Björnars farlighet i diverse skrifter.

[Karl]

I denna tråd önskar jag att referat och hänvisningar rörande björnars farlighet/björnincidenter av olika slag skall samlas.

För att källkontroll skall kunna ske önskar jag att det vid sidan av en direktlänk till skriften även klipps in en kopia av skriften för det fall att artikeln tas bort eller flyttas. Vidare är det önskvärt om titel på källan och ursprunglig publiceringsdag anges.

I hänvisningarna vill jag förutom en länk till källan även ha en inklippt kopia av artikeln för det fall att källan tas bort eller flyttas. Även hänvisningar som titel på tidskriften och datum för den ursprungliga publiceringen underlättar för att i efterhand kunna kontrollera uppgifterna. Allt detta syftar till att i efterhand lättare kunna utföra någon form av faktakontroll och för att inte få in så mycket rykten utan att försöka hålla någon form av kvalitetskontroll på materialet.

Visst kan tillförlitligheten av vad som står i vissa skrifter (läs kvällstidningar) diskuteras men låt inte det bästa bli det första stegets fiende utan låt oss skapa detta artikelregister och ta det för vad det

Låt oss inte heller fylla denna tråd med diverse argumentation rörande vad som lagts in då tråden snabbt torde bli blir överfull av argumentation av karaktären ”lösa funderingar, aningar, önskningar mm”. Lägg diskussionen i andra trådar texhttp://forum.robsoft.nu/viewtopic.php?t ... highlight=
Mvh
Karl

[Melker]

Publicerad i Aftonbladet 2005-09-22

http://www.aftonbladet.se/vss/telegram/ ... __,00.html

"Christopher, 13, biten av grizzly
Trettonårigen var ute med hunden när en grizzlybjörn dök fram ur buskarna. Björnen högg honom i benet.

–Han tog benet i munnen och skakade mig. Det var över på tio sekunder. Det var blod överallt och jag tänkte "skit också, nu dör jag", säger Christopher Solecki.

Attacken den 12 september inträffade utanför Burns Lake i Kanada."

[gaston]

Aftonbladet 980724

http://www.aftonbladet.se/nyheter/9807/ ... kes13.html

"Brunbjörn dödade tolvårig flicka
MOSKVA. En björn attackerade och skadade en tolvårig flicka så svårt att hon avled, rapporterade den ryska nyhetsbyrån Interfax på fredagen.
Händelsen inträffade i ryska fjärran östern. Flickan badade i floden Nygtjekvejem tillsammans med några kamrater. Hon simmade lite avsides när björnen plötsligt tog sig över floden och angrep henne. Hon fördes till sjukhus men var så illa skadad att hon dog."

[gaston]

Östersunds Posten 2005-10-13

http://www.op.se/parser.php?level1=2&level2=6&id=535889

"Jagades av ilsken björn - försvarade sig med motorsåg

Kaxås. Sven Erik Jonasson, Kaxås, flydde för livet genom skogen med motorsågen i högsta hugg. I bakhasorna hade han en vrålande björn.

- En skakande upplevelse som jag inte vill vara med om igen. Jag var helt slut när jag kastade mig in i bilen.
Sven Erik Jonasson berättar om den mardrömslika onsdagen i förra veckan i skogen norr om Nordbyn mellan Kaxås och Alsen.
- Jag håller på med skogsröjning åt kommunen och hade därför motorsågen med mig. När jag hade gått 700-800 meter från skogsbilvägen kom plötsligt en stor björn rusande mot mig.
- Jag hörde ett rytande tidigare. Av någon anledning reflekterade jag inte över att björnen varnade mig på långt håll.
- Men när polletten ramlade ned förstod jag att det var allvar.

Sven Erik Jonasson slet av sig ryggsäcken, drog igång motorsågen för att skrämma björnen och började springa tillbaka mot bilen.
- Björnen vrålade och följde efter mig. När avståndet bara var fyra meter tvärstannade jag och började att veva med motorsågen som hela tiden var igång.
- Och då blev det tyst på björnen som samtidigt sprang iväg. Men innan jag nådde vägen dök den upp igen.

När en skakad Sven Erik hoppade in i bilen stod björnen en bit bort och grymtade.
- Jag är glad över att jag kunde behålla lugnet ute i skogen. Tänk om det varit bärplockare som inte är skogsmänniskor.
- Och jag trodde inte i min vildaste fantasi att en björn skulle vara så fruktansvärt snabb.
Sven Erik Jonasson har i år haft kontakt med björn tre gånger.
- Under mina tidigare 20 år i skogen har jag inte ens sett ett spår efter björn. Så något måste ha hänt med björnstammen.

Häromdagen var Sven Erik ute och röjde i samma marker igen.
- Men den här gången var jag inte ensam. Och vi såg ingen björn."

[Peran71]

Östersundsposten 051017


http://www.op.se/parser.php?level1=2&level2=7&id=536889

Björnhona anföll älgjägare


Sveg. En ambulanshelikopter fick i går
rycka ut till älgskogen söder om Sveg.
En jägare på pass hade fått korn på en älg. Efter älgen kom en björn.

En älgjägare från Mälardalen satt i går på pass i jaktområdet Fiskhusberget i närheten av Rullbo, fyra mil söder om Sveg. Strax
före 16.00 kom larmet från jaktlaget. En ambulanshelikopter ryckte ut till skogen. Älgjägaren hade blivit riven av en björn och han flögs
till sjukhuset i Mora för vård.
Därifrån meddelades en stund senare att mannens tillstånd var stabilt och att han hade klarat sig med
lindriga skador på armar, händer och i huvud.
Exakt vad som skedde på älgpassset är oklart. Enligt uppgift till ÖP ska mannen ha fått korn på en älg, men eftersom det var ett vuxet djur och ingen kalv fick han inte skjuta.
Älgen var i sin tur jagad av en björnhona med ungar och när björnen sedan gick till anfall mot jägaren hann han aldrig skjuta i självförsvar.
Eftersom inget skott avlossades blev aldrig polisen
inkopplad på fallet och
behövde inte utreda vad som hade hänt.
Jägaren fick förutom
sönderrivna kläder också sitt vapen förstört. Men han ska alltså ha klarat sig
så pass väl att hans skador bedöms endast som lindriga.
Mannen kommer från Kungsör liksom hela jaktlaget som hör hemma vid Mälardalen.
Maria Lindholm

[/quote]

[P.O.]

http://www.de5stora.com/omrovdjuren/bjo ... /index.asp

Är björnen farlig?

Barnvisan som vi alla har sjungit uttrycker mycket enkelt många generationers samlade vishet om björnen. Inte farlig bara man är försiktig. Samtidigt ska "Den store" visas tillbörlig respekt och man ska försöka ge honom ett lagom säkerhetsavstånd. För björnen är "både listig och stark", som björnen Baloo (som egentligen är en asiatisk Läppbjörn...) i Djungelboken konstaterar varje julafton. Björnar ger sig ytterst sällan på människor. De allra flesta möten mellan björn och människa märker människan aldrig av, eftersom björnen går undan, långt innan vi hinner få syn på den. Ändå är björnen egentligen det kanske farligaste, eller snarare minst ofarliga, av de stora rovdjuren. - Ja, långt efter människan förstås!
Men mest av allt är björnen ett mycket fridsamt djur. Dokumenterade björnattacker från olika platser i Europa har i stort sett alltid skett vid någon av dessa tre mycket typiska situationer:

* Då björnen skadeskjutits eller hotats (överlägset vanligast).
* Då någon plötsligt kommit för nära en björnhona med små ungar.
* Då någon plötsligt kommit för nära björnens byte.

Just överraskningsmomentet verkar ha en central roll för björnens farlighet. Bortsett från dessa mycket speciella situationer är björnen att betrakta som ofarlig för människor av alla åldrar. Dessutom brukar björnar i sådana situationer vara mycket tydliga och med ljud och "maktdemonstrationer" visa att de inte vill att man ska komma närmare, utan att man ska backa iväg. Ibland har jägare, som tyst smyger ut på sina pass i skogen, av misstag stött på en björn vid byte eller med ungar. Rent reflexmässigt kan då björnen göra ett skenanfall. En maktdemonstration helt enkelt.

Folk som pratar, ropar, visslar eller skramlar med bärhinkar får däremot mycket sällan förmånen att se vilda björnar i skogen. Mellan 1750 och 1962 lär sammanlagt 27 människor i Skandinavien ha dödats av björn. I de flesta av de fallen var björnen skadskjuten innan. Många av människorna dog inte vid attacken, utan av infektioner de fick i såren. Idag hade sannolikt de flesta kunnat botas med antibiotika. Hösten 2004 dödades en jägare utanför Jokkmokk i Norrbotten av en björnhona som han skadskjutit, sannolikt efter att hans jakthund stött upp björnen ur sitt ide. Innan detta hade ingen dödats av björn i Sverige sedan 1902, då en jägare i Jämtland anfölls av en redan skadskjuten björn. En finsk joggare dödades sommaren 1998 av en överraskad björnhona med fjolårsunge. Europeiska brunbjörnar äter inte människor och de ser oss definitivt inte som tänkbara bytesdjur. Vi står inte på deras meny. Men vi människor äter björnkött...

I flera djurparker kan besökare till och med få gå in i hägnen hos både varg, lo och järv. Även i hägn med stora vargfamiljer. Men till björnarna går ofta inte ens djurskötarna in... Att försöka springa ifrån en björn är ingen bra idé. Björnen är oerhört snabb på kortare sträckor.

Världens snabbaste man skulle ha 30 meter kvar till målskynket i ett 100-meterslopp, när björnen går i mål. Slutligen ska kanske björnens farlighet sättas i relation till andra farliga inslag i det skogliga vardagslivet: Antalet dödade av vådaskott i samband med jakt har legat i genomsnitt på 2-3 personer per år, under den senaste tioårs-perioden. Det är dessutom betydligt farligare att åka bil till jakten än att jaga. Rådjur orsakar en till två trafikolyckor om dagen, bara i Sörmland! Antalet dödade människor i trafikolyckor på de svenska vägarna är ungefär 540 per år.

Om du hela tiden ger dig till känna i god tid genom att prata, ropa, tralla, sjunga eller skramla med något, så får du antagligen aldrig se en björn i skogen. Inga andra större djur heller.
Om du möter en björn i skogen

1. Stå stilla och njut och förundras gärna ett ögonblick över vilken oerhörd tur du har, att som en av få svenskar ha förmånen att någonsin få se en björn ute i det fria.

2. Låt den sedan gärna veta att du är där. Prata lite med den som man gör med en stor hund, i ett vanligt och vänligt tonläge, hosta till kanske eller harkla dig lite grann. Hör den dig inte, så klappa lite lätt i händerna.

3. Gå sedan sakta bakåt utan att vända dig om. Gå inte närmare.

4. Spring inte. Björnar springer mycket fortare. Klättra inte upp i ett träd. Björnar gör det också, både snabbare och effektivare. Följer björnen nyfiket efter, släpp då några av dina tillhörigheter på marken, en efter en. Klädesplagg till exempel. Då stannar den ofta en lång stund för att lukta och undersöka.

5. Skulle du mot alla odds ha sådan otur att du faktiskt blir anfallen, menar experterna att man ska lägga sig ner i fosterställning med ansiktet mot marken och hålla händerna till skydd över nacken och armarna på sidorna av huvudet. Det fåtal fullbordade björnattacker som skett i Sverige under 1900-talet har alla slutat med att björnen gett sig av, efter att ha visat vem som bestämmer.

Vapen ger ingen ökad trygghet utan bara en falsk säkerhet. Historien visar nämligen att vid en snabb stressig situation med en anfallande björn är det ytterst svårt att få iväg ett direkt dödande skott. Ett skott i luften över björnen kan dock ha en skrämmande effekt och bör, om möjligt skjutas först. Påskjutna sårade björnar kan vara direkt livsfarliga. Det tragiska fallet utanför Jokkmokk 2004 är ett tydligt exempel på det.

Björnungar är nästan aldrig övergivna. Ser du björnungar eller om du ser ett nyligen slaget byte, så lämna lugnt och stilla området åt samma håll som du kommit ifrån. Försök tolka björnens beteende. En björn som ställer sig på bakbenen gör det framförallt för att känna lukter bättre, eftersom den kanske inte har sett eller hört dig tillräckligt bra. Den vill helt enkelt veta mer om vad den har framför sig. Att den reser sig på bakbenen är inte alls ett hotbeteende. Tvärtom brukar reaktionen vara att björnen, då den förstår att den har en människa framför sig, vänder om och i panik galopperar därifrån. Men en björn som fnyser eller ryter och inte går undan kan vara irriterad och/eller ha ungar eller ett byte i närheten. Då vill den att människan ska gå därifrån. Det är en klok idé att följa det rådet.

Märkligt nog angrips av någon anledning nästan uteslutande män med gevär av björnar. Och aldrig små barn och gamla tanter som plockar bär.
I Kanada och USA har många friluftsmänniskor med sig så kallad "björnspray" ut i skogen, ett slags stark tårgas som är omvittnat effektiv. I Sverige är det än så länge förbjudet att ens inneha sådan spray.

[Bruno]

Falukuriren 20 maj 2005

http://www.falukuriren.se/artikel.asp?id=1286777




"SKOGSARBETARE
ÖVERFÖLLS AV BJÖRN



Hemma igen. Örjan Friberg kramar sin dotter Thea, lättad över att björnäventyret slutade lyckligt. Han och arbetskamraten Jakob Limby blev överfallna av en björn när de hade avslutat dagens skogsarbete.


ORSA

I tre dagar hade Örjan Friberg, tillsammans med bröderna Jakob och Jon Limby, samtliga från Orsa, arbetat med röjning av ett skogskifte mellan Skattungbyn och Furudal. När de var på väg tillbaka till rastkojan efter avslutat arbete, överfölls de av en björn som kom rusande ur sitt ide.

- Björnen var så nära, att jag hann se att den hade tandsten. Jag bara väntade på att den skulle slå ner mig, berättar Örjan Friberg.



Ingen av de tre skogsarbetarna hade vetskap om att det fanns ett björnide på skogsskiftet. Under de tre dagarna hade de röjt ett område på cirka 400 meter i omkrets från idet, och även röjt på idets baksida utan att se ingången.
- När allt var klart, gick jag och Jakob tillsammans mot rastkojan. Jon var lite längre bort på en ås och genade mot kojan, berättar Örjan.

Jakob gick först och fick syn på något på åtta - tio meters håll, som han misstänkte var ett ide. När han stannade för att se efter närmare, kom björnen utrusande.

- Den sprang först rakt mot Jakob. Vi skrek allt vad vi orkade båda två och Jakob värjde sig. På någon meters håll från Jakob tvärvände björnen och riktade in sig på mig, berättar Örjan.

När björnen attackerade, så flimrade en tanke genom Örjans huvud på orsabon Räv-Per Andersson som blev björnbiten i höstas.

- När björnen var ett par meter från mig, så slog den med ramen och jag var övertygad att den skulle slå ner mig. Jag kände att jag måste göra någonting och valde att kasta röjsågen mot den.

- Tydligen gav det effekt. Jag sprang åt ett håll och björnen åt ett annat.

Fortfarande ligger röjsågen kvar utanför idet. Både polisen och länsstyrelsen vill att Örjan avvaktar med att hämta sågen.

- Björnen som attackerade oss var fullvuxen, men ändå inte särskilt stor, säger Örjan.

- Förmodligen var det en hona som kom utrusande och att det fanns ungar i idet. Efter attacken ringde vi till Sven Brunberg, fältansvarig för björnforskningsprojektet, och han berättade att projektets märkta honor med årsungar fortfarande är kvar i idet. Han kunde också berätta att den här björnen inte var märkt.

I dag har Örjan inga problem att tänka tillbaka på björnattacken, men han erkänner att han var skakis direkt efteråt.

- Jaktmotståndare brukar ju säga att det bara är folk med gevär och hund som blir attackerade. Det här visar något helt annat. Det är istället på sin plats att varna alla för att gå fram till ett ide. Honorna ligger kvar länge med sina ungar och man vet aldrig om idet är tomt eller inte."





Börje Lindh
utskrift tipsa


borje.lindh@daltid.se
Publicerad: 2005-05-20

[Almen]

Ingen skrift direkt, men måste bara rekommendera en helt fantastisk dokumentärfilm: Grizzly Man av Werner Herzog.

Herzog använder en massa filmmaterial som filmades av miljökämpen och djurvännen Timothy Treadwell som under flera års tid i långa perioder vistades ute i vildmarken bland grizzlybjörnar. Han såg det som sin uppgift att skydda björnarna och identifierade sig oerhört starkt med dem, och sökte även (mot alla föreskrifter) nära kontakt med björnarna. Till slut hann verkligheten ikapp honom, och han blev år 2003 tillsammans med sin flickvän dödad och uppäten av en björn.

Mycket intressant om hur intresse och fascination övergår i besatthet och galenskap, och om olika syn på vilda djur i allmänhet och björnar i synnerhet. Den har inte gått upp på svenska biografer men finns på DVD. På DVD:n är också en intressant dokumentär om hur filmmusiken spelades in, om man är intresserad av sådant.

[Karl]

http://www.expressen.se/index.jsp?a=566784

Flicka dödad av attackerande björn 14 april 2006

Elora Petrasek sprang och gömde sig när hennes mamma och bror attackerades, men förgäves. Svartbjörnen hittade och dödade henne.

Björnen bet ihjäl Elora, 6
NEW YORK. Elora Petrasek blev sex år gammal.
Svartbjörnen dödade henne och skadade mamma och lillebror.
- Min flicka älskade det som dödade henne, naturen, säger pappan.


Elora var på utflykt med mamma Susan Cenkus, 45, och lillebror Luke Cenkus i en nationalpark i Tennessee.
Plötsligt attackerade svartbjörnen. Den tog tag i lillebror.
- Björnen kastade pojken som en vante. Det såg fruktansvärt ut, berättar ett ögonvittne.

Rusade in i skogen
Efter några minuter släppte björnen Luke och sprang efter mamma Susan. Hon skadades svårt.
Samtidigt rusade lilla Elora in i skogen och gömde sig. Men förgäves.
Svartbjörnen hittade hennes gömställe och högg ihjäl flickan.
- De brukade ofta göra utflykter till nationalparken, berättade pappa Robert Petrasek i går kväll.
Hans ögon var tårfyllda på presskonferensen.
- Vi var väldigt vana vid naturen. Vi alla älskade naturen. Elora älskade djur och framför allt björnar.
Svartbjörnen fångades i söndags och avlivades kort därefter.
Mamma Susan och lillebror Luke vårdas fortfarande på sjukhus.

Av JOHAN T LINDWALL johan.t.lindwall@expressen.se

--------------------------------------------------------------------------------

Publicerad i Expressen 2006-04-18 kl 08:21

[Bruno]

En 40-årig trebarnsförälder dödades av björn i Sverige hösten 2004. Ibland tycks det som att det glöms bort. Bara lyckats hitta en fungerande länk om händelsen i dagsläget. Dock har Aftonbladet ändrat på texten, ordet mördarbjörnen är idag borttaget (se länken).
http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/s ... 50,00.html

Här är originalartikeln.

"HÄR SKÖT DE IHJÄL MÖRDARBJÖRNEN

JÄGARNAS EGEN BILD Här sköt Markus Lindblom och Tommy Holmberg den livsfarliga björnen. Männen berättar att djuret var otroligt aggressivt och det tog timtals innan de fick chansen att skjuta ihjäl björnhonan som rev ihjäl Johan Vesterlund i helgen.

Det tog två timmar och sju skott att fälla honan
NAUSTA I NORRBOTTEN.
Två timmars hetsig kamp i den disiga skogen - sedan fick Tommy Holmberg och Markus Lindblom läget de väntat på.
Med sju skott fällde de björnen som dödade Johan Vesterlund, 40.
Här är deras egna bilder från jakten.
Klockan 10.20 i går förmiddag gav sig jägarna Tommy Holmberg, 31, och Markus Lindblom, 32, ut i skogen.
Uppdraget var att fälla björnen som i söndags dödade trebarnspappan Johan Vesterlund.

Bandvagn
Från lägret i Nausta, söder om Jokkmokk, åkte de bandvagn ut i skogen. De sista fyra kilometerna gick de till fots.
Klockan 11.30 släppte de lös den erfarna jakthunden Mikko, en sällsynt storvuxen lajka.
En halvtimme senare gav hunden ståndskall - han hade kontakt med björnen.
De följande två timmarna blev en kamp på liv och död.

"Otroligt aggressiv"
- Vi hörde björnen frusta och vråla hela tiden. Den var otroligt aggressiv, säger Tommy Holmberg.
Jägarna avancerade i skogen med höjda gevär - hela tiden hörde de björnen flåsa i snåren.
- Som närmast var den nog bara 25 meter bort. Vi osäkrade vapnen 15, 20 gånger, säger Markus Lindblom.
Klockan 14, när den 200 kilo tunga björnhonan sökt sig ut på en myr, kom läget från 50 meters håll.
Mikko lockade ut björnen från dess gömställe bakom en gran - sedan small det. Sju gånger.
- Jag sköt första skottet. Det träffade i lungan och fällde björnen direkt. Sedan tömde vi resten för att vara säkra, säger Tommy Holmberg.
Björnen visade sig inte vara allvarligt skadad av det skott Johan Vesterlund avlossat i självförsvar.
- Den var vid full vigör och hade säkert klarat sig om vi inte fällt den.

Rispat björnen
- Vesterlunds skott hade bara rispat ena bogbladet och det hade slutat blöda.
I går eftermiddag pustade Holmberg och Lindblom ut efter den dramatiska jakten.
- Man är helt tom. Det var utan tvekan det farligaste vi gjort. Så farligt det kan bli.

"Maximal otur"
Björnen ska nu undersökas på Statens veterinärmedicinska anstalt i Uppsala. Johan Vesterlunds kropp har förts till Umeå med helikopter för rättsmedicinsk undersökning.
Tommy Holmberg och Markus Lindblom lider med hans familj.
- Våra tankar går till de anhöriga. Johan hade maximal otur."

[Bruno]

Har lyckats hitta en fungerande länk om den björndödade joggaren och trebarnspappan i Ruokolahti, Finland.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/9806/19/nallle.html


"DÖDAD AV BJÖRN I JOGGINGSPÅRET
Trebarnspappa bets ihjäl av den rasande honan

HELSINGFORS.Kari Pulkkinen, 42, var på sin vanliga motionsrunda då en björnunge dök upp.
Sekunden efter kom björnmamman.
Hon var ursinnig, gick till anfall och dödade honom.
Trebarnspappan Kari Pulkkinen var en rutinerad vildmarksmänniska.
Han var gränsbevakare och hade sett björnar tidigare.
Men på onsdagskvällen hade han oturen att hamna mellan två björnar, en stor hona och hennes unge.
Pulkkinen begav sig ut på joggingrundan vid åttatiden på kvällen.
Han skulle springa ett par timmar. Men han kom inte längre än ett par kilometer från hemmet i Ruokolahti, nära Imatra i östra Finland, då en björnunge korsade den skogsstig han sprang på.
Ögonblicket därefter gick björnungens mor till anfall. Hon rev och bet ihjäl Pulkkinen.

Livsfarligt röra sig i området
Pulkkinens fru larmade polisen efter några timmar då hennes man aldrig återvände från joggingrundan. Hon kunde berätta vilka stigar han normalt springer på och ett par timmar senare hittade polisen björnens offer.
Man insåg att det var livsfarligt att röra sig i området så länge björnarna fanns i trakten.
Björnhonan skulle inte tveka att gå på nya offer som kom i vägen.
Invånarna i området varnades för att röra sig i skogarna och polis och jägare tog upp jakten på björnhonan.

”Den var beredd att anfalla mig”
På eftermiddagen stötte jägaren Juha Sormunen på de två björnarna på en äng, bara en kilometer från den plats där Kari Pulkkinen dödats.
– Björnhonan uppförde sig inte alls som björnar i allmänhet gör. Den flydde inte då den lade märke mig. I stället rusade den emot mig och ställde sig upp på två ben, beredd att anfalla. Då sköt jag den, säger Sormunen.
Också björnungen sköts.
Nu lever hela östra Finland i björnskräck.
Inte på 100 år har någon människa dödats av en björn i Nordeuropa, förrän nu i det björnrika Ruokolahti. Ingen vågar sig ut i skogarna och någon bärplockning lär det inte heller bli för många senare i sommar.

Det finns en massa björnar i området. På ett 100 000 hektar stort område kring Ruokolahti räknar man med att det rör sig ett 40-tal björnar. Den totala björnstammen i Finland uppgår till cirka ettusen.

”Attacken kunde ha hänt här”
Den svenska brunbjörnsstammen ökar snabbast i världen.
Varje år anfalls ett tiotal svenskar av björnar.
– Björnattacken i Finland kunde lika gärna hänt här, säger Bo Lindevall, informationschef på Svenska jägarförbundet.
1996 blev Jonas Sandström från Sandfors riven av en rasande björnhona. Sandström hade kommit mellan honan och hennes ungar.
Han klarade sig med ett par breda rivsår över ryggen.
Varje år attackeras ett tiotal jägare, bärplockare och turister av björnar. Men björnar har inte orsakat några dödsfall i Sverige sedan 1902.
– Men det är nog mer tur. Det som hände i Finland är något vi nästan väntat på här i Sverige, säger Bo Lindevall.

Jens B Nordström"

[jg]

Björnincidenten tycks ha överskridit nyhetströskeln i Expressen, så jag byter länk och citat:

http://www.expressen.se/index.jsp?a=591892

Finsk björn bet kvinna - då sparkade hon den på nosen
En björnhona anföll en ung kvinna som var ute på en promenad i Hankasalmi i mellersta Finland på söndagskvällen. Kvinnan föll omkull och björnen bet henne i låret och vaden. Kvinnan svarade med att sparka djuret på nosen och björnen fann då för gott att lunka iväg.

Angreppet skedde vid 22-tiden då björnhonan och en björnunge plötsligt dök upp framför kvinnan.
Kvinnan vårdas på sjukhus och kommer att få stanna några dagar där eftersom man vill vara säker på att såren inte blir infekterade.


Av TT

P.S.

Enligt uppgift kommer björnen att avlivas i fall den ställer till med mera problem.

[Bruno]

Betr trebarnsföräldern som tragiskt blev dödad av björn i Sverige hösten 2004 är det tämligen okänt för folk utanför lokaltidningarnas utbredningsområde om dramatiken kring sökandet efter den försvunne Johan Vesterlund. En förmodligen ännu större katastrof var ytterst nära att inträffa.
Några utdrag ur tidningen Norrländska Socialdemokraten.
"slutat med en katastrof om inte helikopterpersonalen upptäckt björnen.
Två andra patruller var på väg mot oss. Hade de gått en halv minut till hade de trampat på björnen... Först anföll den helikoptern, sedan gick den mot oss... Fogdö drog sitt tjänstevapen... De sökte upp en öppen plats och tände en stor eld... Jag har aldrig varit så rädd i hela mitt liv"

Tvärr är artikeln inte tillgänglig på nätet. Kopierar och lägger in den här iaf.

NSD 20041020

”Jag har aldrig varit så rädd”

JOKKMOKK. Jaktledaren Tomas Lund och hundföraren Hans Fogdö hittade Johan Westerlund.
Med en dragen pistol inväntade de den rasande björnen.
- Jag har aldrig varit så rädd i hela mitt liv, säger Tomas Lund.


Hundföraren Hans Fogdö och schäfern Rex var de som hittade Johan Westerlunds kropp. Fogdö hade endast sitt tjänstevapen som försvar när björnen närmade sig dem. foto: mats henriksson

Hans Fogdö och schäfern Rex var en av de fyra hundpatruller som gick ut på förmiddagen i måndags för att spåra den försvunne Johan Westerlund. Med sig hade de Tomas Lund, jaktledare i Westerlunds jaktlag.
- Vi sökte där det var planerat att han skulle gå in i jaktområdet och fick upp ett spår, säger Hans Fogdö.

Fotspår
På vissa platser såg de fotspår i snön. Längs andra sträckor litade de till Rex spårningsförmåga. Fogdö tror att de följde spåret i cirka fem kilometer innan de mötte Westerlunds jakthund.
- En gråhund. Den hade inga fysiska skador, men den verkade lite loj.
Spårningen fortsatte. Det började dyka upp andra fotavtryck. Fogdö reagerade när han insåg vad som hade lämnat spåren.
- Det var björnspår. Stora labbar som man såg avtryck från i snön. Men jag upplevde dem inte som dagsfärska, säger Hans Fogdö.

Anföll
Patrullen fortsatte. Efter några hundra meter i den täta granskogen var de framme vid kroppen.
- Jag såg någonting under två granar. Det var rött. Tankarna flög genom huvudet: antingen var det en död älg, en död björn, eller en död människa.
Hans Fogdö gick fram, och insåg att han hittat den försvunne jägaren, som låg på rygg. Vapnet låg ungefär tre meter ifrån honom. Fogdö kallade på helikoptern, men när den kom såg flygpersonalen björnen - bara ett 50-tal meter från hundpatrullen.
- Jag sade åt piloten att försöka trycka bort björnen med helikoptern. Det lyckades inte, säger Hans Fogdö.
- Först anföll den helikoptern, sedan gick den mot oss. Då trodde jag att det var kört. Jag hade sett vilken skada hon gjort på en människa, säger Tomas Lund.
Fogdö drog sitt tjänstevapen. Det var det enda som fanns till hands. Vid det här laget var han ganska spänd.
- Med pistol kan man inte skjuta på alltför långt håll. Det är sämre träffsäkerhet än ett gevär. Och björnar kan komma ganska snabbt.

Gjorde upp eld
Fogdö och Lund beslöt sig för att backa tillbaka ett 100-tal meter. De sökte upp en öppen plats och tände en stor eld. Helikoptern tvingades lämna platsen med bränslebrist. Kvar i den mörka skogen var patrullen, och björnen - men var?
- Vi vred på våra huvuden som två ugglor. Jag har aldrig varit så rädd i hela mitt liv, säger Tomas Lund.
Efter en stund kom helikoptern tillbaka. Personalen i den såg med hjälp av värmekamera att björnen var i sitt ide. Tomas Lund och Hans Fogdö rusade genom den yrande snön mot kabinen.
- Det var inte kul. Vi visste att vi hade björnen bakom oss, säger Tomas Lund.
Han tror att eftersökningen hade slutat med en katastrof om inte helikopterpersonalen upptäckt björnen.
- Två andra patruller var på väg mot oss. Hade de gått en halv minut till hade de trampat på björnen.

Krisgrupp
För honom handlar de närmaste dagarna om att börja bearbeta sorgen över den förlorade vännen. I dag ska jaktlaget, som alla är anställda vid RFN Vidsel, samlas till en krisgrupp.
- Nu är han hämtad från skogen. Nu kan vi börja ta tag i oss själva, säger Tomas Lund.

Bo Torbjörn Ek

[gaston]

ÖstersundsPosten 20061010

http://www.op.se/parser.php?level1=2&level2=6&id=711034

HAMMERDAL.
Bertil Persson, 67 år från Ede, gjorde sig beredd på en dag i älgskogen när hans hund plötsligt började skälla. Sekunden senare anföll en rasande björn.

Bertil Persson är hundförare i Bo Båglings jaktlag från Hammerdal. I går förmiddag var Bertil och fem andra jägare ute i Störåsberget på gränsen mellan Strömsund och Ragunda. Det blev inget älgmöte den här dagen. Det blev något mycket värre. Och Bertil hade tur att mötet skedde längst upp på en brant höjd.
- Jo. Björnen kom rätt emot oss, säger han om sig själv och hunden. Men det var så brant att den slog kullerbyttor utför sidan.

Bertil Persson hade ännu inte hunnit släppa sin hund på morgonen. Han gick och väntade på att en annan skytt skulle göra sig klar på sitt pass och meddela det på komradion. Då visade plötsligt hunden att något låg på marken framför dem. Hunden började skälla. Bertil hann tänka att det såg ut som ett djur. En älg säkert. Redan.
- Men det var en björn, en stor bjässe. Den kom rätt emot oss och jag kastade kopplet åt sidan. Allt gick så fort. Jag hann tänka att "nu är det slut" och ta skydd bakom ett träd. Jag var bara en decimeter ifrån ramen. Han hoppade rätt emot mig och slog ramen i trädet.

Sekunden efter attacken förlorade björnen balansen och fotfästet i sidled och tumlade huvudstupa nedför den branta slänten. Hunden följde efter och skällde, men fastnade ganska snart i det långa kopplet. Av björnen såg Bertil inte något mer.
- Han blev väl överraskad. Fast han borde ha känt vittringen av oss. Vinden låg på i ryggen.

Bertil säger att han inte kände sig alltför chockad efteråt. Men jaktlaget säger att han lät skärrad på rösten i radion. Och jakten avblåstes.
- Jag har ju tänkt lite på det, medger Bertil. Fast jag var mest rädd för hunden.
I dag ska laget ut i skogen igen.
- Jag jagar hela höstarna. Det går inte att vara rädd för något då.

Maria Lindholm
maria.lindholm@op.se
063-161621

[Bruno]

http://www.vg.no/pub/vgart.hbs?artid=144973

Turist drept av aggressiv bjørn

(VG Nett) Fem amerikanske turister ble vitne til at en brunbjørn skamferte og drepte deres tur-venninne (31) i Romania.

Seks amerikanske turister ble angrepet av brunbjørn da de var på tur i fjellkjeden Karpatene i Romania lørdag kveld, skriver AP. De var på vei oppover fjellet da de så en bjørn ved en hytte de passerte. De klarte å skremme den bort uten at noe skjedde. De trodde da at de var ute av fare.

Litt senere på kvelden kom bjørnen inn på stien turistene gikk på, og gikk løs på en 26 år gammel jente. Hun falt i bakken, og mens hun ble angrepet prøvde de andre som var med å kaste steiner på den store bjørnen. Steinkastingen virket, og bjørnen vendte heller sin konsentrasjon mot en av mennene som var med. Mens de andre fortsatt kjempet en hard kamp i forsøk på å jage bort bjørnen ble mannen bitt i beinet.

Ble drept

Istedenfor å flykte angrep bjørnen en tredje person - en 31 år gammel kvinne. Vennene ble nødt til å stå og se på at bjørnen skamferte venninnen. Det eneste de hadde som våpen mot det digre dyret var steiner de fant på bakken.

Til slutt lyktes de, og bjørnen flyktet inn i skogen. Kort tid etter at redningsmannskapet kom til stedet døde den 31 år gamle kvinnene av skadene bjørnen hadde påført henne. De to andre skadde ble sendt til sykehus.

Har angrepet før

- Bjørnen som angrep dem har ved en tidligere anledning bitt en rumensk turist i skulderen. Den skal også ha gått løs på sauer, sier Andi Mihai som var med under redningsarbeidet til Realitatea TV.

Halvparten av alle brunbjørner i Europa er i Romania, men det er veldig sjelden de angriper mennesker. For tre år siden døde to menn etter at en aggressiv brunbjørn hadde gått løs på dem.

Politiet er nå på jakt etter drapsbjørnen.

VG NETT 24.06.07 kl. 20:45, sist oppdatert 24.06.07 kl. 21:38

Så här beskriver svenska TT händelsen (jo - det är samma händelse)
Turist dödad av fotad björn
En turist från USA dödades och en skadades sedan deras grupp retat upp en björn med sina fotoblixtar, rapporterar rumänska medier. Turisterna var på vandring i Bucegibergen i centrala Rumänien när de stötte på björnen. (TT-AFP)

[Tyrabeagle]

Luleå,Kuriren 2007-05-28 http://www.kuriren.nu/

Skrämde i väg björn
Tidigt på söndagsmorgonen ställdes pensionären Tord Forsberg öga mot öga mot en björn. Tre gånger tjurrusade rovdjuret mot 73-åringen från Strandforssel som dock inte var rådlös.
- Jag blev så rädd att jag plockade upp en näve grus och kastade det rakt i nosen på björnen. Det gjorde susen. Den vände om och försvann till skogs, berättar Tord Forsberg till Norrbottens-Kuriren.
Det så här i efterhand så minnesvärda mötet med björnen inträffade vid sjutiden på morgonen i Strandforssel som ligger vackert beläget längs Vitån. Tord Forsberg var ute på sin morgonpromenad med gammeltiken Sanja. Han gick längs en grusväg, en knapp kilometer från sitt hem, när hunden fick vittring på något vilt.
- Då fick jag syn på något som rörde sig på en intilliggande träda. Först trodde jag att det var en stor räv som kom snett emot mig, men sedan förstod jag vad det var för något. När björnen fick vittring på mig, satte den igång att rusa med full fart mot mig.
Vad tänkte du då?
- Jag tänkte att det här går åt h-vete. Det här blir min sista resa.
När björnen var bara sju meter från Tord Forsberg stannade den och ställde sig på bakbenen. Djuret tittade mot den pensionerade lastbilsföraren som försökte stå helt stilla.
Det varade i några långa sekunder innan björnen vände och sprang in i skogen igen.
- Det är väldigt svårt att bedöma hur stor den var. Jag har ju aldrig sett en björn förut. Den var nog inte fullvuxen, men ändå större än en fjolårsunge, tror Tord Forsberg.
Djuret var dock inte borta länge. Bara en liten stund senare dök den upp och rusade på nytt mot Tord Forsberg. Den här gången stannade den lite längre bort. 73-åringen uppskattar att avståndet var 10-12 meter.
Stod nära
- Han stod så nära att jag kunde se "rundögonen". Det var skrämmande. Han stod på bakbenen och tvekade, så jag sparkade till i gruset och det gjorde att den försvann in i skogen igen.
Grusnäven tog perfekt
Faran var dock inte över. Björnen kom tillbaka ytterligare en gång och gjorde en tredje tjurrusning. Även den här gången ställde den sig på bakbenen, nu bara fem meter bort.
- Det var bara ett dike som skiljde oss åt, berättar Tord Forsberg. Jag blev så rädd att jag tog upp en näve grus och kastade det rakt mot nosen på björnen. Och grusnäven tog perfekt.
Kände du av någon björnfrossa?
- Nej, men jag blev riktigt skärrad. Det var lite väl häftigt när den kom så nära. Jag kollade i kalsongerna efteråt, men jag klarade det också.
Det var med skakiga ben som 73-åringen lämnade platsen. Han hann tänka några oroliga tankar att kanske fanns en björnmamma i närheten innan frugan Nanna dök upp med bilen.
I dag är Tord Forsberg medveten om att han har varit med om naturupplevelse som är få förunnade.
- Jag har bott i Strandforssel i hela mitt liv, men det här var första gången som jag fick se en björn. Det var ett fantastiskt skådespel. Det enda jag grämer mig över är att jag inte hade någon kamera med mig.

Mikael Leijon

[Harvner]

http://www.op.se/parser.php?level1=2&le ... &id=830541

Östersundspostens nätupplaga 2007-10-08

Björn tros ha dödat jägare med hund
En älgjägare hittades tillsammans med sin hund död i trakten av Valsjöbyn i morse.
Polisens tekniker tror att båda blivit ihjälslagna av en björn.

Mannen, som är i 50-års åldern och hemmahörande i södra Sverige, skulle börja jaga älg idag med sitt jaktlag i övre Valsjöbyn. Laget skulle ha träffats i morse vid sjutiden. När mannen inte dök upp började jaktkamraterna leta. Vid 07.30-tiden hittades jägaren och hans hund död utanför stugan där de övernattat.
Kraftiga bit- och rivmärken på huvudet och bålen gör att polisens tekniker misstänker att det är en björn som dödat dem. Man har också hittat mycket björnspillning och uppriven mossa på platsen.

[Dersu]

Brasov, Rumänien.
En man som sov i en gränd tros ha dödats av en björn.
(Han hade troligen inte löst jaktkort )
http://webnews.textalk.com/se/article.p ... text=60321" onclick="window.open(this.href);return false;

[jonas]

svenska.yle.fi
Björn bet joggare i Villmanstrand
03.07.2009 20.49
En björn har bitit en joggare i Villmanstrand och polisen uppmanar invånarna i området att stanna inomhus.

Händelsen inträffade i stadsdelen Kasukkala flera kilometer från centrum av staden. Kvinnan som blev biten svävar inte i livsfara, meddelar Sydöstra Finlands nödcentral. Orsaken till att björnen anföll henne var att den skyddade sin unge.

Björnen har rört sig i riktning mot Villmanstrands centrum. Den är för närvarande mycket farlig och den ska skjutas, meddelar polisen.

Lokala jägare och patruller från gränsbevakningen deltar i jakten, liksom också en helikopter från gränsbevakningen.

I södra Karelen är det inte ovanligt att människa och björn kommer i närheten av varandra. Hittills i år har man gjort närmare 140 observationer av björn i trakten kring Villmanstrand.
http://svenska.yle.fi/nyheter/artikel.php?id=162031" onclick="window.open(this.href);return false;

[Ingvar]

http://www.vk.se/Article.jsp?article=289814

Snabbt avklarat.