Att släppa ett djur och ändå känna stolthet.

[mickel]

Det pratas ej så mycket om hur många djur som vi jägare släpper från pass pga dålig sikt, ej rena bredsidor osv. Så jag tänkte dela med mig av gårdagens älgjakt och höra vad ni andra skulle ha gjort i min sits.

Jag var inbjuden till grannmarken att jaga älg då dom hade en vuxen kvar på licensen och sista dagen var kommen. Efter en timme i tornet kommer hundföraren med jämten och går förbi och efter ca 10 minuter hör jag på radion att älg finns framför oss. Ett ensamt djur är på väg bort från mig men blir stött av två andra passkyttar, troligen pga dålig radiodiciplin med högt prat och slammer,
en liten pinntjur kommer i trav efter en dikeskant där jag sitter, ser honom dock ej förräns 50 meter innan pga mycket ris och busk, med andra ord dåligt röjda eller rättare sagt obefintliga skjutgator.

Jag vrider ned Zeissen till 3 ggr och sitter helt tyst när han dyker upp bakom en gran med bara skallen framme, siktar mellan ögonen och då får han vittring av mig och kastar rätt in i slyet över diket till höger om mig. Jag hade kanske en 2 meter bredsida att skjuta på en kastande älg.

Pulsen går ned och då säger det pang hos min passgranne. Älgen är skjuten men kastar med huvudet vilket tyder på en träff i ryggrad eller taggutskott. Efter någon minut kommer hundföraren fram och skjuter ihjäl älgen, första träffen sitter långt bak i ryggen, nästan över skinkan.

Att du inte sköt var kommentaren till mig, men när jag såg träffen i ryggen kände jag mig mer än nöjd att jag släppte djuret, det hade lika bra kunnat varit jag som skjutit ett sånt slaskskott om jag chansat och avlossat skott i slyet.

Jag tycker att det hela tiden tjatas om varför man inte sköt istället för att fokusera på att det kanske var bra att skottet ej gick med tanke på omständigheterna osv.

[Hylsan]

Vill inte vara märkvärdig men:

"Älgen är skjuten men kastar med huvudet vilket tyder på en träff i ryggrad eller taggutskott"

Efter en sån träff trillar älgen i backen men reser sig senare!

Fö att kommentera andras uteblivna avfyringar tycker jag är rent trams, man måste väl själv få välja om läget är rätt eller fel?!
Men man kan ifs ibland bli rätt sur när samme person aldrig skjuter...

/Vänligen

[mickel]

Efter en sån träff trillar älgen i backen men reser sig senare!

Ja ja, det var ej för att diskutera om hur fort den reser sig eller ej som jag skrev. Den kastade med skallen och du får tro vad du vill, älgen var ialla fall skjuten i ryggen. Det jag skrev var ett direkt citat från radion just då.

Men som du säger att visst funderar man när en och samma person aldrig skjuter men det finns inget som retar mig som när folk nästan påstår att man kunnat skjuta fast dom inte ens varit i närheten. Nu tillhör väl inte jag direkt den skaran som aldrig skjuter, har ialla fall fällt 6 rådjur och 2 rävar i år. Men som sagt, jag tycker att det är på sin plats ibland att kunna ge beröm för ett skott som hölls inne.

[Honour]

Håller med dig mickel.
Man måste repektera viltet och inte ta onödiga chansningar.
Du har mitt beröm.

[Minken]

Jag känner ett flertal jägare som hellre "friar än fäller" och jag är bara glad över det. Ofta slipper man onödiga eftersök, och för mig är jakten till 85 % en social upplevelse och i det ingår att man ska själv få bestämma om man vill skjuta eller inte.
Ren köttjakt anser jag att vi i Sverige idag inte har så stort belägg för, det är båda enklare och billigare att köpa kött hos närmaste ICA, men ack så mycket tråkigare!

Själv så släppte jag en ensam dovhind i helgen (var iofs till 90 % sannolikhet en ledarhind) på 15 m som kom rakt emot mig. Var uppe och siktade på den, men då ett skott mot hals eller rakt in i stickålet (=grönsakssoppa i magen) var enda alternativet avstod jag.
Sen pangar en skytt på samma hind (OBS: Mer eller mindre säkert en ledarhind) och resultatet blir ett 5 km långt eftersök där hundarna tar viltet. Onödigt anser jag då det redan låg 13 vilt.....dessutom synd att riskera att splittra flocken ...

Sen fällde jag iof 3 fasaner och 1 hare dagen efter, lyckan var fullständig .

[Lulle]

Jag tycker att du gjorde rätt. Jag skjuter aldrig om jag är osäker och det har väll inte blivit så mycket vilt skjutet genom tiderna. Men har inte skadeskjutit något heller som jag vet om i alla fall. Jag har vissa krav innan jag trycker av det första är att avståndet skall vara det rätta, fri sikt och ha tid att skjuta mer än ett skott, och hälst ska dom stå stilla oxå.
Men om det är älg så skjuter jag om det går i maklig tackt.
Peter L

[Abelin]

Helt rätt! Alla djur skall respekteras och det är dessutom viktigt för att vi skall få allmänheten att ha/få förståelse för jakten vi bedriver. Sen kan alltid skadeskjutningar ske ändå...

[CD]

Ett icke avlossat skott behöver man inte ångra, men däremot ett eventuellt avlossat skott!!
Var och en avgör själv när o hur den avlossar ett skott och är därmed också själv ansvarig för eventuella följder utan att någon annan behöver blanda sig i skyttens beslut.
Att fråga och ifrågasätta värför någon inte skjutit kan ofta leda till situationer pga "grupptryck" där skytten följande gång verkligen skjuter då läget definitivt inte ligger bra till!!

[terriern]

Visst har ni rätt i att man inte ska chansa och skjuta i alla lägen.Man ska veta att det är rätt djur man skjuter på och att man tror sig vara säker på att skjuta ett dödande skott.
Men som hundförare kan jag bli riktigt förbannad om inte pass skyttarna utnyttjar och förvaltar dom skott chanser som ges.Att folk inte skjuter om dom inte känner sig säkra på att inte klara av att lossa ett bra skott är helt ok.Men att gå runt i timmar och driva i blöta granetätningar och sen höra att skyttarna inte skjutit för att dom suttit och pratat telefon,radio eller trampar runt med bössan på ryggen är inte roligt.
Jag tycker att det är ett krav att pass skyttarna gör vad dom kan för att skapa sig ett bra läge(stå tyst och koncentrerad) och sen förvalta det efter förmåga.

[Musköt]

Kan bara hålla med om att det bara jägaren själv som kan avgöra om han ska skjuta , en bedömning där situationen och den egna förmågan avgör.

Men jag håller även med Terriern att man kan bli rätt irriterad när passkyttar missar skottillfällen pga att de inte är koncentrerade.
Det tråkigaste som finns är när man är mitt i en såt och hunden söker bra, och passkyttarna börjar undra i radion om såten inte är klar.

[Fritz Kraut]

Men jag håller även med Terriern att man kan bli rätt irriterad när passkyttar missar skottillfällen pga att de inte är koncentrerade.
Det tråkigaste som finns är när man är mitt i en såt och hunden söker bra, och passkyttarna börjar undra i radion om såten inte är klar.

Alla hundförare borde stå på pass själva ibland. Får man stå en hel förmiddag på pass utan att något händer, kan man bli halvt desperat av stillastående och händelselöshet. Två timmar på samma pass är max - sedan räcker det.

Fritz

[Musköt]

Men jag håller även med Terriern att man kan bli rätt irriterad när passkyttar missar skottillfällen pga att de inte är koncentrerade.
Det tråkigaste som finns är när man är mitt i en såt och hunden söker bra, och passkyttarna börjar undra i radion om såten inte är klar.

Alla hundförare borde stå på pass själva ibland. Får man stå en hel förmiddag på pass utan att något händer, kan man bli halvt desperat av stillastående och händelselöshet. Två timmar på samma pass är max - sedan räcker det.

Fritz

Har varit passkytt på älgjakten i +15år och var lika irriterad då när det började gnällas i radion.

[terriern]

Vill man vara pass skytt så får man förhöra sig om hur jakten går till.Hur länge dreven varar m.m.Själv åker jag sällan på en jakt där det förväntas av mig att jag ska stå på samma pass i mer än 2 timmar.Men tackar jag ja till sådan jakt får jag faktiskt ta seden ditt jag kommer och förvalta mitt pass så som förväntas av mig.
Gör man inte det kan man hålla sig hemma då man gör mer skada än nytta i skogen.
Jag var för några år sen tillfrågad om jag ville ställa upp som hundförare på en rådjursjakt till ett jaktlag.Vädret var typiskt skåne vinter(hällregn och blåst).Vi skulle jaga tre såtar på förmidagen sen lunch hos jaktledaren.Där fanns bra med vilt och hundarna gjorde ett bra jobb men resultatet uteblev på grund av att pass skyttarna antingen inte var på sina pass eller stod och sov.När jag gått sista drevet och kommer fram till skytte kedjan börjar jag mistänka att jag gått fel där är inga skyttar då kallar jag på radion och får höra att dom gått hem för dom var blöta och vad fan var jag som gått och drivit i detta väder.När sen jaktledaren på lunchen säger att det inte gjorde något att det inte blivit fält något vilt det är ändå maten och att träffas som är det roligaste.Talade jag om vad jag tyckte om detta dom orden vill jag inte nämna i detta forum.Sen åkte jag hem och betackade mig för att bli tillfrågad som hundförare mer av detta jaktlag.

[freve569]

Har också känt en stor frustration när folk inte skjuter men jag har lärt mig en hel del av det under åren. På min föräldragård har vi varje år en del representationsjakter för lite byggförsäljare och andra företag och kunder till vårat företag. Jag min far och skogsvaktaren har då fått vara hundförare. Frustrationen som uppkommer har varit när vi gått i flera dagar och stöter fram djur till dessa herrar och man kommer fram till dessa herrar och dom står där och pratar i telefon eller något annat och tyckt att läget inte varit bra. Detta har kännts väldigt frustrerande. För två år sedan så hade vi ett gäng företagare nere på jakt. Dessa jagar endast på våra marker två gånger per år. Iaf så small tre skott på tre olika ställen. Det som hände var att dom sköt sprang in i såten skrek o gormade att djuret måste ligga här. Vi hade klart och tydligt sagt till dessa herrar att dom inte fick göra skottplatsundersökningen själv. Detta resulterade i tre eftersök varav ett rådjur sköt vi så småningom. Vad lärde jag mig av det här? Att vid inbjudningsjakt inte klaga på dom som släpper djuren. Jag kan inte veta hur dom reagerar när djuren värkligen kommer framför pipan och det är dags att skjuta. Jag vet heller inte hur duktig skyttar dom är(även att dom kanske skjutit sig godkända på älgbanan). Oron att skadeskjuta på en mark som man egentligen inte tillhör är stor. Man kanske inte blir ditbjuden igen. De här herrarna som har kommit till mig jagar, lagar god mat och lever livet två helger per år. Dom blir glada bara att ha sett djur och verkligen känt att dom varit ute på riktig jakt. Jag känner nästan alldrig längre någon frustration längre på grund av detta. Vill jag att det ska skjutas rådjur för att rädda en del plant då går jag ut själv eller tar med mig kompisar som jag känner. Jag känner också att det skulle kännas rejält om jag skulle göra skadsjkuta på andras marker. Dock tycker jag att man ska göra sitt yttersta för att vara tyst och kunna snabbt vara beredd. Då ökar ochså chansen för ett bra skott då djuren kanske inte är uppmärksammad på skytten. Man får då ett fält vilt, en glad hundförare, en oerhört glad hund som hellre skulle följa med skytten än husse hem. Och man får sedan berätta för sina kamrater om hur tyst man varit hur hunden kom med djuret osv. Jag tycker också att det är oerhört viktigt att det är lite strukturer på jakten. Att regler följs. Jag har också varit med om att en skytt försvunnit på jakt. Det är oerhört läskigt innnan man vet var han är. Nu har jag skrivit massor här. Tänkte bara berätta lite om min situation. Mvh Fredrik (En som älskar jakten)

[lalle-skåne]

det är ju den stora nakdelen med drev jakt, shansen
kommer som en snigel å försviner som en blixt.

[mickel]

Jag blir själv heligt förbannad på folk som ej kan prata tyst i radion eller som måste slamra med det ena eller andra på passet och inte kan stå still.

Men jag tycker att det är skillnad när man kommer till skott relativt ofta men ibland tvingas släppa pga dålig sikt eller liknande, det kan ju vara att djuret kommer i väldig fart och man tycker att de är väldigt chansartat att skjuta på ett oskadat djur och att då få höra gliringar varför man inte sköt gör mig uppretad!

[terriern]

Naturligtvis är den bäste(skickligaste) jägaren den som skjuter mest vilt,skadskjuter minst och aldrig bommar.För oss andra dödliga gäller uttnytja dom chanser man får med omdöme.Sen är det så att den som inte står tyst får aldrig dom fina lägena utan får skjuta eller avstå på djur som springer eller kastar.

[Kari Lindström]

Den skickligaste jägaren är väl den som inte skjuter, eller....

[hulken]

har själv varit med om pass-sittande i tja 5-6 timmar utan något som helst "action", då blir man som nån här tidigare skrev desperat, inte fan kan man stå tyst o vara 100% koncentrerad efter 5 timmar stående i regn eller kyla och stirrandes på en och samma myr, är väl då lite skillnad att få gå runt i skogen som hundöfrare, kom inte och säg nåt annat. tycker att det hör lika mycket till god jaktetik att inte göra såterna alldeles för långa. 2 timmar max!

[terriern]

Var på rävjakt igår hade två rävar i ett gryt jag sätter ut tre pass skyttar runt grytet stannar själv intill grytet.På grund av vinden kunne vi inte höra vad som hände inne i grytet efter 10 min börjar en pass skytt att bli rastlös och gå fram och tillbaka efter 30min kommer en stor hanräv ut jag vågar inte skjuta eftersom jag inte vet var den rörlige pass skytten är räven går rakt på det pass han skulle varit på där möter han en gående pass skytt med bruten bössa naturligtvis vänder räven ner i grytet.Efter ytterligare 2 1/2 timme bryter jag jakten den nämde pass skytten har då vankat fram och tillbaka över grytet hela tiden.Ny hundförare med fräsch hund till kallas jag talar om att om vi nu gör nytt försök måste det vara tyst utan för grytet.Ny hund släppes får kontakt i grytet(det var ett stort gryt c:a 20x10m) efter 15 min börjar samme skytt gå runt och klampa på grytet igen efter 2 timmar till ger vi upp räven går naturligtvis inte upp när han vet att där finns folk uppe på grytet.Dom andre skyttarna har hela tiden stått tyst och still till ingen nytta.
Efter över 5 timmar går vi hem med två sönder bitna hundar och ingen räv.

Jag är själv hundförare på grund av att jag har lite svårt att stå still men man väljer själv vilka jakter man vill vara med på.Har man inte intresse av att stå länge på pass åk bara på dom jakter där man vet att dreven tar så lång tid det passar en eller skaffa hund och bli hundförare.
Hade skytten i ex ovan bara sagt detta är inget för mig och gjort något annat istället hade han inte förstört för oss andra.Som tur var det sista jaktdagen annars hade han även förstört kommande jaktdagar då det var hans fel att två grythundar inte kunde jaga mer den veckan.