Jaktetik

[spån]

Helt kort, vem äger rätten att säga vad som är etiskt och inte?

Något längre:
I diskussioner om skottplacering, skott in på ens pass, öppna riktmedel, huvudskott, enskottare, jakt med drivande hund(ar), blykulor och i nästan vilken diskussion som helst kommer det förr eller senare någon som menar att "det där är inte etiskt" eller så.

Om man jämför etik med moral så är en vanlig tolkning att moral är något som individen själv har och står för mesans etiken är något som läggs på utifrån. (Även det kan ju såklart vara något individen står för..) finns det nerskrivet eller är set bara något allmänt man drar till med för att vinna diskussionen?

För att ta två exempel helt ur luften: jakt med öppna riktmedel. Oetiskt? Även om jag skjuter ett par hundra skott i månaden, skjuter brons på älgbanan? Annat exempel: huvudskott på gris, åtel, 82 m avstånd, vindstilla. Träffar på övning tre skott inom klisterlappen på det avståndet. Oetiskt?

Så åter till min frågeställning, vem har tolkningsföretäde gällande etiken? Jaktledare? Den som skriker högst? Jägarnas etiska råd?

[Harvner]

Den självutnämnde internetvärldsmästaren?

[Fk Fjun]

På min FN-tid så sades att etik = moralfilosofi.
Moral är din grundläggande uppfattning och etik är hur den omsätts till verkliga situationer.
Om din moral säger att djur skall inte utsättas för onödigt lidande vid jakt så är din etik det som du gör att du avstår vissa skott mm.
Det är alltså individuellt vad som är etiskt eller inte och öppet för debatt men om majoriteten har en viss syn på att något är etiskt så kan det nog sägas vara så.

Ett lite kul experiment som byggde på att tanken styr handlandet visade att den som ser sig själv som en etisk person hade större sannolikhet att handla etiskt vid snabba beslut.

[Kronhjorten]

Om man tex ser på ett exempel som farsan berättat om.
Han deltog i en stor andjakt på ett av våra större skånska gods.
När uppfloget var klart så greven, ni behöver inte apportera för det ska plöjas här imorgon.

Det är väl ett solklart fall av förkastlig jaktetik?

För att ha en något mer kluven situation.
En stor råkkoloni, dödar träden och skapar sanitär olägenhet.
I detta fallet skulle iaf jag säga att det är acceptabelt att skjuta råkungarna och gräva ner dom. Trots att det är en delikatess. Själv skulle jag först försökt sälja dem eller ge bort.

Sunt förnuft måste få avgöra, det finns inte två lika situationer, och det finns inte två lika jägare.
Ibland måste kanske allmänheten avgöra, om dom tex tycker att det är fel att klubba säl, ja då får säljägarna/fiskarna rätta sig efter det.
Detsamma gäller med vargen, där kanske de flesta jägare säger skjut, men PTP säger nej.
Skälv skulle jag tex inte ha något emot en lag som sa att matnyttigt vilt(förutom i undantagsfall liknande ovan) inte får skjutas utan att tas tillvara på.



Skrivet i Tapatalken av IPhone

[maddog]

Om allmänheten får avgöra kan det vara slutjagat i detta landet totalt. En lag för att ta rätt på kött ändrar nog mindre än vad man tror. Vilken prio ska det ha för polisen och vem vill betala för dom utredningarna.

[Raggarö]

Jag gör alltid en beräkning inombords - kan jag ta detta skott ? Kan jag ta ansvar för följderna om det blir skadeskjutning ?

Sedan funderar jag inte mycket mer.


Raggarö

[donking121]

Om allmänheten får avgöra kan det vara slutjagat i detta landet totalt. En lag för att ta rätt på kött ändrar nog mindre än vad man tror. Vilken prio ska det ha för polisen och vem vill betala för dom utredningarna.

+1 på det. Är helt övertygad om att om det kom till en folkomröstning (nej jag vet, det kommer inte hända) så skulle en majoritet vara mot jakt som hobbyform vi har det idag å ersättas av professionella "behovsjägare" (hålla ner stammar, trafikeftersök etc...)

Svar på trådfrågan tycker jag har kommit flera bra. Vad säger lagen, vad säger moralen - å därifrån fattar vi ett beslut...

[locorod]

Etik är det egna rättesnöret för vad man kan tillåta sig göra. Etiskt tänk behövs där verksamheten är ifrågasatt. Inte hört om etik i frimärkssamlande. På min mark gäller mina etiska värderingar. De påverkas av samhället markägarens tankar mina jaktkamraters tankar. Vi är alla i laget exempelvis överens om att bogskott är att föredra framför huvudbrott. 80 meter framför 180. En var inte med på detta. 7 eftersök på lika många jakter.Han är inte med hos oss. Hade hans etiska gräns satts vid bogskott på 80 meter och inte huvudskott på 180 hade kanske vi jagat ihop ännu.

[Arctic]

Etik är det egna rättesnöret för vad man kan tillåta sig göra. Etiskt tänk behövs där verksamheten är ifrågasatt. Inte hört om etik i frimärkssamlande. På min mark gäller mina etiska värderingar. De påverkas av samhället markägarens tankar mina jaktkamraters tankar. Vi är alla i laget exempelvis överens om att bogskott är att föredra framför huvudbrott. 80 meter framför 180. En var inte med på detta. 7 eftersök på lika många jakter.Han är inte med hos oss. Hade hans etiska gräns satts vid bogskott på 80 meter och inte huvudskott på 180 hade kanske vi jagat ihop ännu.

Om hans huvudskott på 180 varit en fullträff, och han inte orsakat ett enda eftersök -- hade han jagat kvar då?

Om någon orsakat 7 eftersök efter 7 försök på stillastående bogskott på 80 meter -- hade han/hon fått jaga kvar?

Moral och etik är inte lätt.

[maddog]

Träningen och förmågan skiljer så dramatiskt mellan olika jägare att det inte är speciellt lätt att lägga en nivå som passar alla. Det jag dock förvånas över gång på gång är hur vissa jägare ser allt över deras egna förmåga som fel.
Detta är inte riktat till dig locorod regler ska följas och det är bra att han inte är kvar i ditt lag.

[stallo]

Träningen och förmågan skiljer så dramatiskt mellan olika jägare att det inte är speciellt lätt att lägga en nivå som passar alla. Det jag dock förvånas över gång på gång är hur vissa jägare ser allt över deras egna förmåga som fel.
Detta är inte riktat till dig locorod regler ska följas och det är bra att han inte är kvar i ditt lag.

håller med - det enda som behövs för osäkra skyttar är; öva, öva, osv

[Skogsmannen]

Ökat risktagande följer ofta med ökad förmåga, många glömmer dock bort att den egna förmågan inte påverkar externa riskfaktorer. På samma sätt som en skicklig bilförare blir bättre på att behärska sämre underlag och även på att bedöma underlag och olika trafiksituationer men inte alls är immun mot andras klantighet, mötande bilister osv. Den ökade förmågan och skickligheten bör omsättas i ökade säkerhetsmarginaler, inte i ett stegrat risktagande.

Det är väl i koncentrat vad frågan handlar om, inte alls om att folk inte skall få ta skott i lägen där andra avstår. Vi jägare skadskjuter tyvärr ibland, det hör till jakten. Men det åligger oss att minimera risken genom att välja bästa läge för skottet, dvs det med MINST risktagande.

[locorod]

På frågan om under vilka omständigheter skytten fått vara kvar . Det största problemet är inte eftresöken utan det faktum att förklaringarna till dem var ex. "Dålig patron det var fel på den" " jag brukar inte missa så därför gjorde jag en korrekt bedömning nu också. Inte mitt fel. " " klart jag skjuter huvudskott om jag vill. Det är ju mitt vapen och i alla fall inte din gris" " är väl inte så farligt med en bom. Grisjävlar finns det gott om och tanden kan komma från något annat djur " " jag har 300wm. Inget kulan ens snuddar vid överlever. "

Det var i första hand uttalanden som dessa som sänkte hans aktier under konkursnivå. Hade varit det samma med bogskott på 50 meter. Fast jag är övertygad om att resultatet varit annat då.

[Håkan]

Etik och moral= gummibands tolkningar efter dagens politiska klimat.

På 80 talet var det självklart att säga negerbulle eller neger i vilken situation som helst, då var neger en naturlig del av det svenska språket.
Nu har tidens tand kraftfullt ifrågasatt detta.

På 60 talet var det självklart att skjuta rovfåglar av viltvårdsperspektiv och det ifrågasattes inte.
Idag är det helt omöjligt och ibland får den politiska korrektheten och "backlashen" så hårt tag i frågorna att det slår över.
Där har vi exempelvis dagens säljakt som trots väldigt stora bestånd och problem så är jakten väldigt begränsad.

Så etik och moral är rätt mycket som gott och äckligt.
Det beror på kultur och tid.


Håkan

[405 WCF]

Måste erkänna att något som gör mig illamående är respektlös behandling av det skjutna viltet. Ta räven som exempel. Ett av skogens vackraste villebråd, men som nu, när priset på skinnen är lågt, skjuts långt innan den är fullhårig, och med varmintkulor som definitivt förstör skinnet. Sen, efter skottet så sparkar jägaren in den under en gran.

[perlud]

Ökat risktagande följer ofta med ökad förmåga, många glömmer dock bort att den egna förmågan inte påverkar externa riskfaktorer.

Detta är ju också intimt förknippat med det personliga omdömet. Jag känner att ju mer jag har skjutit genom åren,
desto större insikt får jag om min egen oförmåga. Det är oftare nu än för tjugo år sedan som bössan hänger kvar
i armvecket om läget är det minsta tveksamt.
Däremot har jag en bekant som efter att på banan ha vinglat in 3 skott på en snusdosa (sittande i skjutbänk) tror
att man enkelt kan göra om samma sak i skogen, på fri hand, varje gång..... Han innehar däremot ett antal
"rekord". Ex.vis flest skott per nedlagt vilt, flest bommar, flest eftersök etc, etc.

Rättar mej själv: Det där om snusdosan var fel. Om min bekant varit ensam på skjutbanan så sitter
ALLTID skotten "på en klisterlapp". Om jag eller ngn annan varit närvarande så skulle man ofta fått
använda klisterlappar i A4-format.....

[Regnskog]

Måste erkänna att något som gör mig illamående är respektlös behandling av det skjutna viltet. Ta räven som exempel. Ett av skogens vackraste villebråd, men som nu, när priset på skinnen är lågt, skjuts långt innan den är fullhårig, och med varmintkulor som definitivt förstör skinnet. Sen, efter skottet så sparkar jägaren in den under en gran.

Så är det, jag resonerar att om man alltid agerar med sin egen övertygelse, talar med andra om den, utan att predika eller moralisera över deras agerande så förefaller det som om man kan få större förståelse för den egna inställningen eller uppfattningen.

Det som flertalet ovan relaterar till är intressant då vad som är etiskt alltid handlar om att reglera de som inte kan hantera situationen. Skogsmannens återkommande inlaga i detta är iofs något att beakta och därefter förkasta eller ta till sig efter eget omdöme. För egen del anser jag att hans påstående är allt för generellt och därtill i avsaknad av underlag annat än rent anekdotiskt sådant,

omdömet nöts inte bort efter hand som man blir bättre skytt, som bättre skytt tar man skott andra inte skulle ha tagit, om något jägares skytte leder till mer eftersök än övrigas är han per definition inte en bättre skytt, han är en sämre skytt och en ännu sämre jägare.

Noteras skall att enbart för att en sak upprepas ofta medför inte det att det är korrekt eller sant, bara att någon vill att det skall vara det.

Om jägare, om alla som är inblandade i jakt skulle inse det att det inte är frågan om hur andra utför sin jakt eller agerar i övrigt som är det viktiga, utan att det är respektet för viltet, hanteringen av det samma före, under och efter avslutad jakt som påvisar god etik,

därtill att hålla på och leka dagisfröken/polis över andra, tja det kan med undantag inte accepteras, undantagen är när agerandet orsakar lidande för viltet.

[maddog]

Ökat risktagande följer ofta med ökad förmåga, många glömmer dock bort att den egna förmågan inte påverkar externa riskfaktorer. På samma sätt som en skicklig bilförare blir bättre på att behärska sämre underlag och även på att bedöma underlag och olika trafiksituationer men inte alls är immun mot andras klantighet, mötande bilister osv. Den ökade förmågan och skickligheten bör omsättas i ökade säkerhetsmarginaler, inte i ett stegrat risktagande.

Det är väl i koncentrat vad frågan handlar om, inte alls om att folk inte skall få ta skott i lägen där andra avstår. Vi jägare skadskjuter tyvärr ibland, det hör till jakten. Men det åligger oss att minimera risken genom att välja bästa läge för skottet, dvs det med MINST risktagande.

Siktar man på 100% så är det en smal oförlåtande väg att gå som kräver mycket av både person och material. Jag förde lite statistik för några år sedan och jag minns inte alla siffror helt men på 114 kulskott på vilt hade jag med mig allt utom två djur. Jag la i genomsnitt runt 2800 kr i månaden på övning och övade i regel bara jaktliknande situationer. Tiden jag la på min strävan till 100% var fruktansvärd och jag visste mer eller mindre ganska exakt hur olika förutsättningar påverkade min
förmåga.jag träffade under resans gång på folk som blev förbannade när jag pratade om min jakt och ju sämre dom själv var förberedda desto mer skeptiska tyckte jag dom ofta var.det är precis som att vissa personer känner sig hotade av andra med högre mål än dom själva.

[larke]

Är det inte lite som med bilkörning och fallskärmshoppning – det är när man TROR att man kan det som man är farligast. Den där ödesdigra perioden när den första försiktigheten har lagt sig, men innan man råkat ut för en rejäl incident, så att man lärt sig att vara ödmjuk inför sina egna begränsningar och kunnat arbeta med dem.

I övrigt håller jag med Håkan - hur moral och etik tar sig uttryck är väldigt mycket styrt av ”när och var”. Om man t.ex. är tvungen att jaga för sin överlevnad är det viktigare att skjuta än att göra det i ”perfekt” vinkel. Vilket gör att vi bl.a. inte kan döma hur jaktutövning tog sig uttryck historiskt sett.

/Lars

[kallemek]

Individen som ska fatta beslutet.

Jag upplever att kritik mot andras etik ofta, men inte alltid, genomsyras av egoism och intolerans mot intressen och uppfattningar som skiljer sig från de egna.