Hej
Städar/stökar lite i tråden.
Börjar med trådens vapen som är en hagelkonvertering från ett ursprungligt Gewehr 98-system. Vapnet har det ursprungliga serie-/tillverkningsnumret från det Gewehr 98 som man utgått från vid konverteringen, och så är fallet även med senare Remo-konverteringar och även GeHa följer det ursprungliga vapnets nummer. Vapnet är på pipan stämplat Imman. Meffert och Remo I. Remo I är modellen (tänk grade) fast ändå inte. Modellen är istället vad det verkar en ekonomivariant av Remo I-modellen där man använt sig av den ursprungliga Gewehr 98-kolven och sportifierat (sorry!) den lite. Vapen stämplade Remo I i ekonomivariant förekommer men de verkar inte vara många om man ska döma efter hur sällan de dyker upp på marknaden. Vapnet har svetsad lådförstärkning/hylsdeflektor och det stör lite eftersom Rempts patent anger att lådförstärkningen skruvas dit på vapnet. Hengelhaupts patent ser dock ut att ha den svetsade lådförstärkningen. Jag ska återkomma om det i ett annat inlägg då jag har en teori. Artikelförfattaren i den i tråden nämnda DWJ-artikeln tar inte upp ekonomivarianten. Bilder på trådens vapen nådde honom strax innan artikeln gick till tryck och tidsbrist ställde till det. Vi får hoppas på en uppföljning. Mefferten i kaliber 16 är otroligt lätt och smidig och ligger för mig perfekt. Jag är riktigt sugen på att ansöka om tillstånd att få skjuta den med ett x antal skott. Vapnet är inte kommet till Sverige via nån handlare utan tillhörde från början en tysk skogmästare som jobbade med "miljondrivningen". Nu stämmer ju inte detta tidsmässig med 98-konverteringen till hagelpangar, men det är ju inget som säger att tysken inte blev fast här i Sverige. Han kanske åkte hem för en tid och tog den med sig tillbaka hit. Meffertens andre ägare köpte den av tysken, och gav den senare till sin son som jag sen i min tur köpte den av. Stämpeln RW som finns på pipan har inte fått nån lösning - ännu! - men är förmodligen nån som levererat antingen pipmaterialet eller kanske hela pipan i färdigt skick. Stämpeln förekommer på vapen i varierande utförande och med olika tillverkares namn, dock inte sett den på nån mer konvertering. Har bara sett den på vapen från Suhl.
Reichswerke Erfurt förekommer i tråden och det finns sådana här vapen stämplade med det tillverkarnamnet. DWJ-artikeln innehåller bild på en sådan. Har jag tur har jag snart en egen sådan (en Remo II). Efter vapenstilleståndet 11 november 1918 så ställde RwE om sin produktion till civila vapen. Det finns räfflor (gevär) stämplade RwE och här rördet sig inte om nån konvertering/modifiering från nåt militärt utan man producerade helt enket "sporters" från scratch. Jag har sett en siffra som uppger att ca 2000 "sporter"-vapen tillverkades av RwE. Dessa vapen är inte provade och stämplade i nåt civilt provhus (ej i bruk vid tillfället) utan "provtrycktes" av militär personal, och är stämplade med den militära "örnen" sägs det. Nu bygger ju själva tanken med hagelkonverteringarna på att göra det utifrån ett miltärt Gewehr 98-system så om RwE gjorde detta eller helt sonika konverterade vapen producerade för civilt bruk ur det egna produktionsledet vet jag inte. Klart är att tillverkningsnumren på de hagelkonverteringar som är stämplade RwE inte följer nån Gewehr 98-serie. Finns en med tillverkningsnummer 45 på nätet (tror det är den som Wirnsberger har i artikeln) och den som jag spekulerar på ligger strax över 1000. Finns det andra kvarvarande militära stämplar på dessa vapen så har man ju gjort som brukligt var och utgått från ett Gewehr 98-system.
Deutsche Werke (DW) nämns också i tråden, samt i DWJ-artikeln. DW var en "efterföljare" till RwE. På bild i artikeln finns en DW-logo. Jag har sett bild på två vapen med DW-medaljong i stocken, ett av dem finns på länk i tråden. DW övertog material från RwE och det är ingen vågad gissning att de också producerade (eller konverterade!) enpipiga cylinderrepeterade hagelpangar. Artikelförfattaren verkar tro att så är fallet. Jag tror också de konverterat om de gjort nåt, men ställer mig skeptisk till DW-medaljongerna då de också förekom på 22-räfflor. Men man vet aldrig, kanske inte är nån som fubbat. Skulle vara trevligt att se "innanmätesstämplingar" på de vapen med DW-medaljong som jag sett på bild.
Angående den Haenel-stämpel som finns på min GeHa så har jag börjat tvivla. Anledningen är att den är svår att tyda då "tillverkningsnumret" delvis är stämplat över den. Denna stämpel finns ju också på en annan konvertering - också på bild i tråden - men där bildkvaliteten suger. Annars sitter ju stämpeln på det vapnet bra till. Farbrorn som tillhandahöll den bilden verkar ha försvunnit från planeten. Jag tror att stämpeln istället har nåt med Deutsche Werke att göra då jag sett en logo (ej ovan nämnda "medaljong -logo") från DW som starkt påminner om stämpeln. En av mina stämpelkällor anger att det på min GeHa är en Haenel-stämpel medan den andre inte sett den förut.
Den främre rembygeln på GeHa har också varit uppe i tråden. En teori är att Hengelhaupts plånbok hade svåra tider och att rembygeln av kostnadsskäl vid produktionen diskontinuerades. I DWJ-artikeln finns uppgifter om att en Stiegleder-katalog (en 20-talare nånting, osäkert exakt vilket år) anger att främre rembygel kunde fås som tillval mot det facila priset av 2.50Mk (+60Mk för hela pangen i enklaste utförande i aliber 16). Klart är att ett patentintrång förekom då Hengelhaupt betalade till Rempt men också sedermera slutade med det. Oklart om affärerna var slutlgiltigt lösta eller om herr Hengelhaupt rakt av slutade att betala. Bilder i tråden visar att Rempt i alla fall ägde namnrättigheten till GeHa, åtminstone efter 1922. Om diskontinueringsteorin stämmer bör Hengelhaupt varit inblandad i att producera konverteringar. Wirnsberger ställer sig tvivlande till att GeHa står för Gebrüder Hengelhaupt men utesluter det inte helt, men han ger heller ingen alternativ tolkning. Prova själva att på tyska uttala första bokstaven i Gebrüder följt av första (fortfarande på tyska) bokstaven i Hengelhaupt. Intressant att få veta är när medaljongerna på GeHa ändrades från trä till metall.
Angående konverteringarna med stock-"cartouchen" Hard Hit Heart och medaljongen (se bild i tråden) som ser ut som ett hjärta så håller jag på att grotta ner mig i detta. Om det leder nånstans vet jag inte än. En uppgift anger att det här rör sig om varunamn och varumärke för Carl Thilo Munzer från Hamburg, och det verkar vara riktigt. En konvertering med stockmedaljong som ser ut som ett hjärta är i praktiken en GeHa. Vem som utfört konverteringen är oklart. En misstanke som nog stämmer rätt bra är att den gode Munzer endast var intresserad av pengarna som export av vapentypen genererade. Om Munzer sägs att han endast handlade med vapen, men se dock bilder uppåt i tråden på patent. Vad gäller att dyka ner i innanmätet på en Hard Hit Heart så har andra gjort det och det är en GeHa, så det jobbet slipper jag. Hade varit kul att äga en dock.
Gebrüder Adamy-spåret är dött rykten florerar men ingen som sett nån, förutom då en som gjorde inlägg i tråden. Den som har en konvertering märkt Gebrüder Adamy har en raritet - i paritet med Mefferten som enligt uppgift har ett värde som är nästan noll

. Jag har nog råd med en sådan också då

. Jag tror dock att de var inblandade i konverteringarna genom att de levererade delar till dem. Adamy startade sin verksamhet 1921 mitt under dåliga tider så nåt måste de gjort för att överleva, men om det var hagelkonverteringar återstår att finna ut. Kanske får jag en dag se en märkt Adamy. Geco-spåret är dött det med. de Haas hade inte heller sett nån om jag minns rätt. Jag tvivlar dock inte för ett ögonblick på att Genschow handlade (exporterade) med vapentypen.
Är trådens vapen en RemoMeffert eller en MeffertRemo? Vet inte. I dagsläget så skulle jag sätta mina pengar på att det är en MeffertRemo. Främst för att det har kommit fram uppgifter som i varje fall lite pekar på att det finns fler, varav en ska vara märkt Krupp. Sedan är ju oddsen hos eventuellt spelbolag förmodligen högre på en MeffertRemo, och därmed finns ju chansen tjäna lite på min pang då den förmodligen är osäljbar pga nollvärde. Vi vet också att relationerna mellan Meffert och Rempt var bra. Vi vet också att Meffert redan 1919 (enligt uppgift oktober ev. november vad gäller annonsen i tråden) hade Repetierschrotflinten som erbjudande efter förfrågan - angebote auf anfrage. Visar egentligen inget som säger att Meffert konverterat själva, men ändå.
Ansökan om patent på varianten Remo Popular inkom till tyska "patentbyrån" 31/12-1924 och antogs 1/1-1925. Ingen champagne och inget fyrverkeri den nyårsaftonen antar jag. De båda andra patenten som gäller 98-konverteringarna skiljer sig lite åt, men den främsta skillnaden är magasinsmatningen och skruven som håller fast slutstyckshuvudet på Remo-konverteringar. OCH, denna svetsade lådförstärkning som inte stämmer med verkligheten. Dags att djupdyka i patentbeskrivningarna igen.
Litteratur i ämnet: det som nämnts i tråden. Den som har en American Rifleman, augustinumret 1970 kan vara snäll att titta efter om det står nåt i den och sen tala om det för mig. Även DWJ nånstans mellan 2003-05 ska tydligen innehålla nåt. Om nån vet så PLEASE! Nummer 4 av DWJ 2013 ska innehålla nåt om Rempt tror jag (vet inte säkert) men om det finns nåt om hagelkonverteringar där vet jag inte. Tips om övrig litteratur tas tacksamt emot.
Söker fortfarande nån som vill bli "konvertit".
Och så några länkar till slut. Kan inte låta bli nu när jag lärt mig. Den med Imbel ger mig lite huvudbry. Imbel drog väl inte igång förrän 1934? Sedan är det ju rätt skönt med snubben och hans GeHa. Jag menar, skönt att det inte är bara jag som har fel ibland.
http://www.youtube.com/watch?v=eoYLbQdu2gU
http://www.youtube.com/watch?v=mEgYWZSZnp4
http://www.youtube.com/watch?v=ili4YnFgo40
MVH
Peter
"Die Erfindung erstreckt sich auf solche Laufverbindungen für doppelläufige Gewehre, bei denen die beiden Läufe durch schwalbensschwanzförmige Federn und Nuten unter anwendung von Weichlötung vereinigt werden." D.R.P. 272215 23 Mai 1913