Nej man FÅR faktist inte locka vilt från andras marker

[mackan78]

Då så, Mackan lycka till med din läsning av jaktlagen, det blir säkert bra. Hur stor mark skall det vara då om jakten avser vandringsälgar?

Vandringsälgar vet jag inte men ge fan i att kasta ut äpplen bara så inte länsman knackar på dörren

[Regnskog]

För andra än Mackan då, Förbundets rekommendation om 200 meter är släppt vad som avser vildsvin, av förklarlig skäl, domen som denna tråd avser att behandla återger ett målmedvetet överavskjutande avseende en mark/fastighets bärighet/avkastning.

Som jag snuddade vid ovan så förefaller många "jägare" vara i praktiken obildbara i frågan om hur en sammantagen bedömning avses att företas och hur det är sannolikt att en rätt bedömer i frågan. För de som verkligen har svårt att göra egna avgöranden, mindre än 200 meter från gränsen är inte bra, för övriga, använd det goda vettet, det eventuella sunda förnuft som man har och som passjägaren så gott illustrerat ovan, ett aktivt, tom proaktivt sammarbete med grannar öppnar för ett ökad avskjutnning utan knorr och i vissa fall även för mer jakt.

Mackans ovan anförda om 5 km är iofs roande att fundera över, nu hör det till saken att det är nog så sant att ett vildsvin har ett sådant födoupptag, under en natt kan en gris i Skåne besöka mer än 10 åtlar, en del så många som 15, det är ganska intressant. Att det sedan skulle vara lockande av vilt från annan och jaktbrott, nej det framgår e contrario av ovanstående rättsfalls att så inte är fallet.

[.com]

Är det bara det matnyttiga viltet som räknas jag menar en rävåtel nära grannens gränns (dom flesta blir ju glad att få bort predatorer),utfodringsplats för rådjur(skjuter naturligtvis ej på utfodringen) ,saltstenar för älg nära rågångar mm,men dom lockas ju in på marken,finns mycket som kan ifrågasättas.Vars går grännsen ?

Läs domen, där går gränsen för det straffbelagda, i övrigt förvånas jag fortsättningvis och fortfarande över den okunnighet som "jägare" uppvisar om jaktlagens regler och begränsningar.

Om du har domen får du gärna distribuera den här. Skulle vara intressant att läsa.

[m98_jom]

I mitt tycke så bör det beaktas vilken viltstam som finns på trakten, i den här frågan.
Är det en stark stam av vildsvin som härjar runt på både större och mindre marker, så ser jag inget fel i att det anläggs en åtel och att det sedan skjuts 1 gris/år om marken är mellan 20-50 hektar. Att missunna någon det nöjet (och arbetet för att hålla åteln igång fordrar sin tid och energi), är avundsjuka.
Tveksamt om det är hållbart juridiskt att vägra någon från att jaga på sin egen mark så länge inget skjuts? Hur bevisar man att någon skjutit "mängder"? Ord står mot ord?

Om jag stod åtalad, hade jag visat på fotografierna från åtelkameran som ger en viss information under en längre tid, hur mycket gris det är som är i rörelse.
Sedan hur många som skjutits är ju svårt att bevisa, en fråga om trovärdighet antar jag.

[mackan78]

Just det här fallet är ju lite speciellt men ändå kul att trilskas med paragrafryttare här inne
Jägaren som åkte dit sköt grannmarkens vildsvin som de har planterat in. De är alltså ett vinstdrivande företag.
Då kan man ju räkna ut med bakdelen hur det går för den lille jägaren kontra ett stort bolag i Svensk domstol...

Så detta fallet hoppas jag inte statuerar hur det skall gå till i JaktSverige. Även om jag är med på noterna att man inte får locka vilt till sin åtel för att överkonsumera sina tillgångar. Sunt förnuft är viktigare än lagar!

Om ni har massa pengar över och vill stödja Svenskt näringsliv:
http://www.dyltabruk.se/" onclick="window.open(this.href);return false;

[je_hunter]

Intressanta tycker jag är att de verkar lagt in att man måste tänka på vad fastigheten avkastar. Helt rätt.

Bra som Fan!

[mickekarl]

Är ingen jurist och har bara sett tidningsklipp från fallet, inte själva domen. Men visst är det väl så att han är dömd för att ha lockat vilt från grannmarken, inte att ha skjutit mer än vad marken producerar?
Vad jag kan läsa mig till så är bedömningen av att just denna mark bara producerar en gris per år något som använts för att visa på att om det skjuts flera grisar från foderplatsen borde det vara uppenbart att de andra lockats in från angränsande marker.
Jag är helt med på att man inte får locka vilt från grannens mark (även om många här verkar ta det som en nyhet) men jag är mer tveksam till att det är olagligt att skjuta mer vilt än vad marken producerar. Har fått för mig att det mer är nån allmänt vedertagen jägarpolicy än verklig lagstiftning. Skulle man fullständigt go banans och skjuta sönder o samman viltpopulationer fullständigt så har man säkert brutit mot nån lag men jag kan inte påminna mig om att jag någonsin sett en lagtext om den välanvända frasen "mer än vad marken producerar".
Några verkar ju vara väl insatta i juridiken och det vore intressant om någon kunde reda ut detta.

[murslev]

Om man har en mark på låt oss säga 15 hektar, som man sår tex majs på.
Låt oss kalla det en viltåker, då finns det mat för X antal djur.
Då kan man väl säga att marken bär fler djur än om det vore skogsmark, och då kan man väl ha ett större uttag av bytesdjur?
Mvh Patrik

[Markus A]

Jag funderar på hur det är att försöka vara lantbrukare bredvid ett sånt därnt gods som "planterar in" vildsvin...

Jag undrar om den stora markägaren pratat med den lilla markägaren om saken innan det började.



/M

[Regnskog]

Jag funderar på hur det är att försöka vara lantbrukare bredvid ett sånt därnt gods som "planterar in" vildsvin...

Jag undrar om den stora markägaren pratat med den lilla markägaren om saken innan det började.
/M

Rätten till skyddsjakt är inte prövad och inte heller dess omfattning eller utförande, det går bra att ställa tio tusen skjutglada tomtar på ett ledlinje vid gränsen om man så önskar.
Men som svar på den större frågan, min uppfattning är att detta är något som vi kommer att behöva se över och lagstiftaren kommer att tvingas att ta fram nya regler för detta inom jord/skogs/jaktbruket.

[Markus A]

Om man nu inte har ett stort gäng med tomtar som har tid att stå pass vid gränsen nätterna igenom får nog lantbrukarna kring godset ett veritabelt helvete. Och inte räcker det med att skjuta gris heller, för det kommer ju bara mer.

Åtel är ju enda möjligheten, på ett eller annat sätt. Och det räcker sannolikt inte heller.

Snacka om konflikthärd.

/M

[mickekarl]

Om man har en mark på låt oss säga 15 hektar, som man sår tex majs på.
Låt oss kalla det en viltåker, då finns det mat för X antal djur.
Då kan man väl säga att marken bär fler djur än om det vore skogsmark, och då kan man väl ha ett större uttag av bytesdjur?
Mvh Patrik

Har jagat en hel del sjöfågel och gäss i skärgården och har då jakträtt på en handfull kobbar bestående av bara gråstenar som sticker upp ur havet, växer inget på dem och därmed tillför de knappast något till populationen av fågel och dess tillväxt. Kanske lite skydd nån gång men det finns betydligt bättre skydd några hundra meter därifrån och de flesta av de fåglar vi skjuter äter sin föda på fastlandet på de stora åkrarna eller i vikarna med vass och grunt vatten, dock inte vid våra kobbar.

Jag har jagat på en liten fastighet invid mälarens södra kant, kanske 10 ha, som hade en berghäll ut mot vattnet där det var ett lysande sträck av kråkor. Tror säkert att jag på ett år där sköt minst 200 kråkor, verkligen att skjuta "mer än vad marken bär".

Vet om en jaktmark som medans vi hade fri kalvjakt i länet sköt 1 vuxen älg och 7 kalvar ett år, marken var tilldelad 1 vuxen och ytan var väl ca 350 ha eller nått sånt. Älgstammen i kommunen beräknades till ca 9 per tusen, tillväxten ca 4,5 per tusen. Dvs en tillväxt på 350 ha på 1,5 älg men 8 skjutna, betydligt "mer än vad marken bär".

Är någon av ovanstående exempel olagliga sett rent utifrån att man skjuter "mer än vad marken bär"?

[J f n Fjollträsk]

Åtalspunkten är och kommer alltid att vara "lockat vilt från andra marker", det är det som det är förbjudet.

Sen är det en omständighet som styrker åtalet om du skjutit mer än vad marken bär, men du måste ju också visa som en omständighet att viltet kommit från andra marker. Vad du skjuter på sträck är således inte relevant, du har inte aktivt lockat det till dig. Inte heller att du skjuter mycket på din mark i och för sig, så länge det inte är fråga om överskjutning på licensen förstås. Älgjakten med sina licenser blir därmed inget särskilt bra exempel.

[mackan78]

Jag funderar på hur det är att försöka vara lantbrukare bredvid ett sånt därnt gods som "planterar in" vildsvin...

Jag undrar om den stora markägaren pratat med den lilla markägaren om saken innan det började.



/M

Istället för att skjuta Dylta bruks dyra inplanterade grisar så skulle han begärt skyddsjakt. Men det är som du skriver att det finns nog inte tid till att hinna med att skjuta av.
Ett hägn är ju inte kul men kanske det enda i slutändan om man vill erbjuda drev på vildsvinsjakt i Sverige?

[Regnskog]

Mackan,
man begär inte skyddsjakt på den egna marken, den utövar man helt fritt efter behov och motivering.

[mackan78]

Mackan,
man begär inte skyddsjakt på den egna marken, den utövar man helt fritt efter behov och motivering.

Jag trodde att vildsvin föll under klass 1 viltet såsom älg, varg, säl, lo och björn där man måste få skyddsjakt tilldelat?

[Regnskog]

http://www.jagareforbundet.se/Jagarenoj ... uxna-djur/" onclick="window.open(this.href);return false;

•Beträffande skyddsjakt (på enskilds initiativ)
Enligt Jaktförordningen, bilaga 4

2) Vildsvin, räv, mårdhund, grävling, mård, iller, mink, hermelin, vessla, ekorre, vildkanin, mullvad, sorkar (även bisam), lämlar, råttor, skogs-möss, husmus, kråka, råka, kaja, skata, tamduva (stadsduva), björktrast (snöskata), gråsparv och pilfink som kommer in på gård eller i en trädgård och där kan orsaka skada eller annan olägenhet får jagas den 1 juli-den 30 juni

Om du vill ha tillstånd för lampa/NV utrustning så är det att ansöka om det hos Lst.

[mackan78]

http://www.jagareforbundet.se/Jagarenoj ... uxna-djur/

•Beträffande skyddsjakt (på enskilds initiativ)
Enligt Jaktförordningen, bilaga 4

2) Vildsvin, räv, mårdhund, grävling, mård, iller, mink, hermelin, vessla, ekorre, vildkanin, mullvad, sorkar (även bisam), lämlar, råttor, skogs-möss, husmus, kråka, råka, kaja, skata, tamduva (stadsduva), björktrast (snöskata), gråsparv och pilfink som kommer in på gård eller i en trädgård och där kan orsaka skada eller annan olägenhet får jagas den 1 juli-den 30 juni

Om du vill ha tillstånd för lampa/NV utrustning så är det att ansöka om det hos Lst.

Så den är mao kompis med "skräpviltet".

[Hammis]

Mackan,
man begär inte skyddsjakt på den egna marken, den utövar man helt fritt efter behov och motivering.

Jag trodde att vildsvin föll under klass 1 viltet såsom älg, varg, säl, lo och björn där man måste få skyddsjakt tilldelat?

Lodjur är klass 2 vilt, själv klass indelningen har ingenting med hur man bedriver skyddsjakt på ett djur att göra.

[makke]

Om nu denna 22ha mark är i behov av skyddsjakt vet inte om det är skog eller fält. Så är att bedriva stor utfodring det dummaste man kan göra. Kan inte förstå hur folk resonerar först klagar man på viltets skador och sen fodrar man dit dom för att få fler. Om man har problem med grisskador skall man jaga på den skadade grödan och ev utfodring skall vara långt därifrån och där skall inte jagas. Att hänvisa till skyddsjakt när man samtidigt lockar dit viltet är bara skitsnack.