Alpenländische dachsbracke

[Alpländare]

Titta på en film istället,eller åk till boda vilthägn för en visning.

[miljöfriend]

Alla bilder jag sett på alpländare vittnar om kortbenta osmidiga hundar .Kan vara en synvilla!

Du har rätt, det är garanterat en synvilla.

[lizton]

Om ngn ska till fredskog kan ni pm:a så jag kan se en live!Intresserad av jaktsättet och sen kan jag visa upp en klumpig wachtel ; )

[gsu]

Som jag förstår det, skaffar man en alpländare för dess spåregenskaper och som drivande på hjort, rå, hare och räv.
Men finns det nån som köper den för att primärt jaga vildsvin?

Anders

[miljöfriend]

Jag skaffade inte min för vildsvinsjakt och har ej heller provat. För oss är det drev på de djurslag du nämnde och spår som gäller. En viktig egenskap för mig är att hunden är kortdrivande vilket innebär att jag ofta jagar på lunchrasten. Det bör även framhållas att det är en mycket snabb hund.

[NS]

Det var just det jag skrivit om tidigare. Det är många som håller på med rasen och vet ingenting om den. Hunden klassas som tredje Schweisshund FCI grupp 6 Sektion 2: Schweisshundar. Men idag används hunden mest som drivande på drevjakter på allt vilt. I Österrike används den fortfarande som den var avlad för: stövarjakt på hare och räv samt eftersökshund. Bara uttalandet "drevjakt på hare och räv" är ju i sig dumt. Den är ingen viltspårhund utan ska kunna släppas på det skadade viltet för att avfånga eller ställa det. Den ska kunna dra ned en dovhind. Viltspårhund är den översättning som SKK valde för alla Schweisshundar men Schweiss betyder viltblod således borde de heter blodhundar. Viltspårhund är vilseledande då viltspår är en tävlingsform och inte har något med eftersök att göra. Det samma gäller Hannoversk Schweisshund och Bayersk SChweisshund. Även de ska göra hela jobbet fast man kan se en trend på kontinenten att ett ekipage ha med sig en löshund. Alltså inga dubbelekipage utan en gubbe med två hundar. Men i sin grund ska alla tre raser klara hela jobbet. Att ADB används oftast som drivande hund är ganska enkelt. Den har stor jaktlust och driver i stort sätt allt. Jag vet inte om du läste tidigare inlägg men ADB är en stövare. Precis som alla Bassets och även Drever. Historiskt sett har man avlad på lågställda stövare för att få fram den typen av hund.Taxen är slutresultatet av förminskningen av stövarna. Tyvärr brister SKK och specialklubben kunskap om detta därför kan de inte kommer fram med vettige provförslag.


Nej. Må vara. Men du måste se en riktig ADB i action om du vill bilda dig en uppfattning. Min hoppar ståendes 170 cm rakt upp och när han och min stövare jagar varandra ligger han inte långt efter. Vändningar fixar han bättre än min högbenta stövare. Det är just det som är fördelen med kortbenta hundar: de klarar vändningar mycket snävare än högbenta. En annan fördel med kortbenta stövare är att djuren buktar fortare och ställbart vilt ställer sig i regel fortare. Hundarna har bra med skärpa (eller ska ha). Jag kan inte släppa in min i hägn utan munkorg. Han står och skäller under en meter på gris. Som du sa har man ingen nytta av en hund som står och skäller 5 m från grisen. Jag får mycket skit för det men jag säger om en gris står i en föryngring (kanske tom skadad) måste hunden mota ut den. Jag har ingen nytta av hundar som bara gapar. Hunden ska jobba. Såna hundar vill vi oftast inte ha i Sverige då det anses vara oetiskt. Det är mera oetiskt att jaga vid belyst åtel och jaga rådjur med hagel. Inget skapar mer eftersök än dessa två. Min hund får nafsa i baken och ska sätta grisen i rörelse. Tjatet om ställande hundar är totalt överreklamerat.Ställande egenskaper vad är det egentligen? En ställande hund är en hund som får stop på ett djur genom att göra metkrok. Hur många gånger har du sett att en hund som jagar efter ett djur har hunnit ikapp det och fått stopp på det? Snabba hundar klarar det kanske på kultingar upp emot en liten brungris.I vanliga fall springer hunden efter till djuret stanna upp och först då börja skälla ståndskall. Då har hunden inte ställt djuret. Samma med älg. Jag har inte sett att hundar verkligen ställt en älg. Utan förföljd den till den stannar upp. Den enda gången jag sett där hundar verkligen fått stop på gris var i Tyskland där man släppte ett koppel västlaiki som plockade ned gris efter gris. Hur länge ska en hund skälla ståndskall under ett eftersök? Nja inte länge iaf. Vi ska ju inte fixa första priset till älgjaktsprov eller hur. Alla hundar skäller ståndskall vissa längre än andra men vad gäller gris båda vid jakt och eftersök lär hunden inte skälla särskilt länge då grisen antingen går lös eller om hunden är för feg trycka i ett tätt bestånd och då är hunden värdelös.

Ok.. där triggade du igång mig iallafall

Inser att våra erfarenheter skiljer sig.

Om vi tar enbart eftersök på gris så ska i min värld en eftgersökshund på gris kunna ställa minst 3-4 timmar.
Ha extremt långt förföljande och inte skygga för vatten eller andra hinder.
Ståndet kan tex hamna på andra sidan en stor sjö eller i annan jävligt otillgänglig terräng.
Hunden får inte släppa o ge upp innan föraren hinner ta sig dit helt enkelt.

Inga ställande hundar ställer med ett metkrokbeteende.. Ställande älghundar ställer älgen med sitt uppträdande.
Riktigt bra sådanan ställer direkt i upptaget.
En älghund som nafsar älgen i bakhasorna kör den älgen till nästa län...
Medans samma hundbeteende tvingar grisen till att stanna o försvara sig.
Men då ska jycken låta bli grisen när den står o direkt nafsa till den om den försöker sticka.

Ständigt nafsande, även när grisen står still, kör ofta iväg grisen till nästa tätning o nästa o nästa...
Jo det är önskvärt vid jakt om meningen är att passkyttar ska få skjuta i första hand.

Eftersök med hund som ständigt motar ut grisen blir mer chansartat om grisen ska går i pass eller klarar sig igenom o till nästa grishie osv, osv.

Har jagat och gjort eftersök med många ställande hundar som verkligen stoppar grisen.
Min idealhund är numera för gammla men hon är en legend i byn.
Östlaika tik som det fällts bortåt 250-300 grisar för på stånd, under hennes toppår gick ingen gris ifrån henne.
Stora galtar va hennes största nöje. Dessutom alldrig skadad annat än en sprucken läpp.
Trots att hon alldrig va längre bort en en meter från någon gris.
Tyvärr så va hon jävlig på att mäta motståndet oxå... hon har en hel del egenhändigt tagna grisar på sitt samvete oxå...
Tyvärr nedärvde hon inte sina egenskaper...

Men till syvene o sist så antar jag att det kan skilja mycket på var i landet man verkar.
Jag har stora skogar med många sjöar o en jävla massa hypertäta självplanterade granhobbar o slånbuskage för o inte säga vass..
"mina" eftersökgrisar går oftast långt efter skott o är stridbara allt beroende på träff förståss o vill inte alls bli avlivade men där måste det väl vara lika över landet antar jag

Jag vill alltså inte ha en hund som "motar" ut en ställd gris. den ska hållas på plats o går den loss så ska hunden hänga på tills den får stopp på grisen igen.
Står den mycket jävligt till så det inte går att komma dit, har inte hänt mig än.. (även en simmande husse i januari kommer långt ) men händer det så får jag väl komma på en lösning då.
Trixet är att ta sig in så man ser hunden o vänta på ett utfall o avsluta när man får minsta skottchans.
Den bästa eftersökshunden växlar upp ett par pinnhål när husse kommer in och triggar fram ett utfall från grisen o det hela blir avslutat.

Tilläggas ska kanske att vi sällan är fler än 2 pers på ett griseftersök så vi kan inte ställa runt en granföryngring effektivt.

För o återgå till trådens ras..
Har nån några filmlänkar där man kan se ADB jobba med gris så jag kolla på fler individer lite enklare o billigare än o åka 30-50 mil till fredsskog eller Boda.

[Alpländare]

http://www.youtube.com/watch?v=5bMSm-vwEPI" onclick="window.open(this.href);return false; Kolla på denna.

[gsu]

Det var just det jag skrivit om tidigare. Det är många som håller på med rasen och vet ingenting om den. Hunden klassas som tredje Schweisshund FCI grupp 6 Sektion 2: Schweisshundar. Men idag används hunden mest som drivande på drevjakter på allt vilt. I Österrike används den fortfarande som den var avlad för: stövarjakt på hare och räv samt eftersökshund. Bara uttalandet "drevjakt på hare och räv" är ju i sig dumt. Den är ingen viltspårhund utan ska kunna släppas på det skadade viltet för att avfånga eller ställa det. Den ska kunna dra ned en dovhind. Viltspårhund är den översättning som SKK valde för alla Schweisshundar men Schweiss betyder viltblod således borde de heter blodhundar. Viltspårhund är vilseledande då viltspår är en tävlingsform och inte har något med eftersök att göra. Det samma gäller Hannoversk Schweisshund och Bayersk SChweisshund. Även de ska göra hela jobbet fast man kan se en trend på kontinenten att ett ekipage ha med sig en löshund. Alltså inga dubbelekipage utan en gubbe med två hundar. Men i sin grund ska alla tre raser klara hela jobbet. Att ADB används oftast som drivande hund är ganska enkelt. Den har stor jaktlust och driver i stort sätt allt. Jag vet inte om du läste tidigare inlägg men ADB är en stövare. Precis som alla Bassets och även Drever. Historiskt sett har man avlad på lågställda stövare för att få fram den typen av hund.Taxen är slutresultatet av förminskningen av stövarna. Tyvärr brister SKK och specialklubben kunskap om detta därför kan de inte kommer fram med vettige provförslag.


Nej. Må vara. Men du måste se en riktig ADB i action om du vill bilda dig en uppfattning. Min hoppar ståendes 170 cm rakt upp och när han och min stövare jagar varandra ligger han inte långt efter. Vändningar fixar han bättre än min högbenta stövare. Det är just det som är fördelen med kortbenta hundar: de klarar vändningar mycket snävare än högbenta. En annan fördel med kortbenta stövare är att djuren buktar fortare och ställbart vilt ställer sig i regel fortare. Hundarna har bra med skärpa (eller ska ha). Jag kan inte släppa in min i hägn utan munkorg. Han står och skäller under en meter på gris. Som du sa har man ingen nytta av en hund som står och skäller 5 m från grisen. Jag får mycket skit för det men jag säger om en gris står i en föryngring (kanske tom skadad) måste hunden mota ut den. Jag har ingen nytta av hundar som bara gapar. Hunden ska jobba. Såna hundar vill vi oftast inte ha i Sverige då det anses vara oetiskt. Det är mera oetiskt att jaga vid belyst åtel och jaga rådjur med hagel. Inget skapar mer eftersök än dessa två. Min hund får nafsa i baken och ska sätta grisen i rörelse. Tjatet om ställande hundar är totalt överreklamerat.Ställande egenskaper vad är det egentligen? En ställande hund är en hund som får stop på ett djur genom att göra metkrok. Hur många gånger har du sett att en hund som jagar efter ett djur har hunnit ikapp det och fått stopp på det? Snabba hundar klarar det kanske på kultingar upp emot en liten brungris.I vanliga fall springer hunden efter till djuret stanna upp och först då börja skälla ståndskall. Då har hunden inte ställt djuret. Samma med älg. Jag har inte sett att hundar verkligen ställt en älg. Utan förföljd den till den stannar upp. Den enda gången jag sett där hundar verkligen fått stop på gris var i Tyskland där man släppte ett koppel västlaiki som plockade ned gris efter gris. Hur länge ska en hund skälla ståndskall under ett eftersök? Nja inte länge iaf. Vi ska ju inte fixa första priset till älgjaktsprov eller hur. Alla hundar skäller ståndskall vissa längre än andra men vad gäller gris båda vid jakt och eftersök lär hunden inte skälla särskilt länge då grisen antingen går lös eller om hunden är för feg trycka i ett tätt bestånd och då är hunden värdelös.

Ok.. där triggade du igång mig iallafall

Inser att våra erfarenheter skiljer sig.

Om vi tar enbart eftersök på gris så ska i min värld en eftgersökshund på gris kunna ställa minst 3-4 timmar.
Ha extremt långt förföljande och inte skygga för vatten eller andra hinder.
Ståndet kan tex hamna på andra sidan en stor sjö eller i annan jävligt otillgänglig terräng.
Hunden får inte släppa o ge upp innan föraren hinner ta sig dit helt enkelt.

Inga ställande hundar ställer med ett metkrokbeteende.. Ställande älghundar ställer älgen med sitt uppträdande.
Riktigt bra sådanan ställer direkt i upptaget.
En älghund som nafsar älgen i bakhasorna kör den älgen till nästa län...
Medans samma hundbeteende tvingar grisen till att stanna o försvara sig.
Men då ska jycken låta bli grisen när den står o direkt nafsa till den om den försöker sticka.

Ständigt nafsande, även när grisen står still, kör ofta iväg grisen till nästa tätning o nästa o nästa...
Jo det är önskvärt vid jakt om meningen är att passkyttar ska få skjuta i första hand.

Eftersök med hund som ständigt motar ut grisen blir mer chansartat om grisen ska går i pass eller klarar sig igenom o till nästa grishie osv, osv.

Har jagat och gjort eftersök med många ställande hundar som verkligen stoppar grisen.
Min idealhund är numera för gammla men hon är en legend i byn.
Östlaika tik som det fällts bortåt 250-300 grisar för på stånd, under hennes toppår gick ingen gris ifrån henne.
Stora galtar va hennes största nöje. Dessutom alldrig skadad annat än en sprucken läpp.
Trots att hon alldrig va längre bort en en meter från någon gris.
Tyvärr så va hon jävlig på att mäta motståndet oxå... hon har en hel del egenhändigt tagna grisar på sitt samvete oxå...
Tyvärr nedärvde hon inte sina egenskaper...

Men till syvene o sist så antar jag att det kan skilja mycket på var i landet man verkar.
Jag har stora skogar med många sjöar o en jävla massa hypertäta självplanterade granhobbar o slånbuskage för o inte säga vass..
"mina" eftersökgrisar går oftast långt efter skott o är stridbara allt beroende på träff förståss o vill inte alls bli avlivade men där måste det väl vara lika över landet antar jag

Jag vill alltså inte ha en hund som "motar" ut en ställd gris. den ska hållas på plats o går den loss så ska hunden hänga på tills den får stopp på grisen igen.
Står den mycket jävligt till så det inte går att komma dit, har inte hänt mig än.. (även en simmande husse i januari kommer långt ) men händer det så får jag väl komma på en lösning då.
Trixet är att ta sig in så man ser hunden o vänta på ett utfall o avsluta när man får minsta skottchans.
Den bästa eftersökshunden växlar upp ett par pinnhål när husse kommer in och triggar fram ett utfall från grisen o det hela blir avslutat.

Tilläggas ska kanske att vi sällan är fler än 2 pers på ett griseftersök så vi kan inte ställa runt en granföryngring effektivt.

För o återgå till trådens ras..
Har nån några filmlänkar där man kan se ADB jobba med gris så jag kolla på fler individer lite enklare o billigare än o åka 30-50 mil till fredsskog eller Boda.

Kan bara hålla med dig NS.
@ tobbe 76, Är du alvarlig när du pratar om metkrok?, och att spetsarna inte ställer viltet? eller är du bara ute efter debatt..hoppas på det sista.
Anders

Anders

[tobbe76]

Det var just det jag skrivit om tidigare. Det är många som håller på med rasen och vet ingenting om den. Hunden klassas som tredje Schweisshund FCI grupp 6 Sektion 2: Schweisshundar. Men idag används hunden mest som drivande på drevjakter på allt vilt. I Österrike används den fortfarande som den var avlad för: stövarjakt på hare och räv samt eftersökshund. Bara uttalandet "drevjakt på hare och räv" är ju i sig dumt. Den är ingen viltspårhund utan ska kunna släppas på det skadade viltet för att avfånga eller ställa det. Den ska kunna dra ned en dovhind. Viltspårhund är den översättning som SKK valde för alla Schweisshundar men Schweiss betyder viltblod således borde de heter blodhundar. Viltspårhund är vilseledande då viltspår är en tävlingsform och inte har något med eftersök att göra. Det samma gäller Hannoversk Schweisshund och Bayersk SChweisshund. Även de ska göra hela jobbet fast man kan se en trend på kontinenten att ett ekipage ha med sig en löshund. Alltså inga dubbelekipage utan en gubbe med två hundar. Men i sin grund ska alla tre raser klara hela jobbet. Att ADB används oftast som drivande hund är ganska enkelt. Den har stor jaktlust och driver i stort sätt allt. Jag vet inte om du läste tidigare inlägg men ADB är en stövare. Precis som alla Bassets och även Drever. Historiskt sett har man avlad på lågställda stövare för att få fram den typen av hund.Taxen är slutresultatet av förminskningen av stövarna. Tyvärr brister SKK och specialklubben kunskap om detta därför kan de inte kommer fram med vettige provförslag.


Nej. Må vara. Men du måste se en riktig ADB i action om du vill bilda dig en uppfattning. Min hoppar ståendes 170 cm rakt upp och när han och min stövare jagar varandra ligger han inte långt efter. Vändningar fixar han bättre än min högbenta stövare. Det är just det som är fördelen med kortbenta hundar: de klarar vändningar mycket snävare än högbenta. En annan fördel med kortbenta stövare är att djuren buktar fortare och ställbart vilt ställer sig i regel fortare. Hundarna har bra med skärpa (eller ska ha). Jag kan inte släppa in min i hägn utan munkorg. Han står och skäller under en meter på gris. Som du sa har man ingen nytta av en hund som står och skäller 5 m från grisen. Jag får mycket skit för det men jag säger om en gris står i en föryngring (kanske tom skadad) måste hunden mota ut den. Jag har ingen nytta av hundar som bara gapar. Hunden ska jobba. Såna hundar vill vi oftast inte ha i Sverige då det anses vara oetiskt. Det är mera oetiskt att jaga vid belyst åtel och jaga rådjur med hagel. Inget skapar mer eftersök än dessa två. Min hund får nafsa i baken och ska sätta grisen i rörelse. Tjatet om ställande hundar är totalt överreklamerat.Ställande egenskaper vad är det egentligen? En ställande hund är en hund som får stop på ett djur genom att göra metkrok. Hur många gånger har du sett att en hund som jagar efter ett djur har hunnit ikapp det och fått stopp på det? Snabba hundar klarar det kanske på kultingar upp emot en liten brungris.I vanliga fall springer hunden efter till djuret stanna upp och först då börja skälla ståndskall. Då har hunden inte ställt djuret. Samma med älg. Jag har inte sett att hundar verkligen ställt en älg. Utan förföljd den till den stannar upp. Den enda gången jag sett där hundar verkligen fått stop på gris var i Tyskland där man släppte ett koppel västlaiki som plockade ned gris efter gris. Hur länge ska en hund skälla ståndskall under ett eftersök? Nja inte länge iaf. Vi ska ju inte fixa första priset till älgjaktsprov eller hur. Alla hundar skäller ståndskall vissa längre än andra men vad gäller gris båda vid jakt och eftersök lär hunden inte skälla särskilt länge då grisen antingen går lös eller om hunden är för feg trycka i ett tätt bestånd och då är hunden värdelös.

Ok.. där triggade du igång mig iallafall

Inser att våra erfarenheter skiljer sig.

Om vi tar enbart eftersök på gris så ska i min värld en eftgersökshund på gris kunna ställa minst 3-4 timmar.
Ha extremt långt förföljande och inte skygga för vatten eller andra hinder.
Ståndet kan tex hamna på andra sidan en stor sjö eller i annan jävligt otillgänglig terräng.
Hunden får inte släppa o ge upp innan föraren hinner ta sig dit helt enkelt.

Inga ställande hundar ställer med ett metkrokbeteende.. Ställande älghundar ställer älgen med sitt uppträdande.
Riktigt bra sådanan ställer direkt i upptaget.
En älghund som nafsar älgen i bakhasorna kör den älgen till nästa län...
Medans samma hundbeteende tvingar grisen till att stanna o försvara sig.
Men då ska jycken låta bli grisen när den står o direkt nafsa till den om den försöker sticka.

Ständigt nafsande, även när grisen står still, kör ofta iväg grisen till nästa tätning o nästa o nästa...
Jo det är önskvärt vid jakt om meningen är att passkyttar ska få skjuta i första hand.

Eftersök med hund som ständigt motar ut grisen blir mer chansartat om grisen ska går i pass eller klarar sig igenom o till nästa grishie osv, osv.

Har jagat och gjort eftersök med många ställande hundar som verkligen stoppar grisen.
Min idealhund är numera för gammla men hon är en legend i byn.
Östlaika tik som det fällts bortåt 250-300 grisar för på stånd, under hennes toppår gick ingen gris ifrån henne.
Stora galtar va hennes största nöje. Dessutom alldrig skadad annat än en sprucken läpp.
Trots att hon alldrig va längre bort en en meter från någon gris.
Tyvärr så va hon jävlig på att mäta motståndet oxå... hon har en hel del egenhändigt tagna grisar på sitt samvete oxå...
Tyvärr nedärvde hon inte sina egenskaper...

Men till syvene o sist så antar jag att det kan skilja mycket på var i landet man verkar.
Jag har stora skogar med många sjöar o en jävla massa hypertäta självplanterade granhobbar o slånbuskage för o inte säga vass..
"mina" eftersökgrisar går oftast långt efter skott o är stridbara allt beroende på träff förståss o vill inte alls bli avlivade men där måste det väl vara lika över landet antar jag

Jag vill alltså inte ha en hund som "motar" ut en ställd gris. den ska hållas på plats o går den loss så ska hunden hänga på tills den får stopp på grisen igen.
Står den mycket jävligt till så det inte går att komma dit, har inte hänt mig än.. (även en simmande husse i januari kommer långt ) men händer det så får jag väl komma på en lösning då.
Trixet är att ta sig in så man ser hunden o vänta på ett utfall o avsluta när man får minsta skottchans.
Den bästa eftersökshunden växlar upp ett par pinnhål när husse kommer in och triggar fram ett utfall från grisen o det hela blir avslutat.

Tilläggas ska kanske att vi sällan är fler än 2 pers på ett griseftersök så vi kan inte ställa runt en granföryngring effektivt.

För o återgå till trådens ras..
Har nån några filmlänkar där man kan se ADB jobba med gris så jag kolla på fler individer lite enklare o billigare än o åka 30-50 mil till fredsskog eller Boda.

Kan bara hålla med dig NS.
@ tobbe 76, Är du alvarlig när du pratar om metkrok?, och att spetsarna inte ställer viltet? eller är du bara ute efter debatt..hoppas på det sista.
Anders

Anders

Javisst är jag ute efter debatt! Det är ju ett forum. Men denna debatt vi borde kanske föra i en annan tråd. Jag har lite funderingar kring detta med ställande hundar som jag även pratat igenom med en vän. Frågan är: Har hunden ställt viltet eller skäller den ståndskall? Men som sagt. Vi kan ta det vid ett annat ställe.

[tobbe76]

Ok.. där triggade du igång mig iallafall

Inser att våra erfarenheter skiljer sig.

Om vi tar enbart eftersök på gris så ska i min värld en eftgersökshund på gris kunna ställa minst 3-4 timmar.
Ha extremt långt förföljande och inte skygga för vatten eller andra hinder.
Ståndet kan tex hamna på andra sidan en stor sjö eller i annan jävligt otillgänglig terräng.
Hunden får inte släppa o ge upp innan föraren hinner ta sig dit helt enkelt.

Inga ställande hundar ställer med ett metkrokbeteende.. Ställande älghundar ställer älgen med sitt uppträdande.
Riktigt bra sådanan ställer direkt i upptaget.
En älghund som nafsar älgen i bakhasorna kör den älgen till nästa län...
Medans samma hundbeteende tvingar grisen till att stanna o försvara sig.
Men då ska jycken låta bli grisen när den står o direkt nafsa till den om den försöker sticka.

Ständigt nafsande, även när grisen står still, kör ofta iväg grisen till nästa tätning o nästa o nästa...
Jo det är önskvärt vid jakt om meningen är att passkyttar ska få skjuta i första hand.

Eftersök med hund som ständigt motar ut grisen blir mer chansartat om grisen ska går i pass eller klarar sig igenom o till nästa grishie osv, osv.

Har jagat och gjort eftersök med många ställande hundar som verkligen stoppar grisen.
Min idealhund är numera för gammla men hon är en legend i byn.
Östlaika tik som det fällts bortåt 250-300 grisar för på stånd, under hennes toppår gick ingen gris ifrån henne.
Stora galtar va hennes största nöje. Dessutom alldrig skadad annat än en sprucken läpp.
Trots att hon alldrig va längre bort en en meter från någon gris.
Tyvärr så va hon jävlig på att mäta motståndet oxå... hon har en hel del egenhändigt tagna grisar på sitt samvete oxå...
Tyvärr nedärvde hon inte sina egenskaper...

Men till syvene o sist så antar jag att det kan skilja mycket på var i landet man verkar.
Jag har stora skogar med många sjöar o en jävla massa hypertäta självplanterade granhobbar o slånbuskage för o inte säga vass..
"mina" eftersökgrisar går oftast långt efter skott o är stridbara allt beroende på träff förståss o vill inte alls bli avlivade men där måste det väl vara lika över landet antar jag

Jag vill alltså inte ha en hund som "motar" ut en ställd gris. den ska hållas på plats o går den loss så ska hunden hänga på tills den får stopp på grisen igen.
Står den mycket jävligt till så det inte går att komma dit, har inte hänt mig än.. (även en simmande husse i januari kommer långt ) men händer det så får jag väl komma på en lösning då.
Trixet är att ta sig in så man ser hunden o vänta på ett utfall o avsluta när man får minsta skottchans.
Den bästa eftersökshunden växlar upp ett par pinnhål när husse kommer in och triggar fram ett utfall från grisen o det hela blir avslutat.

Tilläggas ska kanske att vi sällan är fler än 2 pers på ett griseftersök så vi kan inte ställa runt en granföryngring effektivt.

För o återgå till trådens ras..
Har nån några filmlänkar där man kan se ADB jobba med gris så jag kolla på fler individer lite enklare o billigare än o åka 30-50 mil till fredsskog eller Boda.

Min erfarenhet på vildsvin som går för långt är att man började med eftersöket för tidigt. Bor i ett brutet landskap. Mycket skog, några åkrar, ängar och vallar. Grisen måste bli så pass sjuk att det blir ett kort drev och hunden börjar skälla. Visst finns det undantag men jag försöker jobba efter det. Hittills har kört jävligt bra på det viset. Min hund skäller inte längre en 25-30 min (igen i regel) sedan smäller det. Jag använder min ADB på rå, dov, kron, älg och vildsvin. Jag har alltså en hund till allt vilt vi har runtomkring. Han gör bara eftersök. Inget annat. gör båda trafik- och jakteftersök.

[Alpenländische]

Fortsätt gärna debattera, det är aldrig för sent för en tre år gammal tråd att vakna till mär ker jag! Och kan det reta nån så kommer jag att fortsätta att ha min ADB som löshund så ofta jag kan. (ej hare eller räv........)

[NS]

Min erfarenhet på vildsvin som går för långt är att man började med eftersöket för tidigt. Bor i ett brutet landskap. Mycket skog, några åkrar, ängar och vallar. Grisen måste bli så pass sjuk att det blir ett kort drev och hunden börjar skälla. Visst finns det undantag men jag försöker jobba efter det. Hittills har kört jävligt bra på det viset. Min hund skäller inte längre en 25-30 min (igen i regel) sedan smäller det. Jag använder min ADB på rå, dov, kron, älg och vildsvin. Jag har alltså en hund till allt vilt vi har runtomkring. Han gör bara eftersök. Inget annat. gör båda trafik- och jakteftersök.

Måste fråga om nu din hund skäller vilken tid det nu än är o sen bryter o kommer hem hur tolkar du det ?

Jag är själv väldigt mycket för att vänta in att grisen kommer i ordentlig sårlega.

Men oavsett om vi väntar 15 timmar så lämnar grisen sårlegan när vi kommer dit om den nu har fysisk förutsättning för det..
En trebent gris går väldigt långt när den väl lämnat legan o har hund efter sig.
Eller för den delen en taggutskottsträff. snuddskottt eller va de nu tar.
Inte på långt när dödlig sårad alltså. Men plågsamma skador som kan ge men för livet.

Har haft förföljande, stånd o gångstånd, på 9 km på en trebent mindre årsgris.
Längsta hittils va på 3,5 mil stor svart 100+ galt. trafik olycka.

Gör själv mellan 40-55 uppdrag om året, numera mestadels gris.
Uppdelat 50/50 trafik o jakteftersök.

Visst händer det ofta att avslutet är fixat på en kafferast men jag har haft uppdrag som tagit bra mycket längre än så....

Hm.. vi får nog ta detta i en annan tråd..
Vi är långt från trådämnet nu

[NS]

http://www.youtube.com/watch?v=5bMSm-vwEPI Kolla på denna.

Trevlig film o det va bättre uppträdande än den jag sett live.

[Alpländare]

Det är en liten tik,men ändå snabb och smidig

[NS]

Det är en liten tik,men ändå snabb och smidig

Tja allt är ju relativt o vad man jämför med.
Men du kommer helt klart få roligt med den jycken!

[tobbe76]

Min erfarenhet på vildsvin som går för långt är att man började med eftersöket för tidigt. Bor i ett brutet landskap. Mycket skog, några åkrar, ängar och vallar. Grisen måste bli så pass sjuk att det blir ett kort drev och hunden börjar skälla. Visst finns det undantag men jag försöker jobba efter det. Hittills har kört jävligt bra på det viset. Min hund skäller inte längre en 25-30 min (igen i regel) sedan smäller det. Jag använder min ADB på rå, dov, kron, älg och vildsvin. Jag har alltså en hund till allt vilt vi har runtomkring. Han gör bara eftersök. Inget annat. gör båda trafik- och jakteftersök.

Måste fråga om nu din hund skäller vilken tid det nu än är o sen bryter o kommer hem hur tolkar du det ?

Jag är själv väldigt mycket för att vänta in att grisen kommer i ordentlig sårlega.

Men oavsett om vi väntar 15 timmar så lämnar grisen sårlegan när vi kommer dit om den nu har fysisk förutsättning för det..
En trebent gris går väldigt långt när den väl lämnat legan o har hund efter sig.
Eller för den delen en taggutskottsträff. snuddskottt eller va de nu tar.
Inte på långt när dödlig sårad alltså. Men plågsamma skador som kan ge men för livet.

Har haft förföljande, stånd o gångstånd, på 9 km på en trebent mindre årsgris.
Längsta hittils va på 3,5 mil stor svart 100+ galt. trafik olycka.

Gör själv mellan 40-55 uppdrag om året, numera mestadels gris.
Uppdelat 50/50 trafik o jakteftersök.

Visst händer det ofta att avslutet är fixat på en kafferast men jag har haft uppdrag som tagit bra mycket längre än så....

Hm.. vi får nog ta detta i en annan tråd..
Vi är långt från trådämnet nu

Det är svårt att säga. Men med en benskadad gris väntar jag minst 6 timmar innan jag börjar. Blir det mörkt väntar jag till gryningen. Då blir det spårning först och om grisen sedan orkar gå ut ur sårlegan blir det inget långt drev. Man kan ju diskutera vilket orsaker mest lidande. Att vänta en längre tid och ha ett någorlunda "lätt" eftersök eller att under samma tid köra slut på sig själv och hund som dessutom behöver skälla ståndskall i ett par timmar. Problemet som sagt är vakjakt vid belyst åtel. Här händer alldeles för många eftersök. Hur ska jag då göra en skottplatsundersökning. Icke möjligt! Jag kan alltså inte bedöma situationen. Om jag fick bestämma skulle jag förbjuda jakt på belyst åtel. Inte ens tyskarna med sina grisproblem får använda belysta åtlar. Grund: För många eftersök. Det längsta jag fick gå var cirkus 4 km och då skjuts ca 75 grisar om ¨året, ca 120 dovhjortar, några kron. Rådjur blir det mest under pirschjakten. Men man måste skilja mellan eftersök och eftersök. Visserligen är ett dödssök också ett eftersök men det dem försvårade eftersöken som verkligen räknas. Jag gör ungefär 3-4 dödssök i veckan. Men riktiga eftersök blir det kanske 20 om året.

[miljöfriend]

Samma som för mig. Jag gör också c:a 20 "svårare" eftersök per år.

[Hrafn]

Fortsätt gärna debattera, det är aldrig för sent för en tre år gammal tråd att vakna till mär ker jag! Och kan det reta nån så kommer jag att fortsätta att ha min ADB som löshund så ofta jag kan. (ej hare eller räv........)

Tror inte att det är särskilt många som blir uppretade av att du använder din Alpenländische Dachsbracke som löshund på andra djurslag än vad rasen är framtagen till. Däremot bidrar du inte något till rasens utveckling om du tänker andvända din hund i avel med utgångspunkt från den sortens jakt.

En eloge till tobbe76 som klargör begreppen kring rasstandarden och användningsområdena. Tankarna runt eftersök och hundars förmåga eller oförmåga att ställa skadat vilt ser jag som ett sidospår, som kan debatteras på någon annan tråd. Intressant är att den Alpenländische Dachsbracken enligt tobbe76 skall driva hare eller räv i minst 45 minuter för att erhålla 1:a pris i ursprungslandet. Om detta är riktigt så börjar ju Alpenländische Dachsbracke, inte bara i utseende, utan även i jaktsätt likna den svenska Drevern (som ju ursprungligen hette Dachsbracke), om än med lite kortare drevtider.

[NS]

Hur kommer det sig att ni upplever fler eftersök på belyst åtel ?
Tycker att det blivit bättre skytte i belysning.
Däremot varit många eftersök på icke belyst åtel men där skytten mycket troligt använt bösslampa.
Man tänder lampan o försöker komma till skott innan grisen drar. = dåliga stressade skott o tokdåliga träffar.
Men tänder man enbart när grisen är på den belysta åteln så har vi ju samma bekymmer med att skjuta innan grisen drar.

En belyst åtel som är konstant belyst hela natten upptärder gisen oftast lungt o fint, träffar man inte en gris på 30 m i bra ljus har man inte i skogen o göra...
Men det har alltid förundrat mig att det skjuts så dåligt på åtel som borde vara det säkraste skyttet.

Mina jakteftersök blir ofta många timmar efter påskjutning, far ju omkring o hjälper folk här o där.
Inte så många dödsök men de förkommer givetivis.
Påfallande ofta får man samtalet när det redan varit folk o o hundar o försökt innan.
19,5 timme är det äldsta skarpa vi letat upp. den grisen låg död.
15 timmars benskjuten stor galt sköts på stånd.
Den gick iofs inte så långt när den gick ur legan.

En benskjuten årsgris i vintras gick 6,5 km efter att vi spårat fram till legan.
Då va vi där 11,5 timmar efter skottet, desstom i vintras med mycket snö.
Att vänta in rejält sårfeber hos grisen är helt rätt o gör att eftersöket blir enklare.
Där är vi helt överens.

Men jag vill ha en hund som håller i länge om det skulle behövas. helt enkelt tills eftersöket är avslutat oavsett om det bli i nästa län

[tobbe76]

Måste bara tillägga en sak. Det är en historia som man berättade om min utbildare. Han är en av utbildarna hos Verein Hirschmann i Tyskland. Han har en Hannoversk Schweisshund och en ADB. Hur som helst en riktigt ödmjuk man. Han skulle inte berätta sånt själv.

Under en drevjakt sköts på en galt. Käkträff konstaterades genom skottplatsundersökningen. Grisen stöttes bort av drivande hundar och tog aldrig sårlega i närheten. Man väntade med eftersöket till nästa dag och anlitat eftersöksekipage satt igång. Man hittade inte grisen. Så ringde man efter min utbildare. Och han fortsatte samma dag. Han kom till en bäck inne i skogen, där även den andre hund hade gått men här fick den förste hunden tappt. Den andre hunden hittade grisen levande men någorlunda paralyserad i bäcken där den försökte ta upp vatten. Ett skott och saken var klar. Hunden spårade 4,8 km.

Samma hund klarade ett eftersök på en sugga 54 timmar efter påskjutningen. Grisen låg då redan död. Den låg inom 1,5 km. Tre hundar har försökt att hitta suggan. Den fjärde klarade det. Redan genom skottplatsundersökningen kunde konstaterats att den måste ligga död. Bukskott. Ett foster hittades under den första spårningen.

Killen gör omkring 250 försvårade eftersök om året. Vet inte hur många dödssök. Men han har aldrig gått längre än 5 km. Varken på gris, dov eller kron. Om jag behöver rådgivning så frågar jag honom. Hans hitteprocent är enorm.

Många ggr får jag höra att det är en skillnad mellan teori och praxis och sådana uttalandet kan bara komma från folk som inte vet vad teorin innebär. Att kunna använda teoretisk kunskap i praktiken är guld värt.

Det var samma under min jaktstämma i Mellansverige. Där jag beskrev fjolårets eftersök som skräckexempel. Det förste dem sa var att det är en skillnad mellan teori och praktik. Det är ingen som vet hur många eftersök jag gör. Jag går vanligtvis inte omkring och berätta det för andra. Men i det här fallet kändes det oundvikligt. I år är jag ansvarig eftersökekipage med två älghundar tillhands.

Jag är glad över att ha gått en utbildning som eftersöksjägare. Allt har blivit så mycket enklare och klarare. Jag fick många aha-effekter som jag annars aldrig hade fått.

Jag vet att en och annan ägare av Hannoversk Schweisshund har också gått utbildning i Tyskland. Vilket är förresten en förutsättning om du vill ha en valp från dem.

Jag pratade med alla 8 utbildare som var där och i regel går eftersöken inte längre än 5 km. Kan tillägga att man måste vara ett av delstatens godkända eftersöksekipagen för kunna öht bedriva eftersök. Kraven är höga både på hund och förare. Danskarna tog efter denna modellen och har delat upp Danmark i områden med två godkända ekipagen i varje område. Andra får inte göra eftersök. Det s k Schweissregistret. Tycker det är bra. Men även där är grunden en teoretisk utbildning av eftersökjägarna som är en vecka.

Man kan ju undra varför byggföretag inte vill anställa snickare utan yrkesbevis? Även snickare har ju genomgått en teoretisk utbildning. Sedan lär man sig hur man omsätter teorin i praktik. Varför skulle det vara annorlunda med eftersök?