Skott mot huvudet

[Vettern]

[quote="Regnskog"]Varför då förkastligt?
OM man är lika säker på att träffa det lilla som det stora, vilket man efter egen insikt, omdöme och förmåga kan vara, skall det då vara förkastligt?

Då det inte handlar om sannolikheter för bom, man är säker på att träffa, det är inte frågan om omdöme, man vet exakt när man kan göra detta, undrar jag vari det förkastliga ligger./quote]

För du ett teoretiskt resonemang nu eller ett praktiskt? För i praktiken så vet du ju att du enklare träffar det större området. Och i praktiken kan du aldrig vara säker på att träffa exakt där du siktar.

Men i teorin, där du kan utesluta sannolikheter för bom, by all means, ut och mula älgar medelst skott i pallet. Men låt det stanna vid teorin.

[Regnskog]

Jo jag vet i praktiken hur det ligger till, därtill agerar jag precis som det passar mig, med mer än fullgott resultat, det vill säga omedelbart dött vilt, vilket är mer än vad som kan sägas om rätt många andra jägares insatser, oaktat var de riktade från början.

Sen är jag med åldern, erfarenheten och en tilltagande trötthet något mer förlåtande och mindre fördömande än vad andra förefaller vara.

Om det är någon tröst till de förkastandes skara så deltar jag inte i den årliga organisationen med massjakt av älg så min inställning till jaktens utförande stör inga andra, oaktat att jag de senaste årtiondet skjuter mer än en handfull men mindre än 10 klövvilt i snitt om året med kula så har jag inga eftersök eller påskjutet vilt som inte har kunnat tas med ut från skogen, inte heller har jag orsakat något eftersök sedan då jag började jaga för cirka 21 år med kula.

Jag har mer än en handfull tillfällen haft vilt påskjutet med hagel som gått undan och något fall där eftersök misslyckats.

Förövrigt kan man inte vara mer än 100 procent säker på att träffa, det är en praktisk omöjlighet och därtill exkluderande, det är träff som avsett eller inte.

[pmt]

Här raljeras icke. Vilket mål väljer du? Din status som robsofts hårdaste alltialloexpert hänger på att du träffar, skjuter du då på det lilla målet eller det stora?

När det gäller kaninjakten så skjuter jag det skott jag bedömmer att jag slipper gräva......

Min poäng, som du implicit instämmer i, är att kaninjakt är kaninjakt och inte med annan jakt rakt av jämförbar. Det Regnskog gjorde var att använda den för att motivera att skallskott generellt e najs bara man har koll på grejorna. Det är fel.

Nja - jag skulle förr säga att om du skjuter de skott din förmåga klarar av så blir det sällan eller mycket sällan fel. Kruxet är att folk hyser större tilltro till sin förmåga än förmågan kan leverera. Då spelar det mindre roll om du skjuter huvudskott eller bogskott.......

Grejen är bara den att "förbjuda" huvudskott för att det finns de som inte kan är korkat - var tog det personliga ansvaret vägen?

/T

[hk]

personlig ansvar är död, dog tillsammans med storheter som sunt förnuft och få något gjort

döda och begravna och saknade av få, än så länge

[NS]

Som redan konstaterats så tror jag inte ens att det går 1 skallskott av 20 som går fel.
Jag ser ju heller aldrig de som tar rätt.
Ser bara baksidan....

Men vidhåller att ett käkskott är jävligt att reda ut och leder till långsam död för djuret, svälter/törstar ihjäl.
Konturträff, taggutskott är jävliga men kan.. läka utan men...
Resten är inte så himla knepigt med rätt hund.

Så ur eftersökssynpunkt vill jag helst slippa käkträffar...
Nu händer sånt även på drevjakter...

Och precis som redan nämnts så är problemet att man lätt överskattar sin förmåga...

[asm]

Jag är efter ett antal år som jägare och skytt helt övertygad på att "skadeskjutningsrisken" är i storleksordningen 20 ggr större vid skott på löpande älg än ett halsskott på en stillastående älg där man skjuter med stöd och på avstånd kring 30-40 meter

Andreas

[Tompa Jan]

Men så enkelt är det inte. Alla skott på löpande vilt är inte svåra, åtminstone inte om man övat lite både på bana och i praktiken. Lika lite som att alla huvudskott är svåra. Det skiljer från tillfälle till tillfälle och är situationsberoende på en hel rad parametrar. Däremot skadar det inte med lite självkännedom, oavsett vilka situationer som uppkommer. Man blir aldrig fullärd är min erfarenhet och det är ett tecken på få erfarenheter att vara kategorisk in absurdum.

[375HH]

Jag är efter ett antal år som jägare och skytt helt övertygad på att "skadeskjutningsrisken" är i storleksordningen 20 ggr större vid skott på löpande älg än ett halsskott på en stillastående älg där man skjuter med stöd och på avstånd kring 30-40 meter

Andreas

Och skadeskjutningsrisken är 1000ggr större mot löpnade än stillastående lungskott på 40m. Jag har varit med en skytt som följde med in på ståndet för att få skjuta. Bommade på stillastående kalv på 7m helt. Omställd, krävde ytterligare två skott. Skytten siktade på lungor.

Att känna sina begränsningar är det viktigaste.

[Rottweilexpress]

Hur...då?

[pmt]

............... ett halsskott på en stillastående älg där man skjuter med stöd och på avstånd kring 30-40 meter

Andreas

Ibland undrar man...... 30-40m är ett hagelhåll. På det hållet plockar man ankor och fasaner i flykten om det inte går på tok för fort med en yta som är ungefär vad som motsvarar den effektiva träffytan på en älghals. Och för det ska man ha STÖD på en STILLASTÅENDE älg?????

Alltså, hur jefla illa skjuter ni älgjägare?

/T

[Rottweilexpress]

På 30-40 meter har du en halvmeters hagelsvärm eller mer, med kulan har du en halv centimeters.

Och ojoj vad många skadeskjutningar man har som bara bortses ifrån på hageljakterna. Skjut 10 gäss med kula, så kan du ladda om 10 hagelskott med bara det du plockar ur gässen.

Ok, jag höftar och överdriver. Men det finns onekligen korn av sanning i resonemanget.

[asm]

Hur...då?

7 meter kan man ju rikta pangen från höften och ändå träffa inom träffområdet (obs jag praktiserar naturligtvis inte detta på levande vilt om nu någon är så dum att de tror det)

[Hardahakan]

En intressant diskussion måste jag säga. Såg siffran där 1 av 20 eftersök berodde på huvudskott... Är inte det en ganska hög felprocent för huvudskott egentligen? (Edit: Eller iallafall lika stor som hjärt/lungskott) Då man nog kan anta att minst 95% av jägarkåren uteslutande skjuter i hjärt/lungområdet.

Sen kan jag bara hålla med om det är den enskilde som kan bestämma om denne ska avstå skott, skjuta lungskott eller om denne anser sig ha förmågan till ett bra huvud/halsskott. Men den möjliga felmarginalen på de större djuren är helt klart större i hjärt/lungområdet.

[pmt]

På 30-40 meter har du en halvmeters hagelsvärm eller mer, med kulan har du en halv centimeters.

Och ojoj vad många skadeskjutningar man har som bara bortses ifrån på hageljakterna. Skjut 10 gäss med kula, så kan du ladda om 10 hagelskott med bara det du plockar ur gässen.

Ok, jag höftar och överdriver. Men det finns onekligen korn av sanning i resonemanget.

Ja, men på mål i rörelse........ Som därtill är betydligt mer "vinna-försvinna" än ett kulskott som vanligen ALDRIG är en ren bom. Bedömmer du avstånd, fart eller linjen lite fel med ett hagelskott så ligger du jäkligt långt borta från viltet. Det är bara på rådjur man faktiskt har svårt att skjuta en ren "bom".

Men träffytan på en älg är ju termosiaforiskt stor - även om du skjuter ett halsskott eller i örat. I synnerhet på de korta avstånden MED stöd.

/T

[locorod]

Vad betyder termosiaforiskt?

[Rottweilexpress]

Han menar "mycket".

Jag skulle nog säga att antalet randhagel eller enstaka träffar på fågel i flykt är kylskåpiskt mycket större än så. Men att folk räknar bort dem som bom för att de inte rasar inom synhåll. Bara kolla på en lerduva som inte spruckit. Många goda naggar i dem, och det är inte chippningen från kastarmen jag syftar på. Då är det stålhagel, inte ens randhagel med i ekvationen.

Jag skulle nog till och med vilja gå så långt att säga att hageljakt på fågel är det mest oetiska vi har i svensk jakt.

[pmt]

Han menar "mycket".

Och jag håller inte med, åtmistone inte till fullo. Jag skulle snarare säga att antalet randhagel eller enstaka träffar på fågel i flykt är kylskåpiskt mycket större än vad T försöker påvisa i den här tråden. Men att folk räknar bort dem som bom för att de inte rasar inom synhåll. Bara kolla på en lerduva som inte spruckit. Många goda naggar i dem, och det är inte chippningen från kastarmen jag syftar på. Då är det stålhagel, inte ens randhagel med i ekvationen.

Jo men om du steppar upp lite i hagelstorlek så har får du bevisligen fler "rena träffar" men också flera helt oträffade eftersom en lerduva på högkant är ett betydligt mindre mål än något svenskt hagelvilt.

Jag skulle nog till och med vilja gå så långt att säga att hageljakt på fågel är det mest oetiska vi har i svensk jakt.

Inte så länge du har hund med dig.......

Däremot ligger grisjakten lite smårisigt till om du frågar mig.

/T

[locorod]

Jo av sammanhanget förstod jag det. Men jag är intresserad av själva ordet.

[Rottweilexpress]

Det gör det nog, men det är sannolikt för att rätt många människor ser dem som ohyra, och det tycks ändra spelreglerna. Bara kolla på filmerna från USA som får en jägare som mig att blekna.

[pmt]

Det gör det nog, men det är sannolikt för att rätt många människor ser dem som ohyra, och det tycks ändra spelreglerna. Bara kolla på filmerna från USA som får en jägare som mig att blekna.

Dels det, dels att ett eftersök på en gris kan gå över en jäkla massa marker om man har en smula otur. Man ger sig efter ett par hundra meter och konstaterar "bom".

Ett randhagel i tex en ringduva gör att den kanske flyger vidare en bit, men när den väl fäller ihop vingarna kommer den ner stendöd. Liksom ankan, går det utom "apportavstånd" dvs 50-60m kommer den att trilla stendöd om kroppshålan har penetrerats. Däremot kan den ankan som trillar ner med en dålig träff direkt vara förvånande pigg även efter 30 minuter när man ska apportera in den. Men flyger den flyger den rakt in i kaklet.....

Gäss liksom rådjur kan däremot gå länge med dåliga hagelskott - mest beroende på att folk skjuter med för grova hagel och på väldigt mycket för långa avstånd.

/T