Olycka långt ner i kommunen, mindre väg, stor 4wd pickupp som kört på grisen. Rejäl smäll verkade det som.
Vi han väl dit till strax innan 6, olyckan ska ha skett vid 03.00. tog bara en torr macka och ett glas mjölk innan jag åkte.
Föraren bodde bara 150m från olycksplatsen, så vi kunde kolla in bilen.
Grillen hade fått sig en törn och ett 40mm rör i bågen va något intryckt, extraljusen lutade, positionslyckta sönder och en plastbit framför vänster framhjul hände löst. Verkade va en stor gris med tanke på hur högt upp frontbågen va skev.
Enl föraren så kunde han knappt hålla kvar bilen på vägen när det small. Upplevde att han körde över grisen med både fram och bakhjul.
Han såväl som vi trodde att den grisen skulle ligga död i diket eller i alla fall i kohagen intill. Den ska fan inte klara gå 100m med den smällen.
Kohagen va ett bekymmer… dumma djur helt klart… Backie kunde inte alls koncentrera sig.
Det låg grisskit på vägen, en liten blodfläck och det syntes att ett hjul låst sig och lämnat 40cm bromsspår, märken i asfalten där grisen kasat sen rullat ner i gräset i diket.
Lyckades inte spåra genom kohagen, korna va helt galna… Blackie ville inte spåra med 15 kor runt sig…
Så vi slog en ring runt och fick en markering som tiken tog an.
Det bar iväg med rejäl tyngd i linan, kom fram till ett blött alkärr där kopplade jag loss och jycken rann iväg. Hon hade klara problem att reda löpan i kärret så vi gick in en bit för att stötta. Det va rena lervällingen där inne.
Hon kom så igenom men det verkade svårt, hon slog flera ringar om vartannat.
Så tjoade hon några ggr några hundra meter bort så vi tog oss dit och hittade henne ute på ett stort relativt nytt hygge med högt fint tätt gräs. Verkade rätt märkligt om grisen gått över där ? Men lustigare saker har ju hänt..
Vi avbröt och bestämde oss för att ta om från början.
Tillbaka igen lyckades vi hålla korna i ena änden av hagen så jag kunde låta Blackie spåra direkt från olyckan in genom hagen.
Kom ut där vi gått på innan så jag kopplade loss ganska snart och hon rann iväg hela vägen upp till hygget igen.
Hmm.. Polaren tog bilen och körde runt för att försöka komma in på en väg som såg ut att sluta bakom hygget. Jag gick efter gaphalsen…
Kom upp till hygget och såg att hon jobbade hårt för att reda något i gärset som släppte en j-vla massa frön när man gick igenom. Måste va svårt att andas i frömolnet…
Hon tog sig i alla fall över och jag hände efter. Såg att där va grispår i ett traktorspår där hon gått fram. Kollade pejlen och såg att vi var lite mer än 1 km från olyckan fågelvägen.
Så drog hon igång några hundra meter bort i ett redigt grisahie, blötmark med mycket vegetation. Det rörde på sig och jag kutar efter, va i kontakt med Jacob och han försökte komma intill med bilen men det va vägbom där...
Stod några ggr men det rörde sig ganska snart igen. Va som närmast 190m från men sen drog det norrut.
Då genade jag ut på vägen och blev hämtad. Nu stod det långt norrut så vi körde runt och kunde ta oss in. Det stod still ute på ett buskhygge.
De här blir bra tänkte jag, då tecknar och pekar jacob som går framför mig.
Tittar upp och där står ko med kalv på hygget..
Förbannade hundj-vel svor jag så det rök ur öronen..
Kon och kalven smög iväg söder ut men Blackie skällde fortfarande ute på hygget ??
Hon är allt bra dum i huvudet, tänkte jag. Vi delade på oss och jag ställde mig på älgarnas löpa, men så inser jag att hon inte alls skällde på älgarna, trotts att de bara varit en 50 m från henne.. hon tystnade och började leta i buskarna.
Det hon skällde på hade smygit undan antar jag. Kanske svårt att koncentrera sig med älg där oxå...
Men hon hittade grisen igen 50m bort och vrålade som fan, vi va rätt nära nu men såg bara hur björkarna vajade när grisen stack.
Det bar nu iväg västerut i bra fart så vi tog bilen och körde runt igen. Vi såg när hon passerade vägen som olyckan skett på och fortsatte ut mot 28:an.
Ligger en stor vassrik sjö där som det först gick norr om i kanten men vände helt om och sen gick det söderut runt hela sjön och ut mot 28:an stod nog två ggr i sjökanten men vi han aldrig dit.
Nu började det kännas jobbigt som fan med den stora hårt trafikerade vägen som det gick mot.
Körde ifatt och försökte stoppa hunden när de passerade en mindre grusväg 100m från 28:an.
Hon kom glatt till mig i bilen, jag steg ur och öppnade bakdörren, Blackie såg helt klart sliten ut.. men precis när hon skulle hoppa in så ångrade hon sig… satte näsan i vädret, kastade runt och drog vidare i löpan, trotts att jag vrålade som fan….
90m in blev det ståndskall igen. Vände bilen som en idiot och körde ut på 28:an med varningsblinkers på, polaren stannade på vägen och jag gick in direkt. Va nog inte mer än 50 m från vägen hon stod..
Men innan jag han in så tystnade hon och gick mot grusvägen ingen. Jag vände, rusade ut och hoppade in i bilen. Körde in där jag försökte koppla innan och där stod hon mitt på grusvägen och väntade på mig, hon orkade helt enkelt inte längre, otroligt nog insåg hon det själv… varmt va det nu och hon hade enl pejlen nu gått 1,2 mil sen hon reste.
9 veckor sen valpning och ur säsong så jag får väl inte klandra henne…
Vi gick in och kollade där hon skällde och när vi kom dit så såg jag en del grislegor under granarna och både Jacob och jag hörde nått som gick iväg när vi kom dit.
Gick ut till bilen igen och drack upp det sista vattnet vi hade, det är j-vligt varmt i kängor och skinnbyxor..
Nu va klockan 11.40, vi ringde in ny hund.
Fick tag på en som kunde komma ganska omgående, han anslöt och jag tog vägpasset, Jacob passade i en gammal ledningsgata.
Karelartiken markerade att där luktade gris och killen kopplade loss ganska omgående, blev några kringlor och sen ut på vägen.
Det gick rätt bra att lugna ner trafiken, bra sikt åt båda håll och jag mitt i vägbanan viftandes med kepsen funkade bra.
Kopplade tiken, vi fick för oss att grisen gått över vägen så killen gick in på den sidan. Vi passade vägen igen men fick ingen info om att han kopplat loss..
Såg på pejeln att jycken kom i en jävla fart ut mot vägen igen och vi som kopplat av lite började vifta som galningar. Ner för slänten kommer hunden rakt framför en personbil som inte hunnit sakta ner…
Kvinnan i bilen glor ju på oss som står där och vrålar…
Tiken klarade sig med 40cm tillgodo… sånt är mer än jag klarar… h-vete vilken hjärtklappning jag hade….
Kopplade upp igen, vi insåg att grisen måste va kvar på den andra sidan.
Vi gör ett nytt försök, jag börjar stoppa trafiken igen och hundföraren och jacob går in. Nu ser det bra ut på pejlen. Tiken rinner iväg ner mot sjön ingen men sen tillbaka upp där Blackie stått o skällt.
50m från vägen igen… hör inget först, för bilarna överröstar allt, men så… iiieeeeiiiieee… tiken höll en kulting… h-vetes jävlar..
Skogen verkade full av 10 kilos kultingar….
Vi lyckades inte ta oss förbi dessa, vet i fan hur det skulle gå till.. Blackie som ev skulle kunnat spåra igenom va helt slutkörd. De andra jyckarna skulle plockat kultingar på löpande band..
Vi fick helt enkelt avbryta, klockan va väl 15.00 när jag kom hem, frun lite lagom imponerad.. första semesterdagen och vi skulle åka till stugan tidigt..
Nu kom du lindrigt undan packningen, sa hon med ett snett leende..
Vi misslyckades alltså med en som jag upplevde det gris som skulle legat död i diket…
Finns givetvis möjligheten att vi jagade fel gris… men jag hade fällt den direkt oavsett om jag bra fått en hundradels skottchans… tiken kom på löpan typ 3 timmar efter olyckan, det ska inte vara några som helst bekymmer för hennes del. Med tanke på det och hur grisen rörde sig, buktade runt en del, gångstånd, stånd och sken om vartannat.
Känns så in i h-vete surt… jag får inte ihop det hela alls…
Med tanke på 4w pickuppens skador, storlek, tyngd osv så borde den grisen ligga död i diket… hur fan hänger det ihop ??
Blackie är förresten idag lika rörlig som ett kassaskåp… hon vill bara bli masserad… hon är fan värre än frugan




