa problemet om det är det som står i vägen. Men det är nog en stoppkloss för velkusar som inte vet vad de vill men som kanske hittar det de söker när de väl tagit sig förbi kortet.


Men jag tycker fokus ska flyttas lite ifrån att locka in nya till att även fundera på hur de bästa ska behållas i sporten. De bästa måste se en utmaning och något att träna inför för att stanna kvar i sporten. Vi är ändå så många nu på många tävlingar att vi tål en klassindelning. Nybörjarna får då nuvarande klass att komma igång i där de inte tävlar mot ett flertal som har stor chans att skjuta fullt för dagen, de mer rutinerade får en ny klass med lite mer utmaning där 36 eller 48 träff är ett mål som de bästa kan ha men bara nå dit ytterst sällan.
Fältskytte med nuvarande regler är så pass enkelt bara man lär sig grunderna och får lite rutin på skjutplatsen, det behövs inte curlas mer än så för nybörjarna tycker jag. Men med en egen klass slipper de mäta sig med de bästa under den första perioden vilket kanske är bra för en del tävlingsskygga?

Som johaneriksson säger, om man inför varje tävling har som mål och samtidigt stora chanser att skjuta fullt så det något som är fel med sporten. Finns det någon annan sport där det är så enkelt att få full pott så att flera gör det med mindre än 10 tävlingar i bagaget? Intresset för golf tex skulle nog dö ut om de flesta drog en hole in one på var och varannan bana. Enligt mig ska en sport tåla att man gör ett misstag eller ha en liten svacka men ändå ta igen det under tävlingens gång, lite som femmilen på skidor. Som det är nu så finns det inga marginaler alls, vilket förtar tävlingarna lite för den som gör ett tidigt misstag.

Sen kör vissa med argumentet "ja men ingen sköt ju 36/36 (eller 48/48)", men det köper inte jag. Fältskytte tycker jag ska vara lite som att skjuta på plåt, antingen träffar du eller bommar du. Innerringen finns där för att i nödfall särskilja de som träffar lika många gånger, inte avgöra toppstriden i merparten av alla tävlingar. Annars är det lika bra att gå över till bara poängringade tavlor och räkna poäng istället, kanske funkar det också men jag gillar tanken med träff eller bom.

Jag tror det är väldigt lite som egentligen behöver göras, på SM i Kungsängen ifjol var det här nästan inte ett problem. Blåser det lite mer än en bris så är det inget problem. Men vädret är svårt att råda över och är det enkla väderförhållanden så blir det fort trångt i toppen

[Johan.Ö]

Nu har jag tryckt i mig 4 bunkar popcorn och 2 liter Bobs blandsaft
Det har snabbt blivit en lång fältskyttetråd i vanlig ordning om ditt och datt.
Önskemålen är lika många som det finns kikarskyttar och tangentbordskikarskyttar.

Om jag återgår till rubriken och den nya klassen.
Min första reaktion var om detta var ett aprilskämt men efter att läst på i reglementet så är det ett faktum.
Jag är givetvis mycket positiv till en rem-klass men tycker regelkommittén gjort några stora tabbar.
I ett mail till regelkommittén har jag kortfattat mailat följande önskemål..

1. Slopa viktbegränsning och begränsning i förstoring. -Det kommer att vara självreglerande. Finns inga fördelar med för tunga vapen eller för hög förstoring i en rem-klass.
2. Namnet. Pga svårighetsgraden så är det knappast en jägarklass. -Nuvarande klass är en jägarklass.
Den nya klassen borde möjligtvis heta gfk-rem eller gfk-elit .

Jag har inget skrivit och tänker inte lägga mig i och tycka åt alla andra vad gäller skytte med benstöd och baksäck.
Det får de som vill skjuta på det viset själva försöka påverka. Om jag gör det blir det bara galet.

[HeyZeus]

Jag kan bidra med de anledningarna som hindrar mig från att skjuta gevär:

- "Inom det nationella skyttet får endast två gevär användas, Mauser och Sauer 200 STR.", vilket är synd för jag har endast tillgång till tjejens Tikka T3.
- "Ammunitionen för Mauser och Sauer är av kalibern 6,5x55 mm.", vilket är synd för T3an är 5.56
- Sida 18-22 av regelboken för nationellt skytte handlar om "Måttspecifikationer gevär" där man anger, i millimeter (!) hur gevären får se ut.
- "Trycket (avfyringskraften) är minst 1,50 kg" är bara tradigt för T3an har 900g, och även det tycker jag är lite tungt ibland.
- "Säkringen fungerar och att säkringsspärren utan svårighet kan ställas om" låter som en amerikan har skrivit regeln.

Jag stannar där.

Sportskytte verkar inte handla om att ha roligt, umgås med folk, skjuta med vapen som är anpassade efter en själv eller ens pricka en tavla, utan det handlar om att man ska ha nolltolerans mot fysiska skillnader och preferenser. Alla ska ha samma vapen, samma ammo, samma kläder, skjuta på samma sätt och ha samma frisyr också. Det är ingen sport, det är träning inför en framtida flytt till Nordkorea.

På nyårsdagen på Spille hölls en minitävling för intresserade, där alla var välkomna bara de kunde nå 300m. Jag och tjejen kom dit och hade kul. Vi sköt åt helvete men det var inte det som var viktigt: vi kände oss välkomna trots våra kläder, vårt gemensamma gevär, bilen vi kom dit i eller våra olika dialekter. Under tävlingen upptäckte vi att en 3-12 inte passar så bra, så vi skaffade en 6-24 senare.

Så ska sportskytte vara: välkomnande och roligt. Har man utrustning som inte passar till 100% upptäcker man det själv och antingen löser problemet eller lär sig leva med det. Man ska inte tvinga folk att ta fram skjutmåttet och börja millimetermäta geväret.

[Håkan]

Jag kan bidra med de anledningarna som hindrar mig från att skjuta gevär:

- "Inom det nationella skyttet får endast två gevär användas, Mauser och Sauer 200 STR.", vilket är synd för jag har endast tillgång till tjejens Tikka T3.
- "Ammunitionen för Mauser och Sauer är av kalibern 6,5x55 mm.", vilket är synd för T3an är 5.56
- Sida 18-22 av regelboken för nationellt skytte handlar om "Måttspecifikationer gevär" där man anger, i millimeter (!) hur gevären får se ut.
- "Trycket (avfyringskraften) är minst 1,50 kg" är bara tradigt för T3an har 900g, och även det tycker jag är lite tungt ibland.
- "Säkringen fungerar och att säkringsspärren utan svårighet kan ställas om" låter som en amerikan har skrivit regeln.

Jag stannar där.

Sportskytte verkar inte handla om att ha roligt, umgås med folk, skjuta med vapen som är anpassade efter en själv eller ens pricka en tavla, utan det handlar om att man ska ha nolltolerans mot fysiska skillnader och preferenser. Alla ska ha samma vapen, samma ammo, samma kläder, skjuta på samma sätt och ha samma frisyr också. Det är ingen sport, det är träning inför en framtida flytt till Nordkorea.

På nyårsdagen på Spille hölls en minitävling för intresserade, där alla var välkomna bara de kunde nå 300m. Jag och tjejen kom dit och hade kul. Vi sköt åt helvete men det var inte det som var viktigt: vi kände oss välkomna trots våra kläder, vårt gemensamma gevär, bilen vi kom dit i eller våra olika dialekter. Under tävlingen upptäckte vi att en 3-12 inte passar så bra, så vi skaffade en 6-24 senare.

Så ska sportskytte vara: välkomnande och roligt. Har man utrustning som inte passar till 100% upptäcker man det själv och antingen löser problemet eller lär sig leva med det. Man ska inte tvinga folk att ta fram skjutmåttet och börja millimetermäta geväret.

I fältskyttets kikarklass så får du absolut skjuta med tjejens .223a!
Där finns många tillgängliga tävlingar.
Bor du i skåne så går du med i FB gruppen "gevärsfältskytte i skåne" så kommer tävlingarna upp där.
Det är åtminstone tre på hösten och tre på våren.

På söndag den 23 april har vi en ban-prs på spillepengen som jag hoppas ni skjuter!
Hennes bössa blir perfekt där med!

[rajonbh]

Jag kan bidra med de anledningarna som hindrar mig från att skjuta gevär:

- "Inom det nationella skyttet får endast två gevär användas, Mauser och Sauer 200 STR.", vilket är synd för jag har endast tillgång till tjejens Tikka T3.
- "Ammunitionen för Mauser och Sauer är av kalibern 6,5x55 mm.", vilket är synd för T3an är 5.56
- Sida 18-22 av regelboken för nationellt skytte handlar om "Måttspecifikationer gevär" där man anger, i millimeter (!) hur gevären får se ut.
- "Trycket (avfyringskraften) är minst 1,50 kg" är bara tradigt för T3an har 900g, och även det tycker jag är lite tungt ibland.
- "Säkringen fungerar och att säkringsspärren utan svårighet kan ställas om" låter som en amerikan har skrivit regeln.

Jag stannar där.
..

Reglerna gäller enbart för skytte med diopter och eftersom du skjuter med kikarsikte finns det nu ingen anledning för dig att inte börja skjuta!
Det blir lätt att man stirrar sig blind på reglerna när man sitter hemma och läser, men finns det vilja så finns det möjligheter.

Sen har aldrig varit några som helst problem att åka till en 300m banskjutning med kikare. Tvärtom så har de varit väldigt välkomnande, trots att det egentligen inte ens funnits någon kikarklass (numera finns klassen inlagd i datorn)! Kanske inte så utmanande i längden att bara ligga och skjuta 300m, men all tävling är bra träning. Och det finns möjlighet att skjuta med rem om man önskar ökad svårighet.
Sen finns det alltid kaffe, sillamacka och korv med bröd

[Stewe's world on ice]

Jag kan bidra med de anledningarna som hindrar mig från att skjuta gevär:

- "Inom det nationella skyttet får endast två gevär användas, Mauser och Sauer 200 STR.", vilket är synd för jag har endast tillgång till tjejens Tikka T3.
- "Ammunitionen för Mauser och Sauer är av kalibern 6,5x55 mm.", vilket är synd för T3an är 5.56
- Sida 18-22 av regelboken för nationellt skytte handlar om "Måttspecifikationer gevär" där man anger, i millimeter (!) hur gevären får se ut.
- "Trycket (avfyringskraften) är minst 1,50 kg" är bara tradigt för T3an har 900g, och även det tycker jag är lite tungt ibland.
- "Säkringen fungerar och att säkringsspärren utan svårighet kan ställas om" låter som en amerikan har skrivit regeln.

Jag stannar där.

Sportskytte verkar inte handla om att ha roligt, umgås med folk, skjuta med vapen som är anpassade efter en själv eller ens pricka en tavla, utan det handlar om att man ska ha nolltolerans mot fysiska skillnader och preferenser. Alla ska ha samma vapen, samma ammo, samma kläder, skjuta på samma sätt och ha samma frisyr också. Det är ingen sport, det är träning inför en framtida flytt till Nordkorea.

Tikkan går att använda, inför sm kan du justera trycket lite så det håller ett kilo så är det bara att åka. Säkringen måste fungera inget annat.Jag har skjutit med 6,5x55 6,5x47 och 6,5x284. Har aldrig märkt någon skillnad om jag använt ovanlig eller ovanlig ammo. Kläderna var under många år orange skoterjacka gröna jaktbyxor och Nokiastövlar, ingen var klädd som mig dom åren jag sköt.
Hade du mer anledningar att inte delta så fyll på.

[NickeF]

Det där med fadderrundor är inte en dum idé.
Där skulle de definitivt kunna ta bort kravet på gevärsskyttekortet för nybörjaren. Faddern har ju på sätt och vis lite ansvar över nybörjaren och vips var den tröskeln ur världen för att få prova på sporten.

[Håkan]

Det där med fadderrundor är inte en dum idé.
Där skulle de definitivt kunna ta bort kravet på gevärsskyttekortet för nybörjaren. Faddern har ju på sätt och vis lite ansvar över nybörjaren och vips var den tröskeln ur världen för att få prova på sporten.

Då man höjde förberedelsetiden till 2 min så tog man bort fadderrundorna......

[SteBer]

Jag kan bidra med de anledningarna som hindrar mig från att skjuta gevär:

- "Inom det nationella skyttet får endast två gevär användas, Mauser och Sauer 200 STR.", vilket är synd för jag har endast tillgång till tjejens Tikka T3.
- "Ammunitionen för Mauser och Sauer är av kalibern 6,5x55 mm.", vilket är synd för T3an är 5.56
- Sida 18-22 av regelboken för nationellt skytte handlar om "Måttspecifikationer gevär" där man anger, i millimeter (!) hur gevären får se ut.
- "Trycket (avfyringskraften) är minst 1,50 kg" är bara tradigt för T3an har 900g, och även det tycker jag är lite tungt ibland.
- "Säkringen fungerar och att säkringsspärren utan svårighet kan ställas om" låter som en amerikan har skrivit regeln.

Jag stannar där.

Sportskytte verkar inte handla om att ha roligt, umgås med folk, skjuta med vapen som är anpassade efter en själv eller ens pricka en tavla, utan det handlar om att man ska ha nolltolerans mot fysiska skillnader och preferenser. Alla ska ha samma vapen, samma ammo, samma kläder, skjuta på samma sätt och ha samma frisyr också. Det är ingen sport, det är träning inför en framtida flytt till Nordkorea.

På nyårsdagen på Spille hölls en minitävling för intresserade, där alla var välkomna bara de kunde nå 300m. Jag och tjejen kom dit och hade kul. Vi sköt åt helvete men det var inte det som var viktigt: vi kände oss välkomna trots våra kläder, vårt gemensamma gevär, bilen vi kom dit i eller våra olika dialekter. Under tävlingen upptäckte vi att en 3-12 inte passar så bra, så vi skaffade en 6-24 senare.

Så ska sportskytte vara: välkomnande och roligt. Har man utrustning som inte passar till 100% upptäcker man det själv och antingen löser problemet eller lär sig leva med det. Man ska inte tvinga folk att ta fram skjutmåttet och börja millimetermäta geväret.

Som Steve tidigare skrivit så kan man dyka upp i exakt vilka kläder man vill. Vilket också folk gör. Själv brukar jag ha för dagen anpassade kläder. Ibland en skoteroverall som luktar 2-takt, men oftast ett par överdragsbyxor och en skaljacka. Om jag inte ta med mig min nyaste taktiska skinnjacka där jag klistrat på lite halkskyddstejp på armbågarna.

[NickeF]

Det där med fadderrundor är inte en dum idé.
Där skulle de definitivt kunna ta bort kravet på gevärsskyttekortet för nybörjaren. Faddern har ju på sätt och vis lite ansvar över nybörjaren och vips var den tröskeln ur världen för att få prova på sporten.

Då man höjde förberedelsetiden till 2 min så tog man bort fadderrundorna......

!? Det var ju en artikel nyligt om just fadderrundor i Skyttesport! Har de hunnit ta bort det sen dess?