Hej alla jaktkamrater!
Sitter här och längtar efter hösten och ja, ni vet vad...
Jobbar för fullt på att få Pepsie, som nyförvärvet hemma heter, en Wachtel på nu snart 4 månader att bli kompis med allt farligt som finns här i världen, har gått blodspår för första gången i söndags med mkt gott resultat, samt går på valpkurs.
Nu till frågan, en kamrat har en nu 3 årig tax tik, som har jagat i 2 säsonger. Hur han än har gjort så kommer inte hunden tillbaka till honom efter fullbordat drev, taxen sätter sig ner på bekväm plats och ylar gärna lite ledset. Vi kallar det för att hunden har fått pejelsjukan, det vill säga att taxen har pejl och sätter sig ned till husse kommer o hämtar henne... Vi tror att det kommer sig av att en gång bland de första längre dreven så gick drevet över en mosse, och vad husse trodde blev hunden kvar ute i mossen, i själva verket hade hon drivit över mossen och senare släppt, för att komma tillbaka till mossen och där vågade hon inte ta sig över, varvid hon satte sig och yla... Husse livrädd för hundens liv rusade ner till mossen och fann en glad liten hund som ville ha hjälp över vattnet.. Efter den gången har hon inte kommit tillbaka förutom någon enstaka gång... Vi har smugit oss mot henne för att vara en bit ifrån henne och ropat efter henne, förstås efter att först ha väntat några timmar innan, men hon kommer inte förrän hon får ögonkontakt...
Vad har ni för tips ?
Tanken är att till hösten ta med tält o sovsäck för att helt enkelt vänta ut hunden vid sista kontaktplaten... Men det känns kanske inte helt rätt, vad tror ni ?
En liten parentes som kanske skall nämnas är att jag har fått uppfattningen att hunden varit väldigt trött när man har kommit fram till den, kan det vara något hjärtproblem eller likn ? Ibland har man fått bära hunden från platsen, pga av att hon inte rör sig när man kommer fram utan ligger/ sitter bara ihopkrypen..? Vill liksom inte följa med därifrån...
MVH
Tobias.
Tax, som inte kommer tillbaka efter drev...
Moderatorer: taxen, Fritz Kraut
-
TT
- Inlägg: 121
- Blev medlem: 10 dec 2003, 08:52
- Ort: Munkedal
-
375HH
- Inlägg: 4196
- Blev medlem: 03 sep 2001, 22:47
- Ort: Roslagen
Jag känner igen problemet.
Hur länge driver hunden?
Jag hade oxå otur med smitning under injagningen vid en stor väg.
Sen gick han ner i ett dike som han inte kunde komm upp ur och så höll det på flera olyckliga incidenter.
Vist är det bra med taxar som kommer till baka. Men en klen tröst är att man får bra med motion och får nog jaga lika mycket om man springer i kapp taxen och släpper den på nytt.
Mitt problem är att hanb driver länge så jag är skeptisk till att han kommer att hitta tillbaka. Men det är klart ett kyldygn skulle kanske hjälpa
Min är 4år.
/Johan
"Too much gun always beats the alternative"
Elmer Keith
Hur länge driver hunden?
Jag hade oxå otur med smitning under injagningen vid en stor väg.
Sen gick han ner i ett dike som han inte kunde komm upp ur och så höll det på flera olyckliga incidenter.
Vist är det bra med taxar som kommer till baka. Men en klen tröst är att man får bra med motion och får nog jaga lika mycket om man springer i kapp taxen och släpper den på nytt.
Mitt problem är att hanb driver länge så jag är skeptisk till att han kommer att hitta tillbaka. Men det är klart ett kyldygn skulle kanske hjälpa
Min är 4år./Johan
"Too much gun always beats the alternative"
Elmer Keith
-
Hylsan
- Inlägg: 1046
- Blev medlem: 01 aug 2002, 16:25
- Ort: Sweden / Lindholmen
-
TT
- Inlägg: 121
- Blev medlem: 10 dec 2003, 08:52
- Ort: Munkedal
Som jag kan säga upplever jag henne inte så fin i kanten...
Däremot så är söket inget enormt... Kan nog nästan kalla det runt benet sök, men försvinner någon minut max... Har haft en del Lo stationär på marken och Varg gåendes över, så rådjuren hade en tendens hösten -03 att bara dra rätt ut ur marken, utan buktningar o dylikt, så vi har hämtat taxen ett par kilometer bort, efter att hon har varit borta i flera timmar.. Året innan drev hon upp till 3 timmar... Så dreven får väl anses som långa..
Hur kopplar ni fin i kanten och att hon söker dåligt till att hon stannar efter drevet ? Är det rädsla / osäkerhet ? Harig = Knähund ?
/T
Däremot så är söket inget enormt... Kan nog nästan kalla det runt benet sök, men försvinner någon minut max... Har haft en del Lo stationär på marken och Varg gåendes över, så rådjuren hade en tendens hösten -03 att bara dra rätt ut ur marken, utan buktningar o dylikt, så vi har hämtat taxen ett par kilometer bort, efter att hon har varit borta i flera timmar.. Året innan drev hon upp till 3 timmar... Så dreven får väl anses som långa..
Hur kopplar ni fin i kanten och att hon söker dåligt till att hon stannar efter drevet ? Är det rädsla / osäkerhet ? Harig = Knähund ?
/T
-
folie
- Inlägg: 324
- Blev medlem: 12 aug 2003, 12:53
- Ort: småland
-
Hylsan
- Inlägg: 1046
- Blev medlem: 01 aug 2002, 16:25
- Ort: Sweden / Lindholmen
Inne på Connys linje, hon jagar säkert bra men när hon sedan släpper, ja då har hon nog inte lärt sig att ta sig tillbaka till föraren!
Du skrev att Ni hämtat henne långt bort -03 och det är tyvärr dödsynd med unga drivande hundar, men lätt att sitt här och säga...vet precis!
Jag har själv inget bra recept på lösning men skulle nog köra hårt på inkallning/signal och få henne känna sig trygg med denna dvs att husse finns där signalen kommer från.
Sen är det nog bara att träta på, låta tiken ta sig tillbaka...alltid och utan undantag!
Själv brukar jag förflytta mig mot drevet ibland, men då är jag noga med att hålla mig i närheten av löpan så jag alltid finns där när hund/tiken är på väg tbx.
Försvinner det i fjärran, ja då sitter man där...på löpan med en brasa och väntar!
Detta gäller givetvis fram tills dess återgången alt inkallningen sitter bergfast i skallen på hunden/tiken.
/Vänligen
Du skrev att Ni hämtat henne långt bort -03 och det är tyvärr dödsynd med unga drivande hundar, men lätt att sitt här och säga...vet precis!
Jag har själv inget bra recept på lösning men skulle nog köra hårt på inkallning/signal och få henne känna sig trygg med denna dvs att husse finns där signalen kommer från.
Sen är det nog bara att träta på, låta tiken ta sig tillbaka...alltid och utan undantag!
Själv brukar jag förflytta mig mot drevet ibland, men då är jag noga med att hålla mig i närheten av löpan så jag alltid finns där när hund/tiken är på väg tbx.
Försvinner det i fjärran, ja då sitter man där...på löpan med en brasa och väntar!
Detta gäller givetvis fram tills dess återgången alt inkallningen sitter bergfast i skallen på hunden/tiken.
/Vänligen
-
TT
- Inlägg: 121
- Blev medlem: 10 dec 2003, 08:52
- Ort: Munkedal
-
Rimborambo
- Inlägg: 4872
- Blev medlem: 08 nov 2003, 19:31
- Ort: Roslagen
Hej!
Det verkar som om vovven skulle må bra
av att träna personspår.
Låt en kompis hålla hunden som ser dig
knata iväg på en skogsstig en bit.
Göm dig o låt kompisen/vovven sniffa upp dig.
Öka sträckan efter hand.
Själv tränar jag mina unghundar med hornsignal från
att dom är nyhemkomna.
När dom kommer får dom massor av beröm och något
jättesmaskens.
Kombinera sen personspår med att du tutar i hornet -
leder förhoppningsvis till att hunden hajar att jag ska
till husse för att få en godbit, och det här spåret leder dit!
Hoppas det går bra!
mvh
Rimborambo
<img src="http://www.jaktstigen.com/images/Harleyman.jpg" border=0>
Det verkar som om vovven skulle må bra
av att träna personspår.
Låt en kompis hålla hunden som ser dig
knata iväg på en skogsstig en bit.
Göm dig o låt kompisen/vovven sniffa upp dig.
Öka sträckan efter hand.
Själv tränar jag mina unghundar med hornsignal från
att dom är nyhemkomna.
När dom kommer får dom massor av beröm och något
jättesmaskens.
Kombinera sen personspår med att du tutar i hornet -
leder förhoppningsvis till att hunden hajar att jag ska
till husse för att få en godbit, och det här spåret leder dit!
Hoppas det går bra!
mvh
Rimborambo
<img src="http://www.jaktstigen.com/images/Harleyman.jpg" border=0>
-
375HH
- Inlägg: 4196
- Blev medlem: 03 sep 2001, 22:47
- Ort: Roslagen
En annan idé kan vara att gå ut i skogen med hunden och gå tilbaka exakt samma väg. Samt att alltid gå tillbaka till bilen vid jakt. På så vis kanske hon lär sig att:
1. det lönar sig inte att yla man få i alla fal gå tillbaka.
2. känna vitringen i bakspåret
/Johan
"Too much gun always beats the alternative"
Elmer Keith
1. det lönar sig inte att yla man få i alla fal gå tillbaka.
2. känna vitringen i bakspåret
/Johan
"Too much gun always beats the alternative"
Elmer Keith
-
folie
- Inlägg: 324
- Blev medlem: 12 aug 2003, 12:53
- Ort: småland
Hej !
Gå ut i skogen och sätt dig med en tjock bok och låt hunden göra vad den vill. I början så kommer hon nog hela tiden att springa runt dig för att hon vill säkert att du skall följa med henne. Sitt kvar ( detta tar tid och tålamod )Så kommer hon att sakta söka sig längre bort från dig.Hon kommer säkert att hålla dig under uppsikt så att du inte fösvinner samtidigt som hon söker sig längre ut. Förhoppningsvis söker hon sig tillbaka till dig efter en stund och när hon kommer tillbaka ge mycket beröm och en godsak.Så bygger man sakta upp hundens eget självförtroende att hon går i sina egna spår tillbaka.
En bra sak är att lägga blodspår och när man gått det så går man samma väg som man gick spåret tillbaka.
Många gånger så slarvas det med injagningen för att det hela tiden måste häda saker, kompisar står på pass tiden går inget händer då är det lätt att husse börjar att leta efter rådjuren vilket får tiil följd att hunden får ett trångt sök.
Pejl har det goda med sig att man vet ungefär vilken riktning hunden befinner sig i men om drevet går ur marken gästerna står och väntar då är det lätt att ta bilen och åka och hämta hunden.Den hunden lär sig aldrig att gå tillbaka.
"TING TAR TID" detta gäller även injagning av hundar.,
Mvh
Conny
Hoppas att det går bra för dig till hösten.
338WM
Gå ut i skogen och sätt dig med en tjock bok och låt hunden göra vad den vill. I början så kommer hon nog hela tiden att springa runt dig för att hon vill säkert att du skall följa med henne. Sitt kvar ( detta tar tid och tålamod )Så kommer hon att sakta söka sig längre bort från dig.Hon kommer säkert att hålla dig under uppsikt så att du inte fösvinner samtidigt som hon söker sig längre ut. Förhoppningsvis söker hon sig tillbaka till dig efter en stund och när hon kommer tillbaka ge mycket beröm och en godsak.Så bygger man sakta upp hundens eget självförtroende att hon går i sina egna spår tillbaka.
En bra sak är att lägga blodspår och när man gått det så går man samma väg som man gick spåret tillbaka.
Många gånger så slarvas det med injagningen för att det hela tiden måste häda saker, kompisar står på pass tiden går inget händer då är det lätt att husse börjar att leta efter rådjuren vilket får tiil följd att hunden får ett trångt sök.
Pejl har det goda med sig att man vet ungefär vilken riktning hunden befinner sig i men om drevet går ur marken gästerna står och väntar då är det lätt att ta bilen och åka och hämta hunden.Den hunden lär sig aldrig att gå tillbaka.
"TING TAR TID" detta gäller även injagning av hundar.,
Mvh
Conny
Hoppas att det går bra för dig till hösten.
338WM
-
Hylsan
- Inlägg: 1046
- Blev medlem: 01 aug 2002, 16:25
- Ort: Sweden / Lindholmen
Vi skall inte glömma att tiken fått smak på det goda livet under 2 säsonger...och det sätter spår!
Rent generellt tror jag att alla hundar har förmågan att hitta tbx förr eller senare, men att dom lär sig snabbt vad som är bekvämt och andra olater som passar dom och inte alltid oss.
Visst, inkallning i alla ära men ...
Köp/låna en pejl så du vet vad som händer, och sen är det bara tjurskallighet som gäller.
Funkar inte det...lev med problemet och anpassa jakten därefter eller byt hund.
Som tröst till hundens beteende är det många jaktmaskiner/idioter som föraren mer eller mindre måste stoppa med handkraft som får höga egenskapspoäng på drevprov.
Lycka till!
Rent generellt tror jag att alla hundar har förmågan att hitta tbx förr eller senare, men att dom lär sig snabbt vad som är bekvämt och andra olater som passar dom och inte alltid oss.
Visst, inkallning i alla ära men ...
Köp/låna en pejl så du vet vad som händer, och sen är det bara tjurskallighet som gäller.
Funkar inte det...lev med problemet och anpassa jakten därefter eller byt hund.
Som tröst till hundens beteende är det många jaktmaskiner/idioter som föraren mer eller mindre måste stoppa med handkraft som får höga egenskapspoäng på drevprov.
Lycka till!
-
LindaSTHLM
- Inlägg: 689
- Blev medlem: 18 jun 2003, 20:40
- Ort: Sweden
Håller med om mycket i inläggen ovan. Jag tror också att tiken är lite vek och osäker, och har ju dessutom haft en obehaglig upplevelse som ung. Men med vilt i näsan tar hon sig iväg, för att sen när det roliga är slut upptäcka dilemmat att husse är inte i närheten. Bäst att sätta sig och yla efter hjälp. Det verkar inte handla om ovilja att komma tillbaka till husse, tvärtom, och det är ju i alla fall positivt.
Det man behöver göra är att bygga upp hennes självförtroende, och förstås även lära henne att det lönar sig att spåra sig hemåt. Rimborambo, 375HH med flera har många bra tips. Kör inkallningsövningar först under lättkontrollerade former, och öka svårighetsgraden långsamt. Öva personspår och inkallning så som Rimborambo beskriver. För att bygga upp självförtroendet behöver man även jobba med sk habituering, det vill säga att vänja hunden vid att fungera i de situationer den visat osäkerhet. Därför behöver man så småningom träna även i den miljö där problemen uppstått, och köra inkallning i skogen och över/runt hinder. Man måste ha tålamod och bygga upp svårighetsgraden långsamt.
Om problemen kvarstår tycker jag inte att man ska ge upp för tidigt. En god vän till mig har haft många taxar, och två av dem har visat liknande beteenden:
Den ena är en mycket vek tik som han fick när den var 4 år. Den hade inte sökt ut mer än 5 minuter och ville inte driva mer än 10-15 minuter (inget fel på återgången dock). Hade tillhört en jägare med många hundar som stod i hundgård där denna tik var absolut lägst på rangskalan. När tiken kom till det nya hemmet blev hon "innehund" med en yngre hane som kompis, och hon blev fort husses ögonsten. Självförtroendet växte, och första säsongen han hade henne drev hon uppåt timmen. Nu är hon 11 år gammal, och en av de trevligaste taxar jag jagat med. Driver jättefint 1,5 timme och kommer sen tillbaka till husse. Kan kallas in från fullt drev, och är jätteduktig att spåra. Har på sistone även visat talanger som "totverbeller" [:-)]
Den andra taxen han haft problem med var en hane som var mörkrädd (!). Om man släppte hunden sent på dagen så mörkret hann falla satte han sig helt sonika ner och ylade tills husse hämtade honom. Vet inte hur många kvällar vi letat omkring efter både husse och hund i mörkret, tutat med bilarna och använt helljuset för att guida husse ur skogen i beckmörkret. Detta kom han aldrig tillrätta med, men han jobbade heller aldrig aktivt med att habituera hunden vid situationen.
Jag vet inte var i Sverige din kompis bor, men jag kan rekommendera honom att vända sig till Dennis Andersson på Ökersbo Hundskola för att få tips och kanske gå en av hans kanonbra kurser. 0224-96172. Det ligger ett par mil norr om Heby i Västmanland. Jag har gått med flera av mina hundar och jag lär mig något nytt varje gång, för att inte tala om vad det gör för hunden.
Lycka till!
Vegetarian - fornnordiskt ord för "dålig jägare".
Det man behöver göra är att bygga upp hennes självförtroende, och förstås även lära henne att det lönar sig att spåra sig hemåt. Rimborambo, 375HH med flera har många bra tips. Kör inkallningsövningar först under lättkontrollerade former, och öka svårighetsgraden långsamt. Öva personspår och inkallning så som Rimborambo beskriver. För att bygga upp självförtroendet behöver man även jobba med sk habituering, det vill säga att vänja hunden vid att fungera i de situationer den visat osäkerhet. Därför behöver man så småningom träna även i den miljö där problemen uppstått, och köra inkallning i skogen och över/runt hinder. Man måste ha tålamod och bygga upp svårighetsgraden långsamt.
Om problemen kvarstår tycker jag inte att man ska ge upp för tidigt. En god vän till mig har haft många taxar, och två av dem har visat liknande beteenden:
Den ena är en mycket vek tik som han fick när den var 4 år. Den hade inte sökt ut mer än 5 minuter och ville inte driva mer än 10-15 minuter (inget fel på återgången dock). Hade tillhört en jägare med många hundar som stod i hundgård där denna tik var absolut lägst på rangskalan. När tiken kom till det nya hemmet blev hon "innehund" med en yngre hane som kompis, och hon blev fort husses ögonsten. Självförtroendet växte, och första säsongen han hade henne drev hon uppåt timmen. Nu är hon 11 år gammal, och en av de trevligaste taxar jag jagat med. Driver jättefint 1,5 timme och kommer sen tillbaka till husse. Kan kallas in från fullt drev, och är jätteduktig att spåra. Har på sistone även visat talanger som "totverbeller" [:-)]
Den andra taxen han haft problem med var en hane som var mörkrädd (!). Om man släppte hunden sent på dagen så mörkret hann falla satte han sig helt sonika ner och ylade tills husse hämtade honom. Vet inte hur många kvällar vi letat omkring efter både husse och hund i mörkret, tutat med bilarna och använt helljuset för att guida husse ur skogen i beckmörkret. Detta kom han aldrig tillrätta med, men han jobbade heller aldrig aktivt med att habituera hunden vid situationen.
Jag vet inte var i Sverige din kompis bor, men jag kan rekommendera honom att vända sig till Dennis Andersson på Ökersbo Hundskola för att få tips och kanske gå en av hans kanonbra kurser. 0224-96172. Det ligger ett par mil norr om Heby i Västmanland. Jag har gått med flera av mina hundar och jag lär mig något nytt varje gång, för att inte tala om vad det gör för hunden.
Lycka till!
Vegetarian - fornnordiskt ord för "dålig jägare".
