Automatisk krutdispenser

[DenlitelängrePatrik]

När jag läser hur den funkar så låter det som om man skulle kunna göra en "grovfyllning" själv för att det inte ska ta så lång tid att ladda.

Tanken om manuell ”förladdning” har slagit mig. Jag tror dock att det går att åstadkomma en fungerande lösning som fixar hela laddningen. Tänk tanken att du fyller på det laddade krutet i hylsan, sätter tillbaks krutkärlet och trycker på en knapp. När du är färdig med kulsättningen så är nästa laddning färdig. Kanske en utopi . . .

Kommer först att prova hur andra krutsorter (Norma 200 och 202) beter sig i nuvarande lösning. Därefter kommer jag troligen att göra en ny trickler. Sannolikt med ett mindre matningsrör. Blir mer och mer övertygad om att matningsröret är för stort. Först därefter kommer jag fundera på stegmotor och stegmotordrivare.

Någon som har en trickler och kan tänka sig att mäta innerdiametern på matningsröret?

Hej fantastiskt bygge du har! Min far har en äldre trickler från rcbs och den är gängad invändigt i matarröret. Utan att ha mätt skulle jag uppskatta det till m4-m5 invändigt (fast säkert tum... Men det bryr sig nog inte krutet om...)
Mvh Patrik

Skickat från min E6553 via Tapatalk

[andreasv]

Smutt, jävligt smutt. Bra jobbat

[Magnus M]

Starkt jobbat! Gick fortare än vad jag trodde

[Öskar]

Den här antar jag att du har koll på?

http://www.autotrickler.com/" onclick="window.open(this.href);return false;

Japp, jag har sett den. Om man vill gå för en digitalvåg-lösning, så tycker jag nog att RCBS ChargeMaster och/eller Hornady Auto Charge förefaller vara bättre alternativ. Om jag förstått saken rätt så är de både snabba och precisa. Själv hyser jag dock en viss aversion mot digitala vågar.

[Öskar]

Kan du tänka dig en variant där man kombinerar en vibrationstrickler som den som används med Autotricker med en enkel krutdispenser som ger en viss mängd krut per varv?

Det kan jag tänka mig! Kan tänka mig en kombo av två "skruvrörs-tricklers", en kombo av två vibrationstricklers eller en kombo med en av varje. Jag ska dock först försöka få till en lösning med en (1) matningsenhet. Då blir det mindre som kan krångla, enklare hantering och mindre jobb med påfyllning/tömning.

[fonkystuff]

Lysande - Kan Du tänka Dig kränga ett ex till mig när Du labbat färdigt?

[Öskar]

Lysande - Kan Du tänka Dig kränga ett ex till mig när Du labbat färdigt?

Nix, men jag överväger att ge bort mjukvaran/koden gratis (GPL-licens).

Jag använder själv inte proprietär mjukvara (såvida inte någon annan betalar för den och jag får betalt för att använda den). Något borde man ju faktiskt ”ge tillbaks”, både till open source-nissarna och naturligtvis alla Robsoftare.

Elektroniken är baggis att slänga ihop. I vart fall med hjälp av en kort instruktion och en lödpenna. Systemet ska fungera på en Raspberry Zero (ca SEK 100) och med vilken USB-ansluten webbkamera som helst. Våg är lite värre, då delar av koden kan behöva anpassas för varje modell.

Lite beroende på vilken stegmotor som behövs, så kommer hårdvaran att gå på mellan SEK 200 och 300 (exklusive våg, trickler och låda/kapsling). Våg har man. Trickler och låda/kapsling bygger man.

Men det är läääänge till dess. Det kanske förefaller som jag är ”färdig”, men det finns helt klart en del kvar att göra . . . både på hårdvaru- och mjukvarusidan.

[fonkystuff]

Tack, jag trodde inte det heller, men det skulle varit otroligt coolt med en sån där "flåklypan"-doserare. Ser fram mot fortsättningen - en av de bästa trådarna just nu

[Öskar]

Budgetavstämning, måluppföljning och kompletterande mål

Pengar (SEK)
webcamera 27,79
stegmotor 16,40
axeladapter 11,26
LCD 12,39
Summa 67,84
Budget 200,00
Tillgodo 132,16


Tid krutdispenser (timmar)
Trickler 0,50
RPi installation 1,00
Image recognition studier 15,00
RPi GPIO experiment 1,00
kameraexperiment 3,00
vågkonsoll 0,25
kameramontage 2,50
vågmodifieringar 0,25
Kamera/videoinspelning 1,50
Mjukvaruutveckling 27,00
Hårdvarubygge stegmotor 0,50
Hårdvarubygge rpi knappar 0,50
Stegmotorexperiment 2,50
Test och dokumentation 9,00
Grovkalibrering 7,00
Display 1,00
Helhetsdesign 4,00
Mjukvaruutveckling, helheten 15,00
Felrättningar mjukvara 3,00
Praktiskt test 2,00
Summa 96,50
Budget 80,00
övertrassering -16,50


Tid studier (timmar)
crash course 6,00
RPi hårdvarustudier 2,00
Python studier 15,00
Python studier 55,00
Multitrådning 2,00
Summa 80,00
Budget 100,00
tillgodo 20,00


Lärdomar
1) Att lära sig Pyhton är jobbigare än att snyta näsan.
2) Satsa på en dyrare kamera.
3) Image recognition är inte helt trivialt.
4) Studierna i Python och image recognition betalar sig.
5) Satsa på en lite kraftigare stegmotor som kan leverera ett högt varvtal på drivaxeln.
6) Ordentligt förarbete lönar sig i längden


Mål (enligt mitt första inlägg):

• - vara snabb . . . mycket snabb . . . för alla krutsorter och alla laddvikter UNDERKÄNT
  - ladda med ”krutkorns-noggrannhet” UNDERKÄNT
  - ha full repeterbarhet EJ UTVÄRDERAT
  - absolut inte kräva något kalibrerande eller annat pill vid uppstart (användarens insats utsträcker sig till att "nolla balansvågen", ställa in önskad laddvikt, samt koppla in strömmen) GODKÄNT
  - absolut inget "30 minuters uppvärmning" (max 3 minuter uppstartstid vilket dispenser'n ska sköta helt på egenhand) GODKÄNT
  - ingen manuell för-skopning av krut (dispenser'n ska självständigt mata i allt krut från första till sista kornet) GODKÄNT
  - varna vid ev. överladdning GODKÄNT

Nya kompletterande mål:

• - 98% av alla laddningar ska sluta på 0,00 eller 0,01 grains avvikelse (avser krutsorterna Norma 200, Norma 202 och Vihtavuori n32c)
  - laddtiden för 40 grain ska understiga 45 sekunder i 99% av alla laddningar. Första laddningen undantagen pga matningsrör eller motsvarande ej fyllt med krut. (avser krutsorterna Norma 200, Norma 202 och Vihtavuori n32c)
  - lösningen ska bara ha en (1) matningsenhet
  - matningsenheten ska kunna tas loss från ”enheten” med ett enkelt handgrepp, så att flera matningsenheter kan användas (typ en per krutsort). Byte av matningsenhet får ta max 5 sekunder och ska göras verktygsfritt.

[Ulrik]

• - 98% av alla laddningar ska sluta på 0,00 eller 0,01 grains avvikelse (avser krutsorterna Norma 200, Norma 202 och Vihtavuori n32c)

Är det verkligen verkligen realistiskt med så höga noggranhetskrav, kan man begära att balansvågen i sig har bättre noggrannhet än 0,1gr har du tillgång till en referensvåg för att kontrollera?

[Öskar]

Är det verkligen verkligen realistiskt med så höga noggranhetskrav, kan man begära att balansvågen i sig har bättre noggrannhet än 0,1gr har du tillgång till en referensvåg för att kontrollera?

Jag vet inte om det är varesig realistiskt eller relevant, men något mål måste man ha. Jag har inte tillgång till någon lämplig referensvåg. I vart fall inte på ett enkelt sätt. Men jag vill påstå att det inte behövs. I sammanhanget ska då nämnas att exakt laddvikt inte är av någon större betydelse. Desto viktigare är repeterbarheten. Då spelar vågens eventuella systematiska felvisning inte någon roll. Då är endast vågens "stopp-spann" relevant. Med stopp-spann syftar jag på vågens spridning i stopp-positioner för en och samma vikt. Alltså den variation i uppmätt vikt som vågen kan visa för en och samma faktiska vikt.

Vad jag har gjort hittills är att jag för tio (10) färdiga laddningar stött till bommen tio (10) gånger. Vid samtliga 100 gånger har bommen stannat på exakt samma pixelhöjd som ursprungs stoppet. Att bommen stannar på samma pixelhöjd betyder inte att den stannar på exakt samma position, men stoppositionerna avviker i vart fall inte mer än en pixel-höjd från varandra. Vid den tillämpade kameraplacering motsvarade en pixel 0,0095 grain.

Jag har också prövat att vid avslutad laddning försiktigt släppa på ett krutkorn (samma fallhöjd som från tricklerns matningsrör). Effekten av varje krutkorn har varit mätbar (en eller två pixlar). Har prövat runt 30 gånger.

Vad avser vågens stopp-spann (alltså vågens "felvisnings omfång") så ser jag två sätt att uppskatta/mäta det mer noggrant. Det ena är att rigga upp en systemkamera med makroobjektiv för att därefter göra om tillstötningsexperimentet med högupplöst foto. Det andra är att upprepa tillstötningsexperimentet (många gånger) med aktuell kamera för att därefter räkna på sannolikheten för det uppmätta utfallet. Vad gäller min vågs stopp-spann så är det sannolikt så litet att en mänskliga avläsningen troligen utgör en betydligt större felkälla.

Med detta sagt så borde målet kanske formulerats: "med aktuell setup ska den beräknade laddviktsavvikelsen i 98% av fallen ligga inom 0,00 och 0,01 grain".

Målsättningen är ganska hög och jag skulle inte sätta min vänstra testikel på att jag når hela vägen fram. Jag siktar högt och är glad för dit jag kommer.

[Hilding]

Öskar, gillar din systematik!
Gäller precis som du har gjort, att bryta ner allting i sina beståndsdelar och bearbeta problemen ett och ett, finns inga genvägar till den perfekta kruttricklern
Har jobbat med el(kraft)teknik, drifttagning, provning och drifttagning i +20 år, det som kan vara svårt är de dynamiska fysikaliska problem som kan uppstå.
Man ska inte underskatta de empiriska studier som lett fram till de till synes simpla lösningar som en del motsvarande utrustningar har!
Skitbra tråd, blir intressant att se fortsättningen.

[Öskar]

Helgen har varit full av andra sysslor, men jag har i alla fall hunnit med att litet experiment. Jag har prövat om problemet med den ojämna krutmatningen gått att lösa mjukvarumässigt.

Istället för att låta matningsröret bara rotera åt ett håll, så har jag prövat att periodisk byta rotationsriktning (endast vid de lägre matningshastigheterna). Därigenom hade jag hoppats att kunna förhindra att krutet följer med röret upp längs kanten för att därefter ”åka kana”. Tyvärr visade det sig att vid frekvent ändring av rotationsriktningen, så flödar inte krutet framåt. Det följer bara med röret i ”gungrörelsen” utan att transporteras framåt. När jag ökar ”gung-längden” händer ingenting förrän gung-längden är så stor att krutet börjar kana. Inte ens om jag kör i ”full fart” och tvärvänder får jag krutet att transporteras framåt utan att först kana.

Slutsats:

• för stor innerdiameter på matningsröret
  alternativt för hög friktion mellan krut och rör
  alternativt för liten lutning på matningsröret.

Jag ser ingen möjlighet att minska friktionen. Matningsrörets yttersta 20 mm är sedan tidigare polerade medelst roterande filtkudde och fin ventilslippasta.

Då experimenterande med olika trickler-utformningar kan dra iväg tidsmässigt, så avser jag först pröva att öka matningsrörets lutning. Hyser dock inga större förhoppningar om framgång.

Finns det någon som har en RCBS Charge Master eller motsvarande som skulle kunna mäta matningsrörets innerdiameter samt matningsrörets lutning?

Praktisk test 30 minuter

[Öskar]

Test: justerad lutning samt strypning av matningsrör

Slängde ihop tre justerbara ben till matningsenheten. Använde tre bultar som jag förlängde gängan på, samt tre islagsmuttrar.

justerbara_ben.JPG

Monterat och klart.

krutmatare_justerbara_ben.JPG

Jag använde två små programsnuttar som bara kör stegmotorn i en fast hastighet under en fast tid. En programsnutt för fullfart och en för trickling. Därefter provade jag lite olika lutningar. För varje lutning började jag med att köra 30 sekunder snabbmatning för att säkerställa att matningsröret erhållit den ”fyllnadsgrad” som lutningen ger upphov till. Därefter körde jag trickle-hastighet i 90 sekunder emedan jag okulärbesiktigade ”krutdroppningen”. Tyvärr påvisade testet att det endast gick att uppnå marginella förbättringar.

Därefter prövade jag med att strypa ändan på matningsröret med en kapad 300 MW-hylsa.

stryp-hylsa.JPG

Strypningen medförde enkom försämringar (vid alla prövade lutningar). Troligen är hyls-halsen för kort. Jag gissar att det byggs upp ett krutberg vid skuldran, som kollapsar när det uppnått en viss storlek.

Det återstår inget annat än att ta fram ett matningsrör med mindre innerdiameter.

Hårdvara 20 minuter
Praktiskt test 40 minuter

[Fält]

N32C är lite annorlunda i formen än de flesta andra krut. Har du provat med något annat krut?

[Öskar]

N32C är lite annorlunda i formen än de flesta andra krut. Har du provat med något annat krut?

Nix, jag har inte testat andra krut ännu

Jag är dock övertygad om att stor innerdiameter på matningsröret för med sig problem för "alla" krutsorter. Troligen så är "kan-åkning" nödvändigt för att flytta krutet frammåt (annars så skulle det rinna fritt även vid stillastående matningsrör). Min tes för närvarande, är att det gäller att få till en "lagom stor kan-åkning". Ju mindre rör, desto kortare kan-åkning men också lägre maximalt flöde. Flödesminskningen kan kompenseras med högre rotationshastighet och/eller större lutning.

Nästa sak att bita i blir ett nytt matningsrör. Då ska jag också pröva fler krutsorter.

Tyvärr har det dykt upp en massa jobb på jobbet, vilket medför mindre fri tid för detta projekt.

[kiimniilsson]

Min smartreloader isd har ett matningsrör med innerdiameter på 8mm. Sista 10mm är gängad. UNC 3/8-16 ska ha en håldiameter på 8,1mm, så eventuellt kan det vara sådan gänga. Har inga tumskruvar att prova med!

[Öskar]

Min smartreloader isd har ett matningsrör med innerdiameter på 8mm. Sista 10mm är gängad. UNC 3/8-16 ska ha en håldiameter på 8,1mm, så eventuellt kan det vara sådan gänga. Har inga tumskruvar att prova med!

Man tackar och bockar! Mycket stor hjälp!

[Öskar]

Har kastat ihop en ny trickler och byggt om ”centralenheten”

Den nya tricklern har ett betydligt mindre matningsrör. Har använt en teleskopantenn från en skrotad radio. Innerdiameter: 6,35 mm. Blank och fin mässing (insidan).

trickler_delar.JPG

Har tagit upp ett avlångt inloppshål. Har även slipat ner antennknoppen så att den precis inte går in i antennsektionen. Har därefter försiktigt knackat in den i ändan.

inloppshål_och_ändplugg.JPG

Har byggt om ”centralenheten”. Nu är den ”ergonomisk”. Därtill är den modulariserad så till vida att trickler-hållare, stegmotor-konsoll och elektronik-hållare är skruvat istället för limmat. Lättare att justera, modifiera och/eller byta komponenter. Därtill har tricklerbasen inbyggd justering för lutning (gångjärn och justerbult).

ny_design.JPG

Ny och gammal trickler:

ny_och_gammal_trickler.JPG

Har inte hunnit provköra ännu.

Hårdvara 1,5 timmar

[hjn76]

Imponerande bygge funkar det inte med antennröret så är en vanlig "modd" på automatiska dispensers att stoppa in ett sugrör i matningsröret. Det förhindrar att krutet "bulkar" sig på slutet röret pga av gängan. men antar att ditt antennrör är nästan lika slätt?

Det har jag gjort på min chargemaster, vilket gjort att den i stort sett slutat överladda... minde än 1% med de krut jag provat