Hej,
Jag vore väldigt tacksam för synpunkter på det här: Bor själv i Stockholms innerstad. Är året runt cirka 3 dagar i veckan på lantstället i Västmanland där jakten finns. Har funderat på att efter något årtionde utan hund skaffa en jaktlabb men tycker inte att innerstan och en lägenhet är direkt toppenmiljö för en hund. Nu råkar det vara så att grannen och jaktkompisen på landet som är en lite äldre man just förlorat sin hund (hunden var 13 år gammal). Han drar sig för att skaffa en ny hund med tanke på att han själv börjar bli lite till åren. Så kom vi att prata om möjligheten att "dela" en hund. Alltså, jag skulle köpa hunden och äga den, jaga med den, träna den osv när jag är på landet. Övrig tid skulle hunden bo hos honom. Han är en van hundmänniska och jägare och har även intresse av att jobba med och utveckla en hund. Vad tror ni erfarna hundmänniskor här på forumet? Skulle det kunna fungera eller blir resultatet bara en hund som inte vet var den hör hemma eller vad som gäller? Om jag bara ser till mina behov så skulle det här vara idealiskt. Men jag vill inte ställa till det för hunden och för mig själv genom att lägga upp det hela på ett tokigt sätt. Vad sägs?
Mvh
Jesse
Jesse
Dela en jakthund??
Moderatorer: taxen, Fritz Kraut
- Whisky
- Inlägg: 1170
- Blev medlem: 15 dec 2002, 23:51
- Ort: Sweden
Spontant tycker jag det låter som en utmärkt idé, inte minst eftersom du är där så pass ofta och mycket! Bäst är ju både för dig och hunden att ni spenderar ganska mycket "valptid" tillsammans också... och att inte välja en ras eller individ (det sistnämda kan ju vara svårare) som inte är/utvecklas till en "enmanshund"! Men med tanke på dina täta besök så torde lösningen vara nära nog optimal i mina öron!
"Väl gruve ä halve jobbe"
"Väl gruve ä halve jobbe"
-
Ratata
- Inlägg: 1922
- Blev medlem: 04 nov 2003, 21:36
- Ort: Österbotten
- Rappen
- Inlägg: 567
- Blev medlem: 06 jan 2003, 21:40
Jesse!
Det fungerar säkert alldeles utmärkt. När du börjar träna med hunden så kommer du att bli en ledare för hunden, och den ser upp till dig.
Visst är det bättre för hunden på landet än i en lägenhet, och eftersom han är äldre så har hunden sällskap även på dagarna när de flesta jobbar. Köp labben, men var noga med från vilken uppfödare du köper valpen ifrån. Prata gärna med avelsrådet för rasen.
MVH Thomas
<img src="http://jvf.kristineberg.ac/Thomas%20o%20Nita4_small.jpg" border=0>
Det fungerar säkert alldeles utmärkt. När du börjar träna med hunden så kommer du att bli en ledare för hunden, och den ser upp till dig.
Visst är det bättre för hunden på landet än i en lägenhet, och eftersom han är äldre så har hunden sällskap även på dagarna när de flesta jobbar. Köp labben, men var noga med från vilken uppfödare du köper valpen ifrån. Prata gärna med avelsrådet för rasen.
MVH Thomas
<img src="http://jvf.kristineberg.ac/Thomas%20o%20Nita4_small.jpg" border=0>
- ochsphil
- Inlägg: 409
- Blev medlem: 14 maj 2003, 17:55
- Ort: Stockholm
Låter som en strålande lösning.
Har själv varit inne på att skaffa en hund som skulle få bo mycket hos mina föräldrar på landet (inte aktuellt längre efter att vi fick en liten människovalp för en månad sedan).
Det kan säkert fungera mycket bra för hunden.
Men som någon antydde - värre kan det bli med hussarna.
Att dela vad som helst ställer stora krav på relationen. Bara för att grannen är van hundmännsika innebär det inte att ni kommer ha samma syn på allt från foder till uppfostran osv.
Men om ni bara diskuterar igenom det ordentligt innan (vilket förutsätter att ni båda verkligen inser ATT det kan bli problem)
så går det säkert bra.
Lycka till med hundletandet (avis)!
mvh/jonas
Har själv varit inne på att skaffa en hund som skulle få bo mycket hos mina föräldrar på landet (inte aktuellt längre efter att vi fick en liten människovalp för en månad sedan).
Det kan säkert fungera mycket bra för hunden.
Men som någon antydde - värre kan det bli med hussarna.
Att dela vad som helst ställer stora krav på relationen. Bara för att grannen är van hundmännsika innebär det inte att ni kommer ha samma syn på allt från foder till uppfostran osv.
Men om ni bara diskuterar igenom det ordentligt innan (vilket förutsätter att ni båda verkligen inser ATT det kan bli problem)
så går det säkert bra.
Lycka till med hundletandet (avis)!
mvh/jonas
-
Musköt
- Inlägg: 3286
- Blev medlem: 28 feb 2003, 16:11
- Ort: Kronoberg Småland
Jag skulle vara försiktig om jag inte kände personen väldigt väl. För jag tycker jakthundar ska se ut som en smålandsgärdsgård.<img src=icon_smile_wink.gif border=0 align=middle> Och många äldre personer brukar ha en förmåga att hela tiden stoppa till hunden godsaker. "för den är ju så hungrig"<img src=icon_smile_dissapprove.gif border=0 align=middle> Om man vill ju inte ha en fläskstövare.<img src=icon_smile_dead.gif border=0 align=middle>
/Björn
"STORVILTHUNDEN FRÅN ÖST"
/Björn
"STORVILTHUNDEN FRÅN ÖST"
-
Jesse
- Inlägg: 40
- Blev medlem: 23 sep 2002, 10:40
- Ort: Sweden
Bra synpunkt Musköt! Men nu litar jag på grannen i även det avseendet. Han har haft flera hundar och jagat en hel del med dem. Den senaste som nyss togs bort var 14 år, stendöv och lite stel i kroppen men alltjämt muskulös, spänstig och mycket smärt. Det här är enligt min ringa erfarenhet (två labradorer i familjen under min uppväxt) förstås extra viktigt med labbarnas tendens att lägga på hullet lite väl mycket.
Mvh
Jesse
Jesse
Mvh
Jesse
Jesse




