Efter att ha haft mycke nöje av att läsa och titta på era eftersök så tänkte jag dela med mig om ett vi gjorde igår
Efter att ha gått en såt med hundarna så sitter jag som pass skytt,
När det hela börjar med ett skott från en dom andra passkyttarna som konstaterar att rådjuret ger sig av
och varskor över radion varmed en av hund förarna går dit och ser att det är blod på marken
han spårar en bit innan han konstaterar att det är bäst med hund
Jag hämtar Tyson och sätter han på spåret hinner gå cirka trettio meter när mitt ena ben försvinner ner i ett surhål
blöt dy upp till pungen, lyckas kravla mig upp sen bär det iväg rätt ut i mossen vi lyckas ta oss över utan alltför
mycke mer dy över oss men tyson tycker det går för sakta, hittar blod på andra sidan så vi vet att vi är rätt på det
Sen bär det uppför och nerför och upp och nerför åsar med taggbuskar och dylika krypningar ålningar och allt vad det
innebär så när vi äntligen kommer ut på en liten grusväg,
Bestämmer vi oss för att vänta ett litet tag innan vi forsätter in bland enarna som står fyra meter från vägen
Tyson står och smådrar ut linan sen skallar han vilket innebär att
rådjuret sätter fart igen eftersom det legat bakom den närmsta enen
Vi bestämmer oss för att låta det gå en tjugo minuter innan vi fortsätter så att den hinner lugna ner sig.
Sätter Tyson på spåret igen det går i kringelikrokar genom enebuskarna innan det slutar vid ån
han markerar ut mot en av öarna så vi tar oss nerströms en bit innan vi går över
går uppströms för att ta upp spåret om den har gått över
Men Tyson markerar även här att rådjuret fortfarande är kvar på ön så vi släpper på Ripa för att hålla kvar
om den vill sticka igen vilket ripa gör så det blev att vada ut (vilket jag slapp) och sticka den och sen dra över den till fastlandet igen.
Lite över en kilometer blev spåret kan tilläggas att det blev extra godis igårkväll
Hoppas att det går att läsa är ju ingen författare direkt
