Martin- jag kan inte förstå hur du vägrar att acceptera förekomsten av de enorma skador som katter, ute- och vilda skapar i naturen idag som ett resultat av dålig hållning av katt i Sverige.
Det kanske är på det viset att jag aldrig sett några enorma skador - den brittiska underökning du hänvisade till räknade antalet vilt som katterna släpade hem -som jag redan nämnt har INGEN av mina katter någonsin släpat hem ett jaktbart vilt. Till allra största delen släpade de hem möss. Fruns katt släpade hem en harunge.
I rättvisans namn skall nämna att jag igår pratade med en kollega - hennes grannes katt hade tagit en vuxen fasan i förra veckan.
Sedan har katterna tagit en del småfågel också. Inget jag tycker om det minsta, men det har jag ju redan sagt.
Det är förbluffande för mig och strider inte bara så lite mot den rationalitet som du annars förevisar i ditt tänkande.
Att man släpper ut katter utan uppsikt året om, om katten själv vill är oerhört, då visar man som ägare inget ansvar mot det vilda.
Det beror litegrann på hur katten visar sig vara - mina katter hade jag inga större moraliska skrupler mot att släppa ut. Hade jag haft en katt som släpade hem fasaner och harar tror jag den katten fått jaga på mycket sällare jaktmarker efter det. För man skall absolut visa respekt mot det vilda, där är vi överens. Men man skall också visa respekt mot andras husdjur, där verkar vi inte vara rikigt lika överens.
En kortare utvikning i detta, att man som jägare och viltvårdare inte "ser" de skador som katter åstadkommer i naturen kan iofs förklaras av var man bor i Sverige, skåne/södra Sverige förefaller då å ena sidan enligt de undersökningar som finns ha störst bekymmer med vilda katter, men att sedan inte hantera dem rationellt efter att de har tydliggjorts är förvånande.
Jag har aldrig någonsin försvarat förekomst av vildkatter - har det framstått som det rör det sig antingen om en felskrivning från min sida eller en misstolkning från din sida. Vildkatter må vara fascinerande och vackra djur, men de hör inte hemma här. Att man skjuter uppenbarligen förvildade katter har jag ingenting emot, tvärtom. Att man "omhändertar" katter (betyder i praktiken samma sak som att skjuta dem, men inte på plats) från "kattgalningar", som 38-åringen som hade 191 katter i och kring huset, har jag inte heller några som helst problem med, tvärtom.
Men att saklöst skjuta varje katt man ser (det finns enligt en undersökning jag läste 1.5 miljoner tamkatter och hundratusen förvildade katter i Sverige - alltså är det en betydande risk att en saklöst skjuten katt är en tamkatt), det är inte OK. Visst, det KAN vara en katt som tar en helvetes massa vilt, men det kan precis lika gärna var en katt som tar möss och råttor ibland. Eller en katt som helt enkelt inte jagar alls - mina föräldrar har en sådan katt.
Jag undrar fortfarande vilka värderingar det är som gör att du vidhåller din inställning att katter skall få springa fritt.
Det torde framgå av mina svar ovan.
Nja du har svarat en massa, men inte svarat på frågorna jag ställde, du slirar istället, alternativt att jag har varit otydlig i det jag frågar.
____________________________________
För att återanknyta, liknelserna vid rovdjursfrågor är påtagliga, det påtagliga är dock hur polärt det blir i diskursen och hur irrelevant verkligheten blir under det att man för sin linje, inte något annat.
/Christian
Hoppas mina svar ovan tydliggjorde min inställning och mina bevekelsegrunder till att tycka som jag gör om ofoget att saklöst skjuta varje katt man ser.
?
