Alpenländische dachsbracke

[Alpländare]

Dom som har tikar parar ofta utomlands efter samråd med avelsrådet.Så det är ingen fara att köpa i sverige.

[tobbe76]

Däremot stämmer det du skrev för Norge. Men här i Skandinavien gör ni allt bakvänt iaf. Det tog 14 år för SvShK att ordna ett drevprov för en drivande hund! Sedan finns inget eget Anlagsprov än idag. Det som finns tillgängligt är ingen merit, menas med SVCh då vilken byrackare som helst kan delta. ADBr är den tredje Schweisshundrasen även om den används mest som drivande hund idag. Men den står i samma liga som HS och BGS.

I Tyskland görs drevprovet som är ett Anlagsprov vanligtvis vid 9-12 månader på hare eller räv. Att göra ett drevprov på rådjur är heller ingen merit då vilket hundkräk som helst jagar rådjur. Att hålla harslaget är mycket mycket svårare. Det sägs att en bra harhund är även en bra spårhund. Minsta drevtid för första pris är 15 min. Efter det föjler ett Arbetsprov, vanligtvis ett skarpt eftersök där hunden ska spåra, släppas och sedan antingen skäller ståndskall, dra ned djuret eller todverbellen/todverweisen. Det finns också ett spårprov på ett 40 timmar gammalt konstlagt spår lagt med spårläggarskor utan blod.

Om Svergie ska hålla måttet för ILV (Internationaler Leistungsvergleich) för att kunna avla fram hundar av samma kvalité som på kontinenten måste klubben ändra riktning och inställning. Klubben har gått med ILV och måste håller sig till det. Annars blir hundar födda i Sverige urtagen ur aveln. Det trillar in klagomål titt som tätt hos den tyska rasklubben. Vi som har ADBr borde begära urträde ur SvShk och bilda en egen klubb.

I Österrike finns det gamla stövarprovet kvar. Det vill säga drevprov på hare och räv. Rasen användes (och i Österrike används den fortfarande) förnämlig på hare och räv och eftersök. ADBr är en av de fyra österrikiska stövare och det glömmer många. Ordet Dachsbracke betyder en stövare med grävlingsliknande kropp och härstammar från två tyska konstnärer från tidigt 1900-tal.

De flesta Dachsbracken i Sverige som jag har påträffat saknar en bra grundutbildning. det saknas lydnad och ledarskap. Hunden är inte lätt. Man får inte vara för hårt men bestämt nog för att få fram budskapet. De flesta vet inte hur långt de skulle kunna komma med en ADBr. T ex ska hunden i Tyskland ligga i 25 min utanför förarens syn då ett skott avlossas. Hunden ska ligga kvar och efter ytterligare 5 min går föraren tillbaka till hunden. DET är lydnad. Dem flesta kan knappt går 20 m ifrån sin hund utan att tappa kontrollen.

Så, nu kan ni kasta skit på mig.

Jag får nog prova nåt nytt ja....

Vad menas med viltspårhund? Menar du Hannoversk Schweisshund (Hannoveraner är en häst) och Bayersk Schweisshund? Den beteckningen som raserna fick av SKK är felaktiga. De är inga viltspårhundar utan blodhundar. Det är den rätta översättningen. Schweiss är det tyska ordet för viltblod. Hundarna spårar inte bara utan gör vanligtvis hela jobbet. Nuförtiden finns det är en trend även på kontinenten att hålla sig med en andra hund som löshund då de flesta eftersök görs på gris och man inte vill att den värdefulla Schweisshunden blir skadad.

Du menar att Anlagsprov (AP) räcker för att se om hunden spårar? Då kan jag upplysa om att AP säger ingenting. Eltiprovet är tyskarna AP! Hur ska vi kunna jämföra hundar om vi i Sverige inte ens försöka efterlikna kraven som rasen i länder där den funnits i hundratals år? Vi måste avla på hundens avsätta egenskaper och den som tycker annorlunda bör välja en annan ras. Det finns något som en FCI-rasstandard och den måste följas i avelsprogrammet. Hela nuvarande provsystemet är en ren katastrof och behöver utredning.

Är enig om att vi måste ha en egen rasklubb. Det är bara att begära urträde.

Intressant läsning!

Verkar alltså som att vi i Sverige ännu en gång tror oss veta bäst och ändrar proven och därmed rasstandarden för en kontintental ras.

Har varit inne på en ADB som nästa hund, men av din text gjorde mig ju lite tveksam. Skulle du leta utanför landets gränser om du skulle köpa en ADB idag?[/quote]

Jag har köpt tre hundar i Sverige. Den sista en Alpenländare som vuxen. Jag skulle nog känna att det är ok att köpa en ADBr i Sverige om det är en parning med föräldrar som är första generation kontinental. Som t ex far österrikare och mor tysk, dvs både importerades. Vi har för närvarande bara två tiklinjer så du gör klokt i att ta in en tik från kontinenten. Då ska du träda i kontakt med tyska rasklubben dem förmedlar rätt hund så att den tillför bra gener.

Men åter till din fråga om jag skulle köpa utanför Sveriges gränser. Svar ja. Det som saknas från svenska uppfödare är riktlinjer hur valpköparen ska uppfostra och jaga in sin hund. De vet som sagt inte ens vad det har för hundtyp. Kan berätta att jag blev lite skrämd när nån sa till mig att han blev förvånad att rasen heter Alpine Basset Hound på engelska. Vad är en Basset? Jo det är en kortbent fransk stövare. Det engelska ordet för hound tyder på en stövare (skalldrivande hund). Alltså en kortbent alpinsk stövare. Inte svårare än så.

Det är därför det ser ut som det gör hos SvShk då de inte har en susning om sina egna raser och samarbetar med SKK som är ännu mer okunnig med tanke på att SKK en gång grundades av jägare för jakthundar.

Tre gånger har jag blivit besviken på det hundmaterialet jag köpt i Sverige och jag har sett hundratals jakthundar ute i markerna. Det är väldigt få som har bra egenskaper vilket inte måste ha nåt med själva rasen att göra utan det är hundförarna som engagerar sig för lite. Jag misstänker att den framtida aveln har ett jävels jobb att göra. Det är därför jakt med hund har blivit individsak i Sverige. Rasens egenskaper kommer i andra hand. Nu ska vi jaga gris med älghundar och korsa wachteln med gråhunden. Dumheter!

Det känns som om man vill uppfinna hjulet på nytt i Sverige. Det finns erfarenheter och kunskap vad gäller gris på kontinenten som ligger 30 år före Sverige. Ta till vara på dem istället. Beträffande eftersök ligger Sverige 50 år efter Tyskland. Där har det funnits ett prov på försvårat eftersök i 50 år. Det är av dessa anledningar jag inte skulle köpa en valp i Sverige igen och om det inte blir ändring i rasklubben kommer jag att gå prov i Tyskland med nästa ADBr som jag förhoppningsvis kan hämta till våran 2012 samt träda ur SvShK.

ADBr har alltid varit min drömhund. Och att äga en sådan är som att vinna jaktlotteriet. I mina ögon finns få jakthundraser som har det som krävs. Det är mycket (jakt)hund i rätt så liten format med mycket humor och karaktär. Så, har du valt en ADBr som din nästa hund och du kan erbjuda den mycket jakt/eftersök och att den kommer ut minst 2 timmar i sträck varje dag är det bara att gratulera till ett ypperligt bra hundval.

[Macca]

Vilka drevtider har dina hundar på olika viltslag?

[tobbe76]

Vilka drevtider har dina hundar på olika viltslag?

Jag använder min ADBr på eftersök uteslutande. Så jag har inga drevtider nuförtiden. Men när jag arbetade in hunden, vilket jag gjorde på harslag, kunde han driva haren upp emot 3/4. Det gick fort för honom. Han driver fortare än min stövare. Stövaren är för ung för att säga något om hennes drevtid. Förra hösten drev hon 15 min max. Men säsongen var kort och det lär blir bättre i år. Jag har nya marker med rikligt tillgång på hare. Hon har bra sök på 15 - 20 min medan ADBr inte går på längre sökturer. ADBr är hetsglad vilket är viktigt under eftersök. Han har mycket skärpa vilket min stövare inte alls har. Man ska ha i åtanke att en ADBr ska kunna dra ned en dovhind. Det i sin tur betyder att den måste hinna ikapp det skadade djuret. Bara för att de har korta ben betyder det inte att dem inte är snabba. Dådkraft finns det.

Drevtider beror helt och hållet på ägaren. En stövare som man inte lära att söka upp haren på nytt efter tappten kommer inte driva nåt vidare länge. Samma med ADBr. Om jag jaga in hunden på hare och vill ha drevtider på 90 min - 2 timmar så måste jag jobba med tapptarbetet. Det är väldigt tidskrävande att jaga in en stövare. Men djuren buktar fortare men en kortbent hund samt att ställbart vilt ställer sig fortare for kortbenta hundar (i regel). En sak är klar, den som jagar in sin hund på hare kommer att ha en mycket spårtrogen hund. Den som börjar med rådjur kommer aldrig att ha en verkligt duktig jakthund på annat vilt än rådjur. Vissa säga att drevtiden ökar med hundens mognad. Såvida driver hunden bäst mellan 4 och 7 år sedan dalar det igen. Det tar ungefär 3-4 år för att få en duktig stövare. Då är det lätt att förstå att de flesta som äger en ADBr väljer kortare drevtider.

Samtidigt kan jag ha en stövare som stötande på allt klövvilt utan att befara jaktetiken. Det är föraren som styr hunden.

Den tredje hunden sålde jag då jag och hunden inte kom överens för fem öre. Hon är en ängel hos dem nya ägare och dem kunde inte förstå varför jag gav bort henne. Men så kan det gå.

[miljöfriend]

Min ADB driver 20-30 minuter, även på hare. Hunden kommer sedan tillbaka och säger jag ”var så god” så sticker den iväg igen. Beträffande köp av en ADB så skulle jag kräva att båda föräldrarna är avelsgodkända enligt de norska, tyska eller österrikiska reglerna. Vid ett köp så skulle jag ta kontakt med avels rådet (är mycket kunnig) för att få hjälp med att få tag på rätt hund, de hjälper även till med att få lämpliga hundar från utlandet. Alternativet är att ta kontakt med norska eller finska ADB – klubben.

[tobbe76]

Min ADB driver 20-30 minuter, även på hare. Hunden kommer sedan tillbaka och säger jag ”var så god” så sticker den iväg igen. Beträffande köp av en ADB så skulle jag kräva att båda föräldrarna är avelsgodkända enligt de norska, tyska eller österrikiska reglerna. Vid ett köp så skulle jag ta kontakt med avels rådet (är mycket kunnig) för att få hjälp med att få tag på rätt hund, de hjälper även till med att få lämpliga hundar från utlandet. Alternativet är att ta kontakt med norska eller finska ADB – klubben.

Avelsrådet i SvShK går via Tyskland. Jag håller med dig att man gör bäst att köpa en valp med föräldrar som riktigt bra meriter. Det kan vi i dagsläge inte leverera i Sverige.

En fråga till dig. Om det finns folk som vill träda ur SvShK och bilda en egen klubb varför finns det ingen som tar initiativet? Det verkar ju finnas intresse. Norrmännen fick hjälp av Verein Dachsbracke och kopierade den Tyska klubben nästan 1:1. När jag pratade med Stockinger så var inte det något problem. Norge byggde sin klubb med 38 medlemmar. I Sverige har vi i dagsläge mer medlemmar än norrmännen hade. Det krävs 6 eller 7 pers till styrelsen, engagemang och ett koncept enligt SKK. Vi borde kanske sammankalla alla ADBr-ägare och har ett möte innan årsmötet nästa år.

SvShK är för trög för att åstadkomma nånting. Allt tar för lång tid. Dessutom gynnar klubben inte rasen ADBr. Finns intresse finns jag tillgänglig på PM.

[miljöfriend]

För min del så är det i dagsläget inte intressant att starta en ADB – klubb, men det kan ju förändras. Jag tycker dock att det är viktigt att vi har flera representanter i styrelsen. En tredjedel borde vara ADB – ägare. Om man vill vara med i en bra ADB – klubb så kan man gå med i den norska.

[tobbe76]

För min del så är det i dagsläget inte intressant att starta en ADB – klubb, men det kan ju förändras. Jag tycker dock att det är viktigt att vi har flera representanter i styrelsen. En tredjedel borde vara ADB – ägare. Om man vill vara med i en bra ADB – klubb så kan man gå med i den norska.

Vore inte det bättre att ha en egen svensk klubb? Ska folk behöva ta sig Norge för att ta prov? Hur ska vi i Sverige presentera och göra reklam för våran ras om vi inte har en fungerande verksamhet?

Varför är du emot en egen klubb?

[miljöfriend]

För min del så är det i dagsläget inte intressant att starta en ADB – klubb, men det kan ju förändras. Jag tycker dock att det är viktigt att vi har flera representanter i styrelsen. En tredjedel borde vara ADB – ägare. Om man vill vara med i en bra ADB – klubb så kan man gå med i den norska.

Vore inte det bättre att ha en egen svensk klubb? Ska folk behöva ta sig Norge för att ta prov? Hur ska vi i Sverige presentera och göra reklam för våran ras om vi inte har en fungerande verksamhet?

Varför är du emot en egen klubb?

• Vore inte det bättre att ha en egen svensk klubb? Jo det vore det.• Ska folk behöva ta sig Norge för att ta prov? Tyvärr, som det är nu men förhoppningsvis så kommer svenska prover igång på prov under hösten.• Hur ska vi i Sverige presentera och göra reklam för våran ras om vi inte har en fungerande verksamhet? Vi måste få in fler representanter i styrelsen.• Varför är du emot en egen klubb? Det är jag inte.

[miljöfriend]

Avelsrådet i SvShK går via Tyskland. Jag håller med dig att man gör bäst att köpa en valp med föräldrar som riktigt bra meriter. Det kan vi i dagsläge inte leverera i Sverige.

Stämmer Men i höst efter "formbewertung" och div. drevprover kan det bli fler avelsgodkända. I dag finns det i Skandinavien endast tre avelsgodkända hannar (varav en svensk).

[tobbe76]

Avelsrådet i SvShK går via Tyskland. Jag håller med dig att man gör bäst att köpa en valp med föräldrar som riktigt bra meriter. Det kan vi i dagsläge inte leverera i Sverige.

Stämmer Men i höst efter "formbewertung" och div. drevprover kan det bli fler avelsgodkända. I dag finns det i Skandinavien endast tre avelsgodkända hannar (varav en svensk).

Jag är absolut inte emot en egen rasklubb. Jag förespråkar det till 110%. Det är på tiden. Jag har inte så stort förtroende för SvShK och kan inte tänka mig att det skulle bli bättre med fler reps i styrelsen.

Sedan får vi hoppas att det finns ett intresse att avlägga drevproven. Men då har vi ett problem. Min går bara eftersök hur ska det funka? Jag kan ju inte nu gå ett drevprov. Sedan är det bakvänt att först ha SVCh och sedan drevprovet. Om vi ska göra som på kontinenten ska drevprovet göras innan hundarna prövas på arbetsprovet. Många anser dessutom att drevtiderna är för långa och kommer inte att pröva sina hundar.

Jag hade velat göra drevprovet först och sedan koncentrerad mig på spårläggningen. I Tyskland är drevprovet ett AP för att se vilka avelsanlag hundarna har och om det driver med skall. Men att det tillåts klövvilt under drevprovet i Sverige tycker jag är rent sagt för jävligt. Men det är ju en början iaf.

Jag hade valt att ha AP (drevprov på hare eller räv) mellan 9 och 18 månader. Sedan skulle valet vara fritt om man vill gå drevprov (på allt vilt) med ett öppen klass eller rent eftersöksprov. På så vis kommer fler hundar med i aveln och rasens egenskaper bevaras.

Men hur många avelsgodkända tikar har vi?

[miljöfriend]

Jag tror att det finns två avelsgodkända tikar varav minst en är för gammal. När det gäller hur avelsprovet skall utformas så finns det säkert lika många förslag som det finns hundägare. Mitt förslag är att vi kör samma som Norge - rakt av. Varför skall vi i Sverige behöva hitta på egna regler?

[NS]

Kan inget om rasen i fråga, såg iofs en i grisägn i lördags.
En hane, det som slog mig va att den individen hade korta ben o va grov i kroppen och i jämförelse med andra raser rätt osmidig/osnabb i vändningarna under "grisdansen". = lite högre skaderisk.

Men för tusan..
Ajabaja inte kan man här i Suveräna... Svergie ha samma prov som hundens ursprungsland..
Nä för tusan vi måste ju försvenska alla provformer...

För o va på den säkra sidan..
Jo jag är ironisk.

Alla problem vi har o kommer få med olika importerade raser i landet är helt enkelt vårt eget fel...
Ta ursprungslandets provregler rakt av, de är utprovade sen länge och har ju tagit fram den hund vi vill importera, gör vi det så kommer vi förvalta jakthundsraserna faen så mycket bättre än vi gör idag.
Det gäller alla raser!

Va noga med egna rasklubbar som jobbar enl de ursprungliga avelsreglerna det måste helt enkelt va det enda rätta.
Möjligen kan man lägga ihop raser där användningsorådet o jaktproven är lika.

Allt annat är idiotiskt, enl mig iallafall.

[Alpländare]

Vad menar du med att dom skulle vara osmidiga än andra raser,vilka jämför du med då.Det känner jag inte igen på min,han är väldigt smidig och snabb.Om det inte är hög vegetation eller meterdjup snö.

[NS]

Vad menar du med att dom skulle vara osmidiga än andra raser,vilka jämför du med då.Det känner jag inte igen på min,han är väldigt smidig och snabb.Om det inte är hög vegetation eller meterdjup snö.

Som jag skrev så har jag bara sett en individ av rasen o det va första mötet med gris för den hanhunden. Han kommer nog fungera på gris när han blir vuxen.
1,5 år var den. Lär nog grovna än mer innan den är färdigväxt.

Har sett många andra raser, öst o väst laikor, gråhundar, jämtar, karelare, vorsther, Münster, wachtlar och korsningar däremellan och många olika individer av dessa som är mer rörliga o smidiga. Men givetvis är flera av dessa raser oxå osmidiga om kroppen är för tung.

Vet inte alls hur ADB ska se ut så jag vet ju inget om det är rastypiskt.

Men det som spontant slog mig va korta ben och tung grov kropp på den individen.
En lättare hund och längre ben behöver inte bli smidigare men det ökar förutsättningarna för mer rörlighet o snabbare rörelsemönster.

Vet mycket väl att många tex spetshundar inte är så rörliga heller. eller för den delen en grov storvuxen vorsther.
Vill inte vara negativ mot rasen, kan ju inte heller inte vara det eftersom jag inget vet om den eller sett mer än en individ ihop med gris.
Denna individ va i princip en brun grov drever, vägde nog över 20 kilo men med extra grovt huvud.
Min wachteltik väger 23 kg kortar jag ner benen med hälften på henne så va de lika stora som denna ADB hane.
Wachtelntiken är inte jättesmidig men känns ändå smidigare snabbare i vändningarna än den hanhunden.

Jag vill helst ha en hund som är snabb i vändningarna.
En gris är startsnabb och alla är inte vänliga...
Driva gris kan alla hundar göra men på ståndet så är det mindre risk för skador om jycken kan manövrera lätt o smidigt.
En kortbent tung hund har helt enkelt svårare o va snabb i vändningarna.
Om sen ADB som ras är kortbent och tung vet jag inget om.

Har sett en del andra långbenta raser som inte heller är direkt smidiga, snabba rakt fram är de men inte i vändningarna.

Nu spelar iofs inte det så stor roll om jycken känner sina begränsningar/är klok o håller tillräckligt avstånd från grisen men det finns en gräns med avstånd....helt enkelt när det inte blir jaktbart om grisen ståndas. För stannar gör en gris förr eller senare.

Jag sysslar ju med en del eftersök o en hund som står tex över 5 meter från grisen är inget vidare bra i eftersöksamanhang.
Helst ska de inte vara mer än 1-2 m från grisen o för detta krävs en lättrörlig smidig hund om den ska undvika skador så långt de nu går...
Man måste helt enkelt veta så exakt som möjligt var grisen står när man tar sig in på ståndet.

Skulle gärna se fler jyckar av rasen ihop med ståndad gris.
Helt klart en trevlig ras.

[miljöfriend]

Om du finge se en ADB som följer rasstandaden så skulle du garanterat fått en annan uppfattning om rasen. Jag har också sett en ADB som ser ut som du beskrivit och som absolut inte följer rasstandarden. Det finns avarter av alla raser. Jag har också sett hundar som varit för höga, varit krullhåriga drivit för kort tid och så vidare. Allt detta visar hur viktigt det är att avla enbart på avelsgodkända djur (enligt de norska, ty. eller österr. reglerna).

[NS]

Om du finge se en ADB som följer rasstandaden så skulle du garanterat fått en annan uppfattning om rasen. Jag har också sett en ADB som ser ut som du beskrivit och som absolut inte följer rasstandarden. Det finns avarter av alla raser. Jag har också sett hundar som varit för höga, varit krullhåriga drivit för kort tid och så vidare. Allt detta visar hur viktigt det är att avla enbart på avelsgodkända djur (enligt de norska, ty. eller österr. reglerna).

Har ingen uppfattning om rasen som helhet.
Det handlar fortfarande om en individ, men kollat runt lite o försökt lära mig lite om rasen.

Användningsområde: Alpenländische dachsbracke används som viltspårhund vid eftersök av högvilt och i drevjakt på hare och räv.

Låter lite som det eftersöksmässigt är inriktat på spårbiten, inte ställande egenskaper. ?

Helhetsintryck: Rasen skall vara en lågställd, kraftig jakthund med robust, kraftig kroppsbyggnad, tät päls och fast muskulatur.

För mig låter det inte som en smidig hund med snabbt rörelsemönster.

[tobbe76]

Om du finge se en ADB som följer rasstandaden så skulle du garanterat fått en annan uppfattning om rasen. Jag har också sett en ADB som ser ut som du beskrivit och som absolut inte följer rasstandarden. Det finns avarter av alla raser. Jag har också sett hundar som varit för höga, varit krullhåriga drivit för kort tid och så vidare. Allt detta visar hur viktigt det är att avla enbart på avelsgodkända djur (enligt de norska, ty. eller österr. reglerna).

Har ingen uppfattning om rasen som helhet.
Det handlar fortfarande om en individ, men kollat runt lite o försökt lära mig lite om rasen.

Användningsområde: Alpenländische dachsbracke används som viltspårhund vid eftersök av högvilt och i drevjakt på hare och räv.

Det var just det jag skrivit om tidigare. Det är många som håller på med rasen och vet ingenting om den. Hunden klassas som tredje Schweisshund FCI grupp 6 Sektion 2: Schweisshundar. Men idag används hunden mest som drivande på drevjakter på allt vilt. I Österrike används den fortfarande som den var avlad för: stövarjakt på hare och räv samt eftersökshund. Bara uttalandet "drevjakt på hare och räv" är ju i sig dumt. Den är ingen viltspårhund utan ska kunna släppas på det skadade viltet för att avfånga eller ställa det. Den ska kunna dra ned en dovhind. Viltspårhund är den översättning som SKK valde för alla Schweisshundar men Schweiss betyder viltblod således borde de heter blodhundar. Viltspårhund är vilseledande då viltspår är en tävlingsform och inte har något med eftersök att göra. Det samma gäller Hannoversk Schweisshund och Bayersk SChweisshund. Även de ska göra hela jobbet fast man kan se en trend på kontinenten att ett ekipage ha med sig en löshund. Alltså inga dubbelekipage utan en gubbe med två hundar. Men i sin grund ska alla tre raser klara hela jobbet. Att ADB används oftast som drivande hund är ganska enkelt. Den har stor jaktlust och driver i stort sätt allt. Jag vet inte om du läste tidigare inlägg men ADB är en stövare. Precis som alla Bassets och även Drever. Historiskt sett har man avlad på lågställda stövare för att få fram den typen av hund.Taxen är slutresultatet av förminskningen av stövarna. Tyvärr brister SKK och specialklubben kunskap om detta därför kan de inte kommer fram med vettige provförslag.

Låter lite som det eftersöksmässigt är inriktat på spårbiten, inte ställande egenskaper. ?

Helhetsintryck: Rasen skall vara en lågställd, kraftig jakthund med robust, kraftig kroppsbyggnad, tät päls och fast muskulatur.

Nej. Må vara. Men du måste se en riktig ADB i action om du vill bilda dig en uppfattning. Min hoppar ståendes 170 cm rakt upp och när han och min stövare jagar varandra ligger han inte långt efter. Vändningar fixar han bättre än min högbenta stövare. Det är just det som är fördelen med kortbenta hundar: de klarar vändningar mycket snävare än högbenta. En annan fördel med kortbenta stövare är att djuren buktar fortare och ställbart vilt ställer sig i regel fortare. Hundarna har bra med skärpa (eller ska ha). Jag kan inte släppa in min i hägn utan munkorg. Han står och skäller under en meter på gris. Som du sa har man ingen nytta av en hund som står och skäller 5 m från grisen. Jag får mycket skit för det men jag säger om en gris står i en föryngring (kanske tom skadad) måste hunden mota ut den. Jag har ingen nytta av hundar som bara gapar. Hunden ska jobba. Såna hundar vill vi oftast inte ha i Sverige då det anses vara oetiskt. Det är mera oetiskt att jaga vid belyst åtel och jaga rådjur med hagel. Inget skapar mer eftersök än dessa två. Min hund får nafsa i baken och ska sätta grisen i rörelse. Tjatet om ställande hundar är totalt överreklamerat.Ställande egenskaper vad är det egentligen? En ställande hund är en hund som får stop på ett djur genom att göra metkrok. Hur många gånger har du sett att en hund som jagar efter ett djur har hunnit ikapp det och fått stopp på det? Snabba hundar klarar det kanske på kultingar upp emot en liten brungris.I vanliga fall springer hunden efter till djuret stanna upp och först då börja skälla ståndskall. Då har hunden inte ställt djuret. Samma med älg. Jag har inte sett att hundar verkligen ställt en älg. Utan förföljd den till den stannar upp. Den enda gången jag sett där hundar verkligen fått stop på gris var i Tyskland där man släppte ett koppel västlaiki som plockade ned gris efter gris. Hur länge ska en hund skälla ståndskall under ett eftersök? Nja inte länge iaf. Vi ska ju inte fixa första priset till älgjaktsprov eller hur. Alla hundar skäller ståndskall vissa längre än andra men vad gäller gris båda vid jakt och eftersök lär hunden inte skälla särskilt länge då grisen antingen går lös eller om hunden är för feg trycka i ett tätt bestånd och då är hunden värdelös.

För mig låter det inte som en smidig hund med snabbt rörelsemönster.

[tobbe76]

Kan inget om rasen i fråga, såg iofs en i grisägn i lördags.
En hane, det som slog mig va att den individen hade korta ben o va grov i kroppen och i jämförelse med andra raser rätt osmidig/osnabb i vändningarna under "grisdansen". = lite högre skaderisk.

Men för tusan..
Ajabaja inte kan man här i Suveräna... Svergie ha samma prov som hundens ursprungsland..
Nä för tusan vi måste ju försvenska alla provformer...

För o va på den säkra sidan..
Jo jag är ironisk.

Alla problem vi har o kommer få med olika importerade raser i landet är helt enkelt vårt eget fel...
Ta ursprungslandets provregler rakt av, de är utprovade sen länge och har ju tagit fram den hund vi vill importera, gör vi det så kommer vi förvalta jakthundsraserna faen så mycket bättre än vi gör idag.
Det gäller alla raser!

Va noga med egna rasklubbar som jobbar enl de ursprungliga avelsreglerna det måste helt enkelt va det enda rätta.
Möjligen kan man lägga ihop raser där användningsorådet o jaktproven är lika.

Allt annat är idiotiskt, enl mig iallafall.

Super. Det var det vettigaste jag har hört på länge.

Ang den du såg. Den var inte standard1

[lizton]

Alla bilder jag sett på alpländare vittnar om kortbenta osmidiga hundar .Kan vara en synvilla!