Då var det första misslyckade eftersöket klart!
Sent lördags natt var det dags att åka ut på eftersök. Mindre gris 30-40 kg påskjuten på åtel.
Var en grupp om 12-15 grisar av varierande storlek inne och man valde ut en rödgris.
Skottplatsundersökningen gav i första läget inget alls. Inget blod eller liknande syntes och Sigge markerade inte heller
Sigge tog slag och vi vandrade ut i en 5? årig granplantering med manshöga granar. efter ca 50 meter hittades två mindre blodspår.
Vädret var inget vidare skall tilläggas, var en kraftig åskskur vid 21 tiden och detta påbörjades vid 00,30 tiden så allt var surt och vått.
Sigge gick tvärdirekt genom planteringen på ca 200m och ville sedan in i en tät buskagerand mot en större äng.
Jag blev lit villrådig då jag inte hittade något med blod så jag avbröt under hans besvikna pip!
Tog om från skottplatsen och ut samma väg igen. Skytten ropade att han hittat mera blod så vi gick tillbaka och testade från detta(Dagen efter visade det sig att vi gått på andra sidan av den lilla gran blodet fanns på så vi var rätt.
Började misströsta och valde att starta om igen och nu gick Sigge och jag ensamma igenom busken då skytten inte var intresserad att krypa.
Spårade ut på ängen och över den in i skogen igen ca 500m. Ca 500 meter genom skogen kommer vi till en väg och spåret på vägen visar att ca 10 grisar gått över men inget blod. spårar ca 300 meter ytterligare och sedan kommer osäkerheten igen är vi rätt?
Dumt nog bryter jag och går tillbaka till skottplatsen. Väl där bestämmer jag mig för att göra en noggrannare sök och låter Sigge leta igenom och då markerar han ca 5 meter fel i sida vad är detta tänker jag och riktigt han är på rätt plats!
Skytten har tagit fel och direkt markerar Sigge blod och en bit rörben. Jag letar i skottriktningen och hittar att kulan träffat en sten ca 5 cm från marken 1,5 meter bakom där benbiten låg. Troligen har skytten lyckats få till såväl en avfyring i inandningen samt ryckt av skottet och pressat ner pipan.
Provar att gå från rätt skottplats och åter igen är spåret solklart så vi hade rätt gris.
Då vi nu började bli våta och trötta, klockan var 04,30, samt att chansen att få tag på en benskjuten gris som går med en grupp med en Borderterrier är minimal bestämde jag mig för att bryta och kalla in förstärkning.
08 var nytt ekipage på plats och tog spåret. Spårade exakt samma väg och släppte strax efter vägen. Löst förföljande av en mycket meriterad hund (NVR) i 6-7 km gav inget och när hunden tog slut i värmen gjordes samma manöver om med en Plott som inte heller orkade i fatt.
Sammantaget är erfarenheten att man måste fan lita på hunden - en tränad Border är faktiskt mycket vassare än man tror. Hade vi gått vidare hade vi troligen fått tag i grisarna i ett kärr 200 meter från där vi slutade för där hade båda de andra hundarna mycket att reda ut. Nästa gång skiter jag i klena och bekväma skyttar som tvekar att krypa på marken!!
Ps nu blir det hårdbevakning på åtlarna runt om för att se om grisen kommer in och då åker den ds
