Men om man leker med tanken och spetsar till det, och säger att om x antal år så går det inte att använda löshund alls vid eftersök pga antalet vargar som då är antalet Y. Då slutar ju jägare att hålla sådana hundar. Är det då jägarna fortfarande som ska ordna med trafiksöken? Eller ska samhället/staten ta ansvar för det?
Ska jaktlag tvångskommenderas ut i avsaknad av hundar? Var går gränsen?
Eller kan vi se fram emot allmän eftersökstjänstgöring för alla som har körkort, eller nyttjar lokaltrafik?
Ta tex en käkskadad älg, den kan ju gå 4 mil och tänk er in i att spåra ikapp den med bandhund. Det skulle kosta galet mycket lidande och pengar att ordna upp då. Eller ska då tex orienteringsklubbar och trädgårdsföreningar samt motorcykelklubbar åläggas att ställa upp och gå drevkedja?
Det jag undrar är alltså, när upphör jägarnas ansvar, och vem har ansvaret för trafiken?
Och kan man ens ha trafik utan hundar/jägare?
Det hjälper ju inte om staten anställer några tusen eftersöks -experter om de inte kan använda löshundar, då blir det ju bara att valla omkring djuren tills de självdör, eller?
Dessa tankar har slagit mig senaste tiden, när jag ringt runt lite i valpköps funderingar. Ungefär hälften av valp säljarna säger att detta blir min sista kull, sen lägger jag av! Det är inte roligt längre! Lägg därtill uppfödarnas och jägarnas medelålder så lär det gå utför rätt snabbt med hunduppfödningen i landet!
Inlägget är spetsat och saltat för att inte säga skruvat.
Men jag undrar om det finns några gränser, kring trafik och eftersök?
Det känns som att gränserna håller på att förändras, men var går de tror ni?
//T-Grön
