Annan kontaktman som ringde mig för jag va närmare.
Tåget hade kört på två älgar.
Banverkets personal va på plats och hade hittat en älg som levde o en som va spridd över en större yta..
De hade stannat vid närmsta vägövergången och gått söderut för att lokalisera olycksplatsen.
1,5 km söderut hittade de platsen.
Jag kom till övergången när de hade gått tillbaka.
Vi letade sen upp en annan väg som gick in till spåret o det blev lite mindre sträcka o plumsa i snön.
Kom dit o ser direkt kalven som ligger med huvudet högt 50 m från spåret.
Skjuter mot huvudet o bommar....
Plockar av kikaren och går närmare o sätter nästa kula rätt.
Kalven hade legat intill spåret när killarna va där först, men nu hade den hasat iväg en bit.
Går sen o kollar kon... eller snarare.. vadar fram i snö som är täckt av vom, blod o älgdelar. Kon har nog flugit en 60m...
o den största biten va ryggraden, inte ens hela men kanske en meter lång... de enda som gick att urskilja va det va för nått...
Fy faen va de såg ut.. ville inte ens ta ett foto av sörjan o frågan e va man ska med ett sånt foto till...
Älgkon på några hundra kilo hade formligen exploderat över en yta av 30 x 70m...
Banverksgubbarna sa att tåget där höll en 130km i timmen.
Det är krafter i ett sånt ekipage..
Tog ur kalven som såg rätt ok ut förutom att ena låret som va helt krossat.
Men ett lår, rygg o bogar går nog använda.
vom o annat va helt inne i kalven.
Fick tag på jakträttsinnehavaren, de tyckte jag skulle ta älgen.. jag har då inget behov av älgkött o man vill ju bara hem.
Men jag tror de kommer skita i o hämta kalven.
Känns väl sådär o lägga tid på o ta ur om de ändå inte vill lägga jobbet på att hämta den.
Men de är ju deras huvudvärk.
Jag har gjort min del o kalven slapp o lida





