Jag satt och funderade på vad mina jaktkompisar jagar med på älg jakten. I vårt lag och de närmasate grannarna är 30-06 totalt dominerande. Det finns en och annan 9,3x62 och en 7x57. Inte en enda 6.5 eller 308 Win på 25 gubbar.
Är det så hos er också eller är vi lite extrema
GM
Lokala kaliber favoriter
Moderatorer: Ulrik, Stefan.K, mecke
-
Magnum
- Inlägg: 1904
- Blev medlem: 29 maj 2001, 23:44
- Ort: Sweden
Hej!
Jag har jagat älg i sju olika lag både i norr och söder. Kalibervalet varierar från lag till lag. I det första laget hade nästan alla grövre saker än 6,5. Så när jag kom dit med min lilla 6,5:a, så kändes det inte så bra. När jag kom till nästa lag med min 375:a, så hade alla utan en 6,5:or och tyckte att allt annat var för grovt... Här nere i södern dominerar 6,5 och 30-06, men även en och annan 9,3:a syns (och hörs. Ska jag göra ett genomsnitt bland alla de sju älglagen så måste jag nog säga att 30-06 är vanligast, för många som har dåliga erfarenheter av 6,5:an som älgpatron, skaffar sig vanligtvis en 06:a istället och nöjer sig sedan. Personligen ser jag hellre att alla skaffar sig kalibrar runt nio millimeter för att jaga älg, björn och vildsvin.
Jag har jagat älg i sju olika lag både i norr och söder. Kalibervalet varierar från lag till lag. I det första laget hade nästan alla grövre saker än 6,5. Så när jag kom dit med min lilla 6,5:a, så kändes det inte så bra. När jag kom till nästa lag med min 375:a, så hade alla utan en 6,5:or och tyckte att allt annat var för grovt... Här nere i södern dominerar 6,5 och 30-06, men även en och annan 9,3:a syns (och hörs. Ska jag göra ett genomsnitt bland alla de sju älglagen så måste jag nog säga att 30-06 är vanligast, för många som har dåliga erfarenheter av 6,5:an som älgpatron, skaffar sig vanligtvis en 06:a istället och nöjer sig sedan. Personligen ser jag hellre att alla skaffar sig kalibrar runt nio millimeter för att jaga älg, björn och vildsvin.
-
Håkan
- Inlägg: 12521
- Blev medlem: 01 apr 2002, 22:24
- Ort: Sweden
Vad är det för mening med att skaffa en kaliber man inte kan hantera?
Även om jag är positiv till grova kalibrar så anser jag att det är helt meningslöst i händerna på en rekylrädd skytt.
Sen är ju faktiskt sällan kalibern så stort problem som skjutskickligheten är.
Vad är det för löjlkrav med bronsmärket på älgbanan????
Jag tycker att kravet i jägarexamen och jaktlagen borde vara guldmärket, det hade tvingat många att träna betydligt mer och det om något hade gjort nytta för skadeskjutningar.
eller?
MVH Håkan Spuhr
Även om jag är positiv till grova kalibrar så anser jag att det är helt meningslöst i händerna på en rekylrädd skytt.
Sen är ju faktiskt sällan kalibern så stort problem som skjutskickligheten är.
Vad är det för löjlkrav med bronsmärket på älgbanan????
Jag tycker att kravet i jägarexamen och jaktlagen borde vara guldmärket, det hade tvingat många att träna betydligt mer och det om något hade gjort nytta för skadeskjutningar.
eller?
MVH Håkan Spuhr
-
Stefan.K
- Moderator
- Inlägg: 10726
- Blev medlem: 24 jun 2001, 10:00
- Ort: Umeå
Håkan har 100% rätt i att träning är en MYCKET viktig del av hemligheten med ett lyckat skott mot vilt. Man blir ju nästan mörkrädd när man ser hur illa det är ställt med skjutskicklighten hos många älgjägare. Jag är aktiv i en jaktskytteklubb och det är nästan intill gränsen osannolikt hur dåligt många skjuter. Då ska man ju tänka på att dom som nu inte skjuter bra i alla fall är på banan och tränar........
Det utspelas dråpliga sener varje år på banan där jag brukar hålla till. Älgjägare som måste ha en eller några godkända serier för att få vara med och jaga dyker upp. Givetvis kommer man dit sista kvällen banan är öppen och ska "göra bort" den godkända serien. Många skott senare och när mörkret sänker sig över banan har det inte ännu presterats någon godkännd serie........ Folk har nästan grinat och öppet bett oss att skriva på en godkännd serie trots att den inte presterats på älgbanan.
Jag är inte någon häxmästare på kulskytte men nog tränar jag så pass att jag klarar älgmärket i guld varje år!
En annan sak som jag tycker glöms bort när man resonerar om olika kalibrar och patroner är att det är kulan som gör jobbet. Jag jagar mycket helldre med en 6,5X55 med en bra bondad kula än en 30-06 med en skitkula som går i bitar när den träffar ben i tex. en älg.
Stefan K
Det utspelas dråpliga sener varje år på banan där jag brukar hålla till. Älgjägare som måste ha en eller några godkända serier för att få vara med och jaga dyker upp. Givetvis kommer man dit sista kvällen banan är öppen och ska "göra bort" den godkända serien. Många skott senare och när mörkret sänker sig över banan har det inte ännu presterats någon godkännd serie........ Folk har nästan grinat och öppet bett oss att skriva på en godkännd serie trots att den inte presterats på älgbanan.
Jag är inte någon häxmästare på kulskytte men nog tränar jag så pass att jag klarar älgmärket i guld varje år!
En annan sak som jag tycker glöms bort när man resonerar om olika kalibrar och patroner är att det är kulan som gör jobbet. Jag jagar mycket helldre med en 6,5X55 med en bra bondad kula än en 30-06 med en skitkula som går i bitar när den träffar ben i tex. en älg.
Stefan K
-
Fritz Kraut
- Moderator
- Inlägg: 40820
- Blev medlem: 09 jun 2001, 22:30
- Ort: Sydnärke
<BLOCKQUOTE id=quote><font size=1 face="Verdana, Arial, Helvetica" id=quote>citat:<hr height=1 noshade id=quote>
Vad är det för mening med att skaffa en kaliber man inte kan hantera?
Även om jag är positiv till grova kalibrar så anser jag att det är helt meningslöst i händerna på en rekylrädd skytt.
...
MVH Håkan Spuhr
<hr height=1 noshade id=quote></BLOCKQUOTE id=quote></font id=quote><font face="Verdana, Arial, Helvetica" size=2 id=quote>
Hej Håkan!
Är verkligen grövre kalibrar än 6,5 så hårda i rekylen? Jag har skjutit .30-06, 8x60, 9,3x57 och .375H&H, och inte tycker jag att rekylen är särskilt besvärande. 8x60 och 9,3x57 skjuter jag problemfritt i bara skjortärmarna och med den hårda bakelitbakkappan. Sex-å-halvan är inte särskilt mycket mjukare. Och jag är ingen machotyp - snarare den lätt kulmagade akademikern som alla andra på skjutbanan tror kan varken lyfta bössan eller träffa tavlan. <img src=icon_smile_wink.gif border=0 align=middle>
Rekylskräck beror till stor del på fel stockmått, fel anläggning och förväntan på den fasansfulla hästsparken - och därför håller man bössan ifrån sig. Undra på att den sparkar när den får ta sats! Gäller resonemanget magnumkalibrar vill jag dock inte vidhålla vad jag sagt härovan.
Fritz
Vad är det för mening med att skaffa en kaliber man inte kan hantera?
Även om jag är positiv till grova kalibrar så anser jag att det är helt meningslöst i händerna på en rekylrädd skytt.
...
MVH Håkan Spuhr
<hr height=1 noshade id=quote></BLOCKQUOTE id=quote></font id=quote><font face="Verdana, Arial, Helvetica" size=2 id=quote>
Hej Håkan!
Är verkligen grövre kalibrar än 6,5 så hårda i rekylen? Jag har skjutit .30-06, 8x60, 9,3x57 och .375H&H, och inte tycker jag att rekylen är särskilt besvärande. 8x60 och 9,3x57 skjuter jag problemfritt i bara skjortärmarna och med den hårda bakelitbakkappan. Sex-å-halvan är inte särskilt mycket mjukare. Och jag är ingen machotyp - snarare den lätt kulmagade akademikern som alla andra på skjutbanan tror kan varken lyfta bössan eller träffa tavlan. <img src=icon_smile_wink.gif border=0 align=middle>
Rekylskräck beror till stor del på fel stockmått, fel anläggning och förväntan på den fasansfulla hästsparken - och därför håller man bössan ifrån sig. Undra på att den sparkar när den får ta sats! Gäller resonemanget magnumkalibrar vill jag dock inte vidhålla vad jag sagt härovan.
Fritz
-
Matte
- Inlägg: 1125
- Blev medlem: 03 sep 2001, 12:40
- Ort: Sweden
Ville bara stämma in i kören. Guldmärket är ju inte direkt svårt om "man håller sej i gång". Det finns gubbar i mitt lag som säger att dom bara skjuter på stillastående älg och följaktligen inte behöver klara provet.
Rekylen är som Fritz säger, det beror på anläggning och stockning. Sjäv sköt jag med en Varberger 458 wm visst av det mycket rekyl men man upplevde den som tung men inte smärtsam.
Men hur varde med lokala favoriter.
GM
Rekylen är som Fritz säger, det beror på anläggning och stockning. Sjäv sköt jag med en Varberger 458 wm visst av det mycket rekyl men man upplevde den som tung men inte smärtsam.
Men hur varde med lokala favoriter.
GM
-
PerN
- Moderator
- Inlägg: 3626
- Blev medlem: 07 maj 2001, 17:13
- Ort: Sweden
Jahapp då tycker jag väl <b>fel</b> som vanligt för jag är inte för att ha obligatoriskt krav på godkända serier på löpande älg!!<img src=icon_smile_blackeye.gif border=0 align=middle>
Att stå där och panga upp serie efter serie på en skenade älg ger fel idé om hur skotttillfälet ska se ut. Det är bättre att man kan få alla gubbarna till banan så att de lär sig vad de klarar av och vad de inte klarar och därför ska undvika.
Det jaktlag som jag jagar med nu hyr banan en kväll med kaffe och sockerkaka. Mycket snack skjutande och inga krav/tävlingar med prestations ångest utan bara skytte på löpande eller stående älg med hjälp av funktinärerna. Hitills har det under de fyra år som jag jagat med gubbarna inte varit någon skadeskjutning (<i>tvi tvi ta i trä</i>) vilket jag inte kan säga om de år jag jagade med förra laget där vi hade silver krav.
Kalibervalet i laget ur minnet 4st:6,5x55, 2st:308W, 1st:30-06, 1st:300Win, 1st:7mm-08Rem<img src=icon_smile_big.gif border=0 align=middle>
saknas 6 gubbar som jag är osäker på men jag har för mig att vi inte har någon magnum utom nämnda 300Win däremot kan vi ha 8x57 och andra gamla godingar utöver de tre dominerande 6,5x55 308W 30-06 bland resterande kalibrar
PerN
Att stå där och panga upp serie efter serie på en skenade älg ger fel idé om hur skotttillfälet ska se ut. Det är bättre att man kan få alla gubbarna till banan så att de lär sig vad de klarar av och vad de inte klarar och därför ska undvika.
Det jaktlag som jag jagar med nu hyr banan en kväll med kaffe och sockerkaka. Mycket snack skjutande och inga krav/tävlingar med prestations ångest utan bara skytte på löpande eller stående älg med hjälp av funktinärerna. Hitills har det under de fyra år som jag jagat med gubbarna inte varit någon skadeskjutning (<i>tvi tvi ta i trä</i>) vilket jag inte kan säga om de år jag jagade med förra laget där vi hade silver krav.
Kalibervalet i laget ur minnet 4st:6,5x55, 2st:308W, 1st:30-06, 1st:300Win, 1st:7mm-08Rem<img src=icon_smile_big.gif border=0 align=middle>
saknas 6 gubbar som jag är osäker på men jag har för mig att vi inte har någon magnum utom nämnda 300Win däremot kan vi ha 8x57 och andra gamla godingar utöver de tre dominerande 6,5x55 308W 30-06 bland resterande kalibrar
PerN
-
TKO
- Inlägg: 30
- Blev medlem: 13 feb 2002, 00:35
- Ort: Norway
Her hvor jeg bor jaktes i det hovedsak på hjort ca 70-80%,reinsdyr ca 20-30% og elg ca 2-3%.Andelen hjort er på vei opp , reinsdyrandelen er variabel,men for tiden ganske lav.
Jeg vil tro at kaliber 308 win og 30-06 blir brukt av over 90% av jegerne.6.5x55 har kanskje størst andel blandt de siste 10 prosentene,men det er jeg ikke sikker på.6.5x55 er i motsetning til i Sverige forholdsvis lite vanlig. I forholdet mellom 308win og 30-06 så har ca 60-65% av jegerne 308win. Behovet for større kaliber på hjortejakt er vel heller ikke så stort.
Når det gjelder skyteferdighet så kan dere jo lese hva jeg skrev om kravet vi har til skyteprøve i Norge.Det står under"Allment om jakt"
mvh TKO
Jeg vil tro at kaliber 308 win og 30-06 blir brukt av over 90% av jegerne.6.5x55 har kanskje størst andel blandt de siste 10 prosentene,men det er jeg ikke sikker på.6.5x55 er i motsetning til i Sverige forholdsvis lite vanlig. I forholdet mellom 308win og 30-06 så har ca 60-65% av jegerne 308win. Behovet for større kaliber på hjortejakt er vel heller ikke så stort.
Når det gjelder skyteferdighet så kan dere jo lese hva jeg skrev om kravet vi har til skyteprøve i Norge.Det står under"Allment om jakt"
mvh TKO
-
gillis
- Inlägg: 30
- Blev medlem: 31 dec 2001, 18:58
- Ort: Sweden
Jag själv använder 30-06 eller ibland en 9,3*57 med aimpoint.
Dessutom finns det ytterligare tre st 30-06, 3st 6,5 och en 338 och en 8*57.
Alla har också alternativvapen som följer med, eftersom vi bor i en koja i skogen och har en bit hem om något skulle hända med vapnen. Reservvapen förvaras i ett ej godkännt plåtskåp. Det är inte så lätt att frakta dit allt för tunga pjäser så det får duga. Bättre än att "gömma" dem under sängen i alla fall.
Dessutom finns det ytterligare tre st 30-06, 3st 6,5 och en 338 och en 8*57.
Alla har också alternativvapen som följer med, eftersom vi bor i en koja i skogen och har en bit hem om något skulle hända med vapnen. Reservvapen förvaras i ett ej godkännt plåtskåp. Det är inte så lätt att frakta dit allt för tunga pjäser så det får duga. Bättre än att "gömma" dem under sängen i alla fall.
-
Håkan
- Inlägg: 12521
- Blev medlem: 01 apr 2002, 22:24
- Ort: Sweden
Hej alla
Stefan K:s berättelser om dråpligheter från älgbanan stämmer väl överens med mina egna erfarenheter.
Många av gubbarna skulle inte ut i skogen, åtminstone inte med bössa.
Jag menar titta på det där träffområdet, det är ju döstort, det kräver inte nån speciell träning för att lyckas med.
När jag sköt på älgbanan första gången som fjortonåring så sköt jag mittt silvermärke och var en poäng från att ha mitt guldmärke färdigt.
Klarar en fjortonåring av det så klarar de flesta av det, åtminstone om man tränar.
Felet med bronsmärkeskravet är att egentligen vem som helst klarar av det utan träning, guldmärket behöver dock de flesta träna för att klara av och det mår de inte alls illa av.
Vad rekylen gäller så sker huvudelen av min jakt med en .358 NM i en lätt kortpipig studsare som jag inte har nån problem med.
Men vad jag kan skjuta med har ju inte alls med vad andra kan skjuta med, och jälvigt många klarar inte av sina .30-06:or.
Faktum är att det är enligt min åsikt hemsk kaliber vad beträffar rekyl, det är många gröver kalibrar som har mycket mindre rekylupplevelse än den.
Men klarar man inte av rekylen från en .30-06 eller en 9,3 så är det bättre att skjuta med en kaliber man klarar av.
Sen kan jag bara hålla med Fritz om att felet med de flesta studsare är den usla stockningen, men det är ju docks folks eget val.
De flesta vill ju ha hemska montecarlo stockar och då skall de ha stryk med.
MVH Håkan
Stefan K:s berättelser om dråpligheter från älgbanan stämmer väl överens med mina egna erfarenheter.
Många av gubbarna skulle inte ut i skogen, åtminstone inte med bössa.
Jag menar titta på det där träffområdet, det är ju döstort, det kräver inte nån speciell träning för att lyckas med.
När jag sköt på älgbanan första gången som fjortonåring så sköt jag mittt silvermärke och var en poäng från att ha mitt guldmärke färdigt.
Klarar en fjortonåring av det så klarar de flesta av det, åtminstone om man tränar.
Felet med bronsmärkeskravet är att egentligen vem som helst klarar av det utan träning, guldmärket behöver dock de flesta träna för att klara av och det mår de inte alls illa av.
Vad rekylen gäller så sker huvudelen av min jakt med en .358 NM i en lätt kortpipig studsare som jag inte har nån problem med.
Men vad jag kan skjuta med har ju inte alls med vad andra kan skjuta med, och jälvigt många klarar inte av sina .30-06:or.
Faktum är att det är enligt min åsikt hemsk kaliber vad beträffar rekyl, det är många gröver kalibrar som har mycket mindre rekylupplevelse än den.
Men klarar man inte av rekylen från en .30-06 eller en 9,3 så är det bättre att skjuta med en kaliber man klarar av.
Sen kan jag bara hålla med Fritz om att felet med de flesta studsare är den usla stockningen, men det är ju docks folks eget val.
De flesta vill ju ha hemska montecarlo stockar och då skall de ha stryk med.
MVH Håkan
-
Pettson
- Inlägg: 3227
- Blev medlem: 23 mar 2002, 03:07
Träffområdet är döstort ja... På älgbanan...
Väl ute i skogen, där älgen guppar fram i kanske ojämn terräng och hastighet, med sly ivägen och och älgfrossan bultande i tinningarna blir det helt plötsligt en helt annan sak...
Enligt min erfarenhet så är det sällan "gubbarna" som skadskjuter faktiskt. I mitt lag i alla fall. Oftare är det de yngre grabbarna, oavsett om de är försedda med 6,5x55 eller .300WBY.
Jag tycker ni glömmer en sak här, och det är viltvana. Inga magnumkalibrar, superkulor eller femettor på älgbanan kan nånsin ersätta detta sorgligt underskattade redskap. Man kan börja träna när man är fyra år och skjuta sig blå på älgbanan, ser man sällan riktiga älgar så ser man sällan riktiga älgar...
Detta då sagt av mig, som faktiskt hör till de yngre och bättre skyttarna på banan, gärna går i skogen, och som ofta får svälja och göra en extra djupandning innan jag kramar avtryckaren under fågeljakten...
Egentilgen är det ju otroligt enkelt. Stor måltavla och oftast kort håll. Allt man behöver göra är att sätta en kula av rimlig kaliber i rät vinkel genom spjälstaketet. Får man bara hål i båda ändar och korsdrag så dör de ju. Problemet är att just det enkla kan ibland vara ofattbart svårt...
För att återknyta till urprungsfrågan;
Vårt jaktlag (i Värmland) domineras av sexåenhalven. Sen är det spridda skurar. .30-06 kommer i alla fall tvåa. Magnumklubben representerades senaste jakten av en 7mm magnum, en .300wby, en .300 winmag och en .378WBY (tror jag att de heter). Resten är som sagt diverse, bl.a. två 9,3x57:or, varav en är min, och den byter jag aldrig!
Pettson (Idag obstinat)
Ändrat av - Pettson den 04/20/2002 00:25:23
Väl ute i skogen, där älgen guppar fram i kanske ojämn terräng och hastighet, med sly ivägen och och älgfrossan bultande i tinningarna blir det helt plötsligt en helt annan sak...
Enligt min erfarenhet så är det sällan "gubbarna" som skadskjuter faktiskt. I mitt lag i alla fall. Oftare är det de yngre grabbarna, oavsett om de är försedda med 6,5x55 eller .300WBY.
Jag tycker ni glömmer en sak här, och det är viltvana. Inga magnumkalibrar, superkulor eller femettor på älgbanan kan nånsin ersätta detta sorgligt underskattade redskap. Man kan börja träna när man är fyra år och skjuta sig blå på älgbanan, ser man sällan riktiga älgar så ser man sällan riktiga älgar...
Detta då sagt av mig, som faktiskt hör till de yngre och bättre skyttarna på banan, gärna går i skogen, och som ofta får svälja och göra en extra djupandning innan jag kramar avtryckaren under fågeljakten...
Egentilgen är det ju otroligt enkelt. Stor måltavla och oftast kort håll. Allt man behöver göra är att sätta en kula av rimlig kaliber i rät vinkel genom spjälstaketet. Får man bara hål i båda ändar och korsdrag så dör de ju. Problemet är att just det enkla kan ibland vara ofattbart svårt...
För att återknyta till urprungsfrågan;
Vårt jaktlag (i Värmland) domineras av sexåenhalven. Sen är det spridda skurar. .30-06 kommer i alla fall tvåa. Magnumklubben representerades senaste jakten av en 7mm magnum, en .300wby, en .300 winmag och en .378WBY (tror jag att de heter). Resten är som sagt diverse, bl.a. två 9,3x57:or, varav en är min, och den byter jag aldrig!
Pettson (Idag obstinat)
Ändrat av - Pettson den 04/20/2002 00:25:23
-
Håkan
- Inlägg: 12521
- Blev medlem: 01 apr 2002, 22:24
- Ort: Sweden
Nä pettson du har säkert rätt, bara för att man är gammal i gamet behövs inga krav eller råd.
Det är precis som på verkstads golvet, gammal är alltid äldst.
En som jobbat 25 år vet alltid bättre än en som jobbat 5 år.......
Och framförallt skall en gamling aldrig behöva ta ett råd från en yngre, det är ju oförskämt.
Eller?
Faktiskt har jag sett rätt många som inte borde jaga med studsare alls. Att det jagat i 25 år kan ju spela kvitta när de bara plockar fram studsaren 3 dagar innan älgjakten och då förhoppningsvis kontrollskjuter den.
Många som jag sett på banorna som försöker förtvilat få ihop sina serier veckan innan älgjakten är sina år till trots helt ovana vid sina bössor för att de bara använder hagelbössan (om ens den)
Hade vi haft guldmärkeskravet istället för bronset så hade en del gubbar varit tvingade att kontinuerligt träna för att klara av det, tycker verkligen du att de hade mått illa av det, hade det gjort nån skada?
Sen håller jag med om att viltvana är jävligt bra, men det finns inget bra sätt vad jag vet att träna sådant, utan det kan bara fås genom jakt.
MVH Håkan
Det är precis som på verkstads golvet, gammal är alltid äldst.
En som jobbat 25 år vet alltid bättre än en som jobbat 5 år.......
Och framförallt skall en gamling aldrig behöva ta ett råd från en yngre, det är ju oförskämt.
Eller?
Faktiskt har jag sett rätt många som inte borde jaga med studsare alls. Att det jagat i 25 år kan ju spela kvitta när de bara plockar fram studsaren 3 dagar innan älgjakten och då förhoppningsvis kontrollskjuter den.
Många som jag sett på banorna som försöker förtvilat få ihop sina serier veckan innan älgjakten är sina år till trots helt ovana vid sina bössor för att de bara använder hagelbössan (om ens den)
Hade vi haft guldmärkeskravet istället för bronset så hade en del gubbar varit tvingade att kontinuerligt träna för att klara av det, tycker verkligen du att de hade mått illa av det, hade det gjort nån skada?
Sen håller jag med om att viltvana är jävligt bra, men det finns inget bra sätt vad jag vet att träna sådant, utan det kan bara fås genom jakt.
MVH Håkan
-
Stefan.K
- Moderator
- Inlägg: 10726
- Blev medlem: 24 jun 2001, 10:00
- Ort: Umeå
Pettson har även han rätt när han säger att viltkunskapen är viktig! Hur många gånger har ni inte förundrats över hur snett kulan gick genom älgen, eller vad man nu har haft lyckan att komma i håll för.
Min pappa brukar alltid hävda att omdömet är viktigare än skjutskickligheten. Han har till viss del helt rätt! Han tränade aldrig på älgbanan när han fortfarande jagade älg, så det var ju en praktisk åsikt att ta till när man försökte få med honnom till banan för ett par serier <img src=icon_smile_tongue.gif border=0 align=middle>
Jag ser det som lite av en skyldighet att klara av ett skott mot en löpande älg om man ska vara med i ett jaktlag. Om man nu har stor tilltro till sin egen förmåga att fälla ett vilt utan att flera skott eller eftersök behös kan ju dagen komma när man behöver hjälpa en kamrat som inte lyckats att träffa viltet som man ska.
Jag måste nog faktiskt säga att älgprovet är ganska långt i från en realistisk jaktsituation. Den nya regeln med stopp vid murkanten är ju faktiskt en förändring som liknar jakten en aning mer. Man såg en MARKANT försämring av resultaten när denna nymodighet infördes. Det är ett fåtal jägare som repeterar bössan vid axeln och då försvåras ju provet en hel del. Höga kikarfästen och kolvar som passar dåligt späder på den redan katastrofartade situationen.......
Ja detta har kommit långt i från det ursprungliga ämnet en hel del <img src=icon_smile_big.gif border=0 align=middle> Det är kanske bäst att jag redovisar arsenalen i det jaktlag där jag jagar och trivs mest.
2 st. 9,3X62 (jag är en) Båda är faktiskt Brno ZG-47 bössor.
1 st. .416 Taylor
1 st. 30-06
2 st. 6,5X55
Stefan K
Min pappa brukar alltid hävda att omdömet är viktigare än skjutskickligheten. Han har till viss del helt rätt! Han tränade aldrig på älgbanan när han fortfarande jagade älg, så det var ju en praktisk åsikt att ta till när man försökte få med honnom till banan för ett par serier <img src=icon_smile_tongue.gif border=0 align=middle>
Jag ser det som lite av en skyldighet att klara av ett skott mot en löpande älg om man ska vara med i ett jaktlag. Om man nu har stor tilltro till sin egen förmåga att fälla ett vilt utan att flera skott eller eftersök behös kan ju dagen komma när man behöver hjälpa en kamrat som inte lyckats att träffa viltet som man ska.
Jag måste nog faktiskt säga att älgprovet är ganska långt i från en realistisk jaktsituation. Den nya regeln med stopp vid murkanten är ju faktiskt en förändring som liknar jakten en aning mer. Man såg en MARKANT försämring av resultaten när denna nymodighet infördes. Det är ett fåtal jägare som repeterar bössan vid axeln och då försvåras ju provet en hel del. Höga kikarfästen och kolvar som passar dåligt späder på den redan katastrofartade situationen.......
Ja detta har kommit långt i från det ursprungliga ämnet en hel del <img src=icon_smile_big.gif border=0 align=middle> Det är kanske bäst att jag redovisar arsenalen i det jaktlag där jag jagar och trivs mest.
2 st. 9,3X62 (jag är en) Båda är faktiskt Brno ZG-47 bössor.
1 st. .416 Taylor
1 st. 30-06
2 st. 6,5X55
Stefan K
-
mecke
- Moderator
- Inlägg: 8970
- Blev medlem: 02 mar 2001, 20:26
- Ort: Sweden
I det lag som jag får vara med i under älgjakten är det verkligen Team 6,5x55.
Det är jag som bryter med min 7mm, gubbarna tycker att 6,5 är precis lagom.
Visst, i detta fall är 6,5 ok; älgarna här omkring blir sällan stora, gubbarna är duktiga skyttar, skjuter på rimliga avstånd och anväder uteslutande 160grs kulor.
Annars tillhör jag den kategorin som anser att 6,5x55 duger bra till kalv men inte vuxna djur, detta får man inte tala allt för mycket om i detta lag<img src=icon_smile_blackeye.gif border=0 align=middle>
Sedan har jag sporadiskt varit med i ett annat lag där det har varit gott om 9.3 och .338WM.
Visst borde älgprovet ytterligare göras om; större krav och nya realistiska situationer.
mecke
Det är jag som bryter med min 7mm, gubbarna tycker att 6,5 är precis lagom.
Visst, i detta fall är 6,5 ok; älgarna här omkring blir sällan stora, gubbarna är duktiga skyttar, skjuter på rimliga avstånd och anväder uteslutande 160grs kulor.
Annars tillhör jag den kategorin som anser att 6,5x55 duger bra till kalv men inte vuxna djur, detta får man inte tala allt för mycket om i detta lag<img src=icon_smile_blackeye.gif border=0 align=middle>
Sedan har jag sporadiskt varit med i ett annat lag där det har varit gott om 9.3 och .338WM.
Visst borde älgprovet ytterligare göras om; större krav och nya realistiska situationer.
mecke
-
Pettson
- Inlägg: 3227
- Blev medlem: 23 mar 2002, 03:07
<BLOCKQUOTE id=quote><font size=1 face="Verdana, Arial, Helvetica" id=quote>citat:<hr height=1 noshade id=quote>
Nä pettson du har säkert rätt, bara för att man är gammal i gamet behövs inga krav eller råd.
Det är precis som på verkstads golvet, gammal är alltid äldst.
En som jobbat 25 år vet alltid bättre än en som jobbat 5 år.......
Och framförallt skall en gamling aldrig behöva ta ett råd från en yngre, det är ju oförskämt.
<hr height=1 noshade id=quote></BLOCKQUOTE id=quote></font id=quote><font face="Verdana, Arial, Helvetica" size=2 id=quote>
Hmm, det var nog inte alls vad jag sa... Jag tror att du övertolkar mig lite grann. Jag sa väl "enligt min erfarenhet är det sällan gubbarna...". Ingen absolut sanning alltså. Sådana existerar nämligen inte, varken mina eller dina.
Hävdar i alla fall att omdöme och erfarenhet är ypperliga hjälpmedel, som man inte skaffar på älgbanan. Med det menar jag inte att vi ska sluta träna! Jag är ju själv skjutbanefantast...
Men varför i hela friden skulle det vara svårt att träna viltvanan? Prova att bara gå ut i skogen under icke jaktsäsong någon gång. Fisketur, plocka svamp, eller bara gå i största allmänhet. Tar man det lite lugnt så får man ofta se och lukta älg, såväl som annat vilt.
Problemen som uppstår under just älgjakten kan ofta härledas till bristen på dylika sysselsättningar. Många är de som bara tar sig ut i skogen en gång per år. Tro tusan att det är svårt att skjuta bra på älgen då! Ta bara en sådan sak som Stefan nämnde, att se och bedöma vinklar, vilket kan vara nog så svårt.
Man måste inte nödvändigtvis skjuta vilt för att vänja sig vid dem...
Annars håller jag med dig om att älgprovet är på tok för enkelt. Dock är det inte i första hand tätare träffbilder jag efterlyser, uten en ökad realism. Sneda skott borde på något sätt övas. Vidare borde man kanske låta lite sly växa upp mitt på löpet så att man får tänka lite på skottfältet också.
Pettson
Nä pettson du har säkert rätt, bara för att man är gammal i gamet behövs inga krav eller råd.
Det är precis som på verkstads golvet, gammal är alltid äldst.
En som jobbat 25 år vet alltid bättre än en som jobbat 5 år.......
Och framförallt skall en gamling aldrig behöva ta ett råd från en yngre, det är ju oförskämt.
<hr height=1 noshade id=quote></BLOCKQUOTE id=quote></font id=quote><font face="Verdana, Arial, Helvetica" size=2 id=quote>
Hmm, det var nog inte alls vad jag sa... Jag tror att du övertolkar mig lite grann. Jag sa väl "enligt min erfarenhet är det sällan gubbarna...". Ingen absolut sanning alltså. Sådana existerar nämligen inte, varken mina eller dina.
Hävdar i alla fall att omdöme och erfarenhet är ypperliga hjälpmedel, som man inte skaffar på älgbanan. Med det menar jag inte att vi ska sluta träna! Jag är ju själv skjutbanefantast...
Men varför i hela friden skulle det vara svårt att träna viltvanan? Prova att bara gå ut i skogen under icke jaktsäsong någon gång. Fisketur, plocka svamp, eller bara gå i största allmänhet. Tar man det lite lugnt så får man ofta se och lukta älg, såväl som annat vilt.
Problemen som uppstår under just älgjakten kan ofta härledas till bristen på dylika sysselsättningar. Många är de som bara tar sig ut i skogen en gång per år. Tro tusan att det är svårt att skjuta bra på älgen då! Ta bara en sådan sak som Stefan nämnde, att se och bedöma vinklar, vilket kan vara nog så svårt.
Man måste inte nödvändigtvis skjuta vilt för att vänja sig vid dem...
Annars håller jag med dig om att älgprovet är på tok för enkelt. Dock är det inte i första hand tätare träffbilder jag efterlyser, uten en ökad realism. Sneda skott borde på något sätt övas. Vidare borde man kanske låta lite sly växa upp mitt på löpet så att man får tänka lite på skottfältet också.
Pettson
-
7mm-08
- Inlägg: 1068
- Blev medlem: 24 nov 2001, 14:03
- Ort: Högberget
Jag har jagat älg i 35år och skjutit mycket älg, jag hade turen att välja rätt föräldrar så jag kom in i jakten tidigt och fick vara med på älgjakten på 80 talet med stor älgtilldelning.
av dom 80 älgar jag skjutit har fem-sex varit stående resten knä eller sittande, tre har sprungit som på älgbanan. Älgprovet borde vara 5 skott inom 5:an stå eller knä valfritt med älgvapnet 4-5 serier
sen kan jaktledaren kolla att alla är inskjutna dagen innan jakten.
Att det sedan tränas för lite är en annan sak.
Vi har i vårt jaktlag
2,375:or, 3,9,3x62 1,338win 1,7mmRem 1,30-06 och 2st 8x57.
/kalle
av dom 80 älgar jag skjutit har fem-sex varit stående resten knä eller sittande, tre har sprungit som på älgbanan. Älgprovet borde vara 5 skott inom 5:an stå eller knä valfritt med älgvapnet 4-5 serier
sen kan jaktledaren kolla att alla är inskjutna dagen innan jakten.
Att det sedan tränas för lite är en annan sak.
Vi har i vårt jaktlag
2,375:or, 3,9,3x62 1,338win 1,7mmRem 1,30-06 och 2st 8x57.
/kalle
-
Fritz Kraut
- Moderator
- Inlägg: 40820
- Blev medlem: 09 jun 2001, 22:30
- Ort: Sydnärke
<BLOCKQUOTE id=quote><font size=1 face="Verdana, Arial, Helvetica" id=quote>citat:<hr height=1 noshade id=quote>
Sen kan jag bara hålla med Fritz om att felet med de flesta studsare är den usla stockningen, men det är ju docks folks eget val.
De flesta vill ju ha hemska montecarlo stockar och då skall de ha stryk med.
MVH Håkan
<hr height=1 noshade id=quote></BLOCKQUOTE id=quote></font id=quote><font face="Verdana, Arial, Helvetica" size=2 id=quote>
Hej Håkan, Pettson och alla andra!
Först det där med montecarlo och stryk - instämmer av allt hjärta!<img src=icon_smile_big.gif border=0 align=middle>
Men i frågan om skjutskicklighet och viltvana är Pettson något oerhört viktigt på spåren: upphetsning. Är det bara jag som kan bli så upphetsad av en lång och spännande ansmygning att jag måste ligga stilla på marken flera minuter innan jag kan skjuta? Kroppen skakar och jag kan omöjligt rikta bössan - mynningen far som en visp. Det enda som gäller är lugn och vila - förhoppningsvis är viltet kvar. Att skjuta i det läget är oansvarigt, men jag tror många gör det. Kanske inser de inte vilket tillstånd de befinner sig, eller också så skäms de över att reagera på det viset.
Det är mycket sällan jag råkar ut för den här reaktionen, men den inträffar någon enstaka gång när jakten varit händelselös under en längre tid, kanske flera månader har gått utan att något hänt. Den inträder heller inte när vilt hastigt dyker upp, för då är det snabbt reflexmässigt skytte som gäller. Jag måste ha haft en längre och spännande synkontakt för att det ska inträffa. (Det här är en smula genant att erkänna, men jag tror inte att jag är ensam om det.)
Nu undrar jag om inte just detta är vad som drabbar de där som kanske är ute i skogen några enstaka älgjaktsdagar varje år men annars gonar sig framför TV:n hemma i stugvärmen. De har ingen viltvana - och de är inte tillräckligt skyttevana för att se att bössan far hit och dit som ett par gamla långkalsonger i snålblåst. Då vet de inte vart skotten går när de trycker av.
Fundersammast,
Fritz
P.S. Kalibrar i laget: .243W, 6,5x55, 7x57R .30-06, 8x57IS. Jag bidrar med .22 Hornet, .222Rem, 6,5x57R, 8x60 och 9,3x57.
Ändrat av - Fritz Kraut den 04/20/2002 22:51:02
Sen kan jag bara hålla med Fritz om att felet med de flesta studsare är den usla stockningen, men det är ju docks folks eget val.
De flesta vill ju ha hemska montecarlo stockar och då skall de ha stryk med.
MVH Håkan
<hr height=1 noshade id=quote></BLOCKQUOTE id=quote></font id=quote><font face="Verdana, Arial, Helvetica" size=2 id=quote>
Hej Håkan, Pettson och alla andra!
Först det där med montecarlo och stryk - instämmer av allt hjärta!<img src=icon_smile_big.gif border=0 align=middle>
Men i frågan om skjutskicklighet och viltvana är Pettson något oerhört viktigt på spåren: upphetsning. Är det bara jag som kan bli så upphetsad av en lång och spännande ansmygning att jag måste ligga stilla på marken flera minuter innan jag kan skjuta? Kroppen skakar och jag kan omöjligt rikta bössan - mynningen far som en visp. Det enda som gäller är lugn och vila - förhoppningsvis är viltet kvar. Att skjuta i det läget är oansvarigt, men jag tror många gör det. Kanske inser de inte vilket tillstånd de befinner sig, eller också så skäms de över att reagera på det viset.
Det är mycket sällan jag råkar ut för den här reaktionen, men den inträffar någon enstaka gång när jakten varit händelselös under en längre tid, kanske flera månader har gått utan att något hänt. Den inträder heller inte när vilt hastigt dyker upp, för då är det snabbt reflexmässigt skytte som gäller. Jag måste ha haft en längre och spännande synkontakt för att det ska inträffa. (Det här är en smula genant att erkänna, men jag tror inte att jag är ensam om det.)
Nu undrar jag om inte just detta är vad som drabbar de där som kanske är ute i skogen några enstaka älgjaktsdagar varje år men annars gonar sig framför TV:n hemma i stugvärmen. De har ingen viltvana - och de är inte tillräckligt skyttevana för att se att bössan far hit och dit som ett par gamla långkalsonger i snålblåst. Då vet de inte vart skotten går när de trycker av.
Fundersammast,
Fritz
P.S. Kalibrar i laget: .243W, 6,5x55, 7x57R .30-06, 8x57IS. Jag bidrar med .22 Hornet, .222Rem, 6,5x57R, 8x60 och 9,3x57.
Ändrat av - Fritz Kraut den 04/20/2002 22:51:02
-
seved
- Inlägg: 560
- Blev medlem: 14 maj 2001, 22:32
- Ort: Sweden
-
BengtBerg
- Inlägg: 2378
- Blev medlem: 09 feb 2002, 17:03
Varför är det inga som har kaliber .308 i era jaktlag???
Norra Uppland, 3 av 6 i mitt lag (inkl undertecknad) har .308. Två har 8x57JS och en har 30-06.
Vad man borde göra med älgbanan är att köra älgen snabbt respektive långsamt, samt skjuta från 40 resp 120 meter. Det borde vänja folk av med att skjuta mot skägget i varje läge.
Norra Uppland, 3 av 6 i mitt lag (inkl undertecknad) har .308. Två har 8x57JS och en har 30-06.
Vad man borde göra med älgbanan är att köra älgen snabbt respektive långsamt, samt skjuta från 40 resp 120 meter. Det borde vänja folk av med att skjuta mot skägget i varje läge.
-
Stefan.K
- Moderator
- Inlägg: 10726
- Blev medlem: 24 jun 2001, 10:00
- Ort: Umeå
Fritz!
Den dagen det inte känns spännande och en aning nervöst att skjuta mot ett vilt lägger jag ner jakten!
Jag hade en väldigt lång och besvärlig ansmygning på några ortuppar i vintras. Det var skarföre och jag var tvungen att krypa ca. 300 m för att komma innom någorlunda vettigt håll. Jag hade "långkalsongsvisp" när jag skulle skjuta och var tvungen att vänta i vad som kändes som en evighet innan allting hade lugnat ner sig <img src=icon_smile_big.gif border=0 align=middle> Jag fick orren och kände mej som om jag skjutit en stor älg när jag ställde mej upp! Det är jakter som den här som man minns när sesongen är över.
Stefan K
Den dagen det inte känns spännande och en aning nervöst att skjuta mot ett vilt lägger jag ner jakten!
Jag hade en väldigt lång och besvärlig ansmygning på några ortuppar i vintras. Det var skarföre och jag var tvungen att krypa ca. 300 m för att komma innom någorlunda vettigt håll. Jag hade "långkalsongsvisp" när jag skulle skjuta och var tvungen att vänta i vad som kändes som en evighet innan allting hade lugnat ner sig <img src=icon_smile_big.gif border=0 align=middle> Jag fick orren och kände mej som om jag skjutit en stor älg när jag ställde mej upp! Det är jakter som den här som man minns när sesongen är över.
Stefan K
