Kan vi prata predatorkontroll? Effekt av räv- och kråkjakt

Moderatorer: taxen, Fritz Kraut

Användarvisningsbild
ludberg
Inlägg: 373
Blev medlem: 17 aug 2010, 16:21

Kan vi prata predatorkontroll? Effekt av räv- och kråkjakt

Inlägg av ludberg »

Läste en pdf från Jägareförbundet, som var en genomgång av litteraturen kring predatorkontroll, där det stod att detta behöver göras på ganska stora arealer. Detta fick mig att börja fundera om ni som håller på själva med diverse jakt på räv, grävling, svarfågel mm märker av någon skillnad.

Har ni märkt av någon effekt och exakt hur har ni märkt av detta? Räknar du tex förekomsten av rådjur eller fältfågel och därefter drar slutsatser av ditt engagemang kring predatorkontroll.

I ovanstående dokument ett exempel där de var tvungna att jaga räv på 40 km2 (dvs 40 000 hektar) för att få någon mätbar effekt. Såhär står det i dokumentet:
Sidan 27 skrev: Det kan dock vara svårt och arbetskrävande att effektivt kontrollera förekomsten av rödräv; även om man lyckas är dessutom effekterna ofta lokala och relativt kortvariga. För att få någon effekt krävs det också att man bedriver predatorkontroll inom tillräckligt stora områden. Det är svårt, eller omöjligt, att ge en tumregel om hur stora områden som behöver kontrolleras, eftersom det beror på förekomsten av olika bytesdjur och alternativ föda, landskapets sammansättning, tillgången till gryt, jakttryck på angränsande marker, predationstryck från andra predatorer, hur framgångsrik den egna predatorkontrollen är och så vidare. I Frankrike har man visat att man inte fick några effekter på predationen på fasaner när man kontrollerade räv i områden på 10 km2, medan man däremot fick effekter när områdena var 40 km2 (40 000 hektar). Detta antyder att invandringen av rävar från angränsande områden kompenserar för predatorkontrollen, vilket man även visat i andra studier42. Oavsett de exakta siffrorna står det klart att man för att långsiktigt gynna viltet genom predatorkontroll av räv måste bedriva regelbunden jakt över betydligt större områden än enskilda jägare eller jaktlag normalt förfogar över, åtminstone i södra och mellersta Sverige.
Regnskog
Inlägg: 12570
Blev medlem: 13 okt 2001, 17:37
Ort: Sweden

Re: Kan vi prata predatorkontroll? Effekt av räv- och kråkja

Inlägg av Regnskog »

Tja det är ganska enkelt och otroligt komplicerat men jag brukar säga som så här att,

då liv är digitalt, dvs antingen finns ett rådjur för att det klarade sig som kid och blev vuxet eller inte, som exempel så är predatorjakten viktigt och betydelsefull, varje gång man lyckas med att få ytterligare ett vilt att bli vuxet så har man framgång.

jag skulle påstå att ett av bekymren med den länkade undersökningen är att man tittar på genomsnitt och är allt för statistiskt bunden. Helt klart är att man med långsiktiga insatser i praktiken kan ta bort räv, stationär räv på en mark även om den är liten, ja tom lättare om den är liten och ju mindre stationära predatorer desto mindre sannolikhet att de är framgångsrika i sin jakt,

kråkor vandrar ju varje år och enbart ett fåtal blir kvar som stationära, om man lyckas att minimera antalet av dessa så kommer småviltet att lyckas mycket bättre.
Jag är för servering och utskänkningstillstånd på våra skjutbanor
alternativ grimbart
Inlägg: 2801
Blev medlem: 13 jun 2011, 22:47
Ort: härryda/gbg

Re: Kan vi prata predatorkontroll? Effekt av räv- och kråkja

Inlägg av alternativ grimbart »

Skjuter man räv så är det ungrävar som kommer in på marken i jakt på ett eget revir.. Dessa är lättare att skjuta och har inte lärt sig markens farliga platser. Kråkfåglar kan man gallra hur mycket som helst..en död kråka tar inga harpaltar eller ägg så nån effekt lär det ha. Grävlingen är relativt lätt att få bukt med och den kan också gå hårt åt småvilt.. Mink mård och iller går att gallra ganska hårt också. Jag resonerar som så att hellre en mindre och frisk stam som kan äta sig mätt, än en överdriven sjuklig stam predatorer och brist på föda.
Användarvisningsbild
ludberg
Inlägg: 373
Blev medlem: 17 aug 2010, 16:21

Re: Kan vi prata predatorkontroll? Effekt av räv- och kråkja

Inlägg av ludberg »

Att ta stationära kråkor låter genomförbart men räv? Som han skriver ökar inflödet av nya rävar då man tar bort de redan existerande.

Men det är väl klart att en effekt om än kortvarig sådan borde bli resultatet.
Det hade varit spännande att få se siffror på hur mycket, tex räv, man måste skjuta för att det ska ge effekt. Att detta beror på vart i landet man är, hur marken ser ut osv osv förstår jag men ett par olika exempel hade varit spännande.

Räcker det tex någonstans i Sverige att skjuta 10 råkar per år/500ha eller måste man ska 100 för att det ska märkas?

Finns det några bra exempel eller kör folk bara på känn och därefter håller tummarna?
Håkan
Inlägg: 12521
Blev medlem: 01 apr 2002, 22:24
Ort: Sweden

Re: Kan vi prata predatorkontroll? Effekt av räv- och kråkja

Inlägg av Håkan »

Vissa enklare bytesdjur har minskat ganska radikalt sista 20 åren och dit är ju bl.a. Markhäckande fåglar på strandängarna.
Predationen av räv, kråkfåglar och framförallt katt ställer till det rejält.

Rapphöns förekomsten är ju även den minskande.

Tror absolut att predator jakten är betydelsefull även om man inte samordnar det över stora arealer.

Ganska många skjuter ju en 5-6 rävar utan ansträngning per år, om detta hade upphört så lär det inte få någon som helst positiv effekt på dess bytesdjur
Användarvisningsbild
Anders Ö
Inlägg: 10498
Blev medlem: 31 jan 2002, 21:01
Ort: Hagsta Sweden Född 69

Re: Kan vi prata predatorkontroll? Effekt av räv- och kråkja

Inlägg av Anders Ö »

Skjuter man EN Räv så har det ju effekt... :roll:
Om en hanräv på sitt 6-7 åriga liv har ihjäl 15 Råkid, 100 Harar, 50 Orrar och 20 Tjädrar så känns det mer än värt att skjuta en räv närhelst man ser dom.

Om man sen skjuter en hona som under samma period för fram 15 st levnadsdugliga valpar, ja då.... :roll:

Alla siffror ovan är helt hypotetiska och taget ur min fantasi..., kan mycket väl vara fler djur, eller kanske färre..., troligen är det beroende på var i landet räven lever.
Mest äter de ju sorkar förståss..., tonvis :mrgreen:
EGNA undersökningar är bättre än andras teorier. :mrgreen:

Alternativa Lösningas Mästare.... ;-)

Ockham , är MIN Mentor 8)

Plåtbiten video . Sök på Plåtbiten/Rävpipa på youtube.
Vill ni köpa Rävpipa, Plåtbiten, så skicka ett PM A.Ö
Användarvisningsbild
SturskeLaban77
Inlägg: 938
Blev medlem: 11 jan 2014, 14:53
Ort: södra småland

Re: Sv: Kan vi prata predatorkontroll? Effekt av räv- och kr

Inlägg av SturskeLaban77 »

Många bäckar små kanske?
Användarvisningsbild
ludberg
Inlägg: 373
Blev medlem: 17 aug 2010, 16:21

Re: Kan vi prata predatorkontroll? Effekt av räv- och kråkja

Inlägg av ludberg »

Jag tycker som ni att tex en räv mindre är en mindre och därmed borde det logiskt också innebära att fler djur någonstans överlever. Eftersom de rör sig över relativt stora ytor så kanske detta inte sker på min mark men sett på ett större område borde fler djur nu överleva (om en räv försvinner).

Enligt nedanstående citat verkar det dock vara svårt att påvisa detta.
Sidan 21 skrev: Riktad jakt efter toppredatorer har i flera fall visat sig leda till att stammarna av mellanpredatorer ökar, vilket ger ökade predationstryck på småvilt. Dessa effekter kan man få som
en oönskad bieffekt genom att bedriva predatorkontroll utan kunskap om hur predatorerna påverkar varandra (se Appendix). Exempelvis så tar vargen räv och grävling, lodjur tar
räv, och det gör även kungsörnen; kråkfåglar är en viktig del i duvhökens diet, och berguven tar i sin tur duvhöksungar och konkurrerar dessutom ut duvhöken om boplatser. På samma sätt som man inte vet vilken effekt predatorers predation på varandra har på olika bytesdjur, är det svårt att förutsäga vilken effekt predatorkontroll inriktad på en enda art får
Sidan 22 och 23 skrev: Faktorer som begränsar predatorkontrollens effektivitet
Inom flera av de vetenskapliga studierna lyckades man i vissa områden inte alls decimera stammarna av en del predatorer pga. invandring av nya individer.

Predatorer rör sig ofta över stora områden för att söka föda, och svarar snabbt på en ökad lokal tillgång på bytesdjur eller annan föda. Sänker man predationstrycket genom predatorkontroll i ett område, och detta leder till ökad förekomst av bytesdjur, får man därför ofta ett ökat inflöde av nya predatorer. De positiva effekterna av predatorkontroll försvinner därmed förhållandevis snabbt, om man inte regelbundet håller efter predatorerna
RannerKing
Inlägg: 319
Blev medlem: 09 jan 2010, 22:13
Ort: Kiruna/Vittangi

Re: Kan vi prata predatorkontroll? Effekt av räv- och kråkja

Inlägg av RannerKing »

Enligt ovanstående text så låter det som att man lika gärna sluta med riktad predatorkontroll om man inte är helt säker på att det ger rätt resultat i slutet av näringskedjan, vilket jag inte tror skulle göra saken bättre.

Jag försöker rikta in mig på räv och kråka och är rätt övertygad om att det ger önskat resultat . Men då har vi inte så stor blandning av predatorer i området.
Speciellt räven har ökat mycket dom sista åren.
http://www.LynxTalk.se -Sveriges största märkesforum för snöskotrar!

Tikka T3 Hunter .223 - Trijicon Accupoint 5-20x50
Sako M78 .22 Hornet - Bushnell Elite 3500 4-12x40
Winchester 255 .22wmr - Pecar Berlin 3-7x35
Marlin Model 80 .22LR - Leupold 3-9x40
Användarvisningsbild
Dyngsmäll
Inlägg: 6386
Blev medlem: 25 aug 2004, 16:59
Ort: Glesbygden

Re: Kan vi prata predatorkontroll? Effekt av räv- och kråkja

Inlägg av Dyngsmäll »

Rävpopulationen består av fast etablerade individer och en "flytande" population med ungdjur som drar runt och söker eget revir. Så fort en vakans uppstår flyttar en ny in.

Varför utvärderar ni inte rävjakten? Välj ut några vägsträckor grusväg, räkna korsande rävspår två dagar efter varje snöfall på samma vägsträckor varje gång (förslagsvis), och skjut så mycket ni hinner under vintern. Blev det fler, färre, eller samma antal korsande spår efter en vinters oförtruten rävjakt? Vore intressant att se resultat från olika håll i landet. Gärna grafer som visar hur antalet spår förändras med datum.
----------------------------------------------------------
Hellre varm och ute än cool och inne...
-Anders Norudde
Användarvisningsbild
ludberg
Inlägg: 373
Blev medlem: 17 aug 2010, 16:21

Re: Kan vi prata predatorkontroll? Effekt av räv- och kråkja

Inlägg av ludberg »

Dyngsmäll skrev:Rävpopulationen består av fast etablerade individer och en "flytande" population med ungdjur som drar runt och söker eget revir. Så fort en vakans uppstår flyttar en ny in.

Varför utvärderar ni inte rävjakten? Välj ut några vägsträckor grusväg, räkna korsande rävspår två dagar efter varje snöfall på samma vägsträckor varje gång (förslagsvis), och skjut så mycket ni hinner under vintern. Blev det fler, färre, eller samma antal korsande spår efter en vinters oförtruten rävjakt? Vore intressant att se resultat från olika håll i landet. Gärna grafer som visar hur antalet spår förändras med datum.

Jag gillar din forskningsapproach men att det blir färre rävar om man skjuter mycket rävar känns logiskt (men inte självklart). Istället för att räkna spår av räv så vore det kanske mer intressant att studera effekten av predatorkontroll, dvs hur populationer av rådjur förändras?
Användarvisningsbild
Dyngsmäll
Inlägg: 6386
Blev medlem: 25 aug 2004, 16:59
Ort: Glesbygden

Re: Kan vi prata predatorkontroll? Effekt av räv- och kråkja

Inlägg av Dyngsmäll »

ludberg skrev:
Dyngsmäll skrev:Rävpopulationen består av fast etablerade individer och en "flytande" population med ungdjur som drar runt och söker eget revir. Så fort en vakans uppstår flyttar en ny in.

Varför utvärderar ni inte rävjakten? Välj ut några vägsträckor grusväg, räkna korsande rävspår två dagar efter varje snöfall på samma vägsträckor varje gång (förslagsvis), och skjut så mycket ni hinner under vintern. Blev det fler, färre, eller samma antal korsande spår efter en vinters oförtruten rävjakt? Vore intressant att se resultat från olika håll i landet. Gärna grafer som visar hur antalet spår förändras med datum.

Jag gillar din forskningsapproach men att det blir färre rävar om man skjuter mycket rävar känns logiskt (men inte självklart). Istället för att räkna spår av räv så vore det kanske mer intressant att studera effekten av predatorkontroll, dvs hur populationer av rådjur förändras?
Visst är det så! Problemet är då bara att man på ett tillförlitligt sätt ska inventera skogsfågel, hare, rådjur mfl, samt korrigera för populationsstorlek hos mård mfl predatorer, samt ta hänsyn till vilken fas i sorkcykeln man befinner sig i. Som jag ser det är det enklast att besvara den enkla frågan först; blir det färre rävar på min mark om jag skjuter många eller flyttar det bara in nya? Att rävar är predatorer på småvilt vet vi redan, men effekten av predationen ser väldigt olika ut olika år, vilket gör det svårt att under ett enskilt år utvärdera effekten av en minskad rävpopulation. Kan man svara "nej" på frågan om rävpopulationen påverkas av jakt på jaktmarksnivå är frågan om rävjaktens betydelse för småviltet högst akademisk...
----------------------------------------------------------
Hellre varm och ute än cool och inne...
-Anders Norudde
Remmpa
Inlägg: 4689
Blev medlem: 08 feb 2006, 17:55

Re: Kan vi prata predatorkontroll? Effekt av räv- och kråkja

Inlägg av Remmpa »

ludberg skrev:
I ovanstående dokument ett exempel där de var tvungna att jaga räv på 40 km2 (dvs 40 000 hektar) för att få någon mätbar effekt. Såhär står det i dokumentet:
Sidan 27 skrev: Det kan dock vara svårt och arbetskrävande att effektivt kontrollera förekomsten av rödräv; även om man lyckas är dessutom effekterna ofta lokala och relativt kortvariga. För att få någon effekt krävs det också att man bedriver predatorkontroll inom tillräckligt stora områden. Det är svårt, eller omöjligt, att ge en tumregel om hur stora områden som behöver kontrolleras, eftersom det beror på förekomsten av olika bytesdjur och alternativ föda, landskapets sammansättning, tillgången till gryt, jakttryck på angränsande marker, predationstryck från andra predatorer, hur framgångsrik den egna predatorkontrollen är och så vidare. I Frankrike har man visat att man inte fick några effekter på predationen på fasaner när man kontrollerade räv i områden på 10 km2, medan man däremot fick effekter när områdena var 40 km2 (40 000 hektar). Detta antyder att invandringen av rävar från angränsande områden kompenserar för predatorkontrollen, vilket man även visat i andra studier42. Oavsett de exakta siffrorna står det klart att man för att långsiktigt gynna viltet genom predatorkontroll av räv måste bedriva regelbunden jakt över betydligt större områden än enskilda jägare eller jaktlag normalt förfogar över, åtminstone i södra och mellersta Sverige.
Siffrorna här anser jag av personlig erfarenher vara rena dravlet. Ett exempel från en mark på ca 1100ha 50/50 (jorbruks /skogsmark )som jag tidigare jagade räv och grävling på. Jag sköt i snitt 18 rävar och 20-42 grävlingar per år och sen till kom det 1-3 rävar årligen som övriga sköt. Vi hade initialt ca ett överlevande kid per get. Efter fyra år hade vi ingen get med mindre än två killingar och flertalet hade tre killingar. Jag flyttade och uttaget av räv återgick till det normala dvs ca 1-3 rävar och noll grävlingar per år. Tre år efter det att jag flyttat såg de endast en enda get med en enda killing.

Så kontuinitet i predator kontrollen är viktig. Efter det att jag flyttat så var födo tillgången av naturliga skäl större på denna mark än på omgivande marker, vilket också resulterade i tätare predatorpopulation och ökad predation.

Självklart är det en fördel om jakttrycket sker på större områden. Men även lokalt kan det göra extrem skillnad. Men lika viktig är kontinuitet!

Senaste fem åren har jag skjutit över 120st rävar på den marken jag här jagat på. Min för visso subjektiva observation här är att även här har rådjurstammen ökat. Men här uppe i norr är vintern i övrigt är en betydligt större mortalitets faktor än vad den är i söder delarna av landet.

Som sagt summa summarum är att en effektiv predator kontroll (om än på små marker) ger avsevärd effekt. Men kontuinitet är nyckeln till framgång då de predativa arterna som regel och i dessa fall har ett betydligt högre reprodutionstal än sina föda med undantag för vist fältvilt, sork och fåglar.

R
Master examen i fisk och viltförvaltning.
http://www.f" onclick="window.open(this.href);return false;ältskytte.se
Swedish Riflery at facebook
faxe
Inlägg: 6941
Blev medlem: 09 feb 2013, 15:40
Ort: Stockholm, Åkersberga

Re: Kan vi prata predatorkontroll? Effekt av räv- och kråkja

Inlägg av faxe »

Remmpa skrev:


Siffrorna här anser jag av personlig erfarenher vara rena dravlet. Ett exempel är en mark på ca 1100ha 50/50 (jorbruks /skogsmark )som jag tidigare jagade räv och grävling på. Jag sköt i snitt 18 rävar och 20-42 grävlingar per år och sen till kom det 1-3 rävar som övriga sköt årligen. Vi hade initsialt ca ett överlevande kid per get, efter fyra år hade vi ingen get med mindre än två killingar och flertalet hade tre kllingar. Jag flyttade och uttaget av räv återgick till det normala på dvs ca 1-3 rävar och noll grävlingar per år. Tredje året efter att jag fluttat såg de endast en enda get med en enda killing.

Så kontuinitet i kontrollen är viktig. Eftrr det att jag flyttat så var födo tillgången av naturliga skäl större på denna mark än på omgivande vilket ockås resulterade i tätare predationspopulation och ökad predation.

Självklart är det en fördel om jakttrycket sker på större områden. Men även lokalt kan det göra extrem skillnad. Men lika viktig är kontinitet!

Senaste fem åren har jag skjutit över 120st rävar på den marken jag här jagat på. Min för visso subjektiva observation här är att även här har rådjurstammen ökat. Men här uppe i norr är vintern i övrigt en betydligt större mortalitets faktor än vad den är i söder delarna av landet.

So sagt summa summarum är att effektiv predator kontroll (om än på små marker) ger avsevärd effekt. Men kontinutet är nyckeln tkll framgång då de predativa arterna som regel och i dessa fall har ett betydligt högre reprodutionstal än sina föda med undantag för vist fältvklt, sork och fåglar.

R
Master examen i fisk och viltförvaltning.
Jag har samma erfarehet. Vi sköt 25-30 rävar årligen på 2400 hk under ca 4 å, och vi fick många getter med 3 kid. Efter att jag klivit av marken sjönk trycket på rävarna drastiskt och trippel kiden försvann.
358 Win stannar
Användarvisningsbild
Dyngsmäll
Inlägg: 6386
Blev medlem: 25 aug 2004, 16:59
Ort: Glesbygden

Re: Kan vi prata predatorkontroll? Effekt av räv- och kråkja

Inlägg av Dyngsmäll »

Själv är jag övertygad om att jorden är platt. Det kan jag med egna ögon konstatera vareviga dag.
Förra helgen gick jag i skogen och då fanns det inga älgar på marken för jag såg inga spår. Igår såg jag spår av två älgar så de måste ha flyttat in nyss. Ett år sköt jag en tjäder och sen såg jag en älgko med dubbelkalv så det gör verkligen nytta att skjuta bort tjädrarna...

Det är klart att räven är en mycket viktig predator på småvilt. Under skabbåren gick rådjursstammen upp med 30 % i Mellansverige. Man såg även positiva effekter på hare, skogsfågel och mård. Inget snack om att räven är en effektiv jägare, men hur effektiva vi är på att minska rävens predation på annat vilt är mer osäkert. Det vore verkligen roligt om någon eller några rävjägare skulle vilja utvärdera sin insats enligt ovan. Annars kan man tro och tycka vad man vill. Det blir inte fakta ändå...
----------------------------------------------------------
Hellre varm och ute än cool och inne...
-Anders Norudde
faxe
Inlägg: 6941
Blev medlem: 09 feb 2013, 15:40
Ort: Stockholm, Åkersberga

Re: Kan vi prata predatorkontroll? Effekt av räv- och kråkja

Inlägg av faxe »

Dyngsmäll skrev:Själv är jag övertygad om att jorden är platt. Det kan jag med egna ögon konstatera vareviga dag.
Förra helgen gick jag i skogen och då fanns det inga älgar på marken för jag såg inga spår. Igår såg jag spår av två älgar så de måste ha flyttat in nyss. Ett år sköt jag en tjäder och sen såg jag en älgko med dubbelkalv så det gör verkligen nytta att skjuta bort tjädrarna...

Det är klart att räven är en mycket viktig predator på småvilt. Under skabbåren gick rådjursstammen upp med 30 % i Mellansverige. Man såg även positiva effekter på hare, skogsfågel och mård. Inget snack om att räven är en effektiv jägare, men hur effektiva vi är på att minska rävens predation på annat vilt är mer osäkert. Det vore verkligen roligt om någon eller några rävjägare skulle vilja utvärdera sin insats enligt ovan. Annars kan man tro och tycka vad man vill. Det blir inte fakta ändå...
De som sysslade med harjakt tyckte att tillgången på hare ökade kraftigt. Men där påverkar ju vädret också en hel, del när de får sina ungar. Ska man hjälpa de markhäckande fåglarna bör man nog utöka trycket på övriga predatorer, så som grävling och kråkfågel.
358 Win stannar
Användarvisningsbild
Dyngsmäll
Inlägg: 6386
Blev medlem: 25 aug 2004, 16:59
Ort: Glesbygden

Re: Kan vi prata predatorkontroll? Effekt av räv- och kråkja

Inlägg av Dyngsmäll »

faxe skrev:
Dyngsmäll skrev:Själv är jag övertygad om att jorden är platt. Det kan jag med egna ögon konstatera vareviga dag.
Förra helgen gick jag i skogen och då fanns det inga älgar på marken för jag såg inga spår. Igår såg jag spår av två älgar så de måste ha flyttat in nyss. Ett år sköt jag en tjäder och sen såg jag en älgko med dubbelkalv så det gör verkligen nytta att skjuta bort tjädrarna...

Det är klart att räven är en mycket viktig predator på småvilt. Under skabbåren gick rådjursstammen upp med 30 % i Mellansverige. Man såg även positiva effekter på hare, skogsfågel och mård. Inget snack om att räven är en effektiv jägare, men hur effektiva vi är på att minska rävens predation på annat vilt är mer osäkert. Det vore verkligen roligt om någon eller några rävjägare skulle vilja utvärdera sin insats enligt ovan. Annars kan man tro och tycka vad man vill. Det blir inte fakta ändå...
De som sysslade med harjakt tyckte att tillgången på hare ökade kraftigt. Men där påverkar ju vädret också en hel, del när de får sina ungar. Ska man hjälpa de markhäckande fåglarna bör man nog utöka trycket på övriga predatorer, så som grävling och kråkfågel.
Om jag fortfarande jobbat som forskare hade jag sökt anslag från forskningstjugan för att testa effekten på rävpopulationens täthet av riktad jakt. Upplägg: tio jaktmarker av liknande storlek, fem jagas det stenhårt på, fem jagas det som vanligt (kontroll). Rävspår och rävskit inventeras på samma väglängd i alla områden. Två olika index på täthet, alltså och dessutom kan man köra DNA på skiten för att se hur många individer man får spår efter. Inventeringen börjar en månad innan jakt och fortsätter en månad efter jaktens slut och sen inventeras det igen hösten efter en gång. Det vore spännande! Men en enklare spårinventering som jag tidigare pratat om är ju enkel att göra för den som vill veta istället för att tycka och tro...
----------------------------------------------------------
Hellre varm och ute än cool och inne...
-Anders Norudde
Användarvisningsbild
ludberg
Inlägg: 373
Blev medlem: 17 aug 2010, 16:21

Re: Kan vi prata predatorkontroll? Effekt av räv- och kråkja

Inlägg av ludberg »

Dyngsmäll skrev:
faxe skrev:
Dyngsmäll skrev:Själv är jag övertygad om att jorden är platt. Det kan jag med egna ögon konstatera vareviga dag.
Förra helgen gick jag i skogen och då fanns det inga älgar på marken för jag såg inga spår. Igår såg jag spår av två älgar så de måste ha flyttat in nyss. Ett år sköt jag en tjäder och sen såg jag en älgko med dubbelkalv så det gör verkligen nytta att skjuta bort tjädrarna...

Det är klart att räven är en mycket viktig predator på småvilt. Under skabbåren gick rådjursstammen upp med 30 % i Mellansverige. Man såg även positiva effekter på hare, skogsfågel och mård. Inget snack om att räven är en effektiv jägare, men hur effektiva vi är på att minska rävens predation på annat vilt är mer osäkert. Det vore verkligen roligt om någon eller några rävjägare skulle vilja utvärdera sin insats enligt ovan. Annars kan man tro och tycka vad man vill. Det blir inte fakta ändå...
De som sysslade med harjakt tyckte att tillgången på hare ökade kraftigt. Men där påverkar ju vädret också en hel, del när de får sina ungar. Ska man hjälpa de markhäckande fåglarna bör man nog utöka trycket på övriga predatorer, så som grävling och kråkfågel.
Om jag fortfarande jobbat som forskare hade jag sökt anslag från forskningstjugan för att testa effekten på rävpopulationens täthet av riktad jakt. Upplägg: tio jaktmarker av liknande storlek, fem jagas det stenhårt på, fem jagas det som vanligt (kontroll). Rävspår och rävskit inventeras på samma väglängd i alla områden. Två olika index på täthet, alltså och dessutom kan man köra DNA på skiten för att se hur många individer man får spår efter. Inventeringen börjar en månad innan jakt och fortsätter en månad efter jaktens slut och sen inventeras det igen hösten efter en gång. Det vore spännande! Men en enklare spårinventering som jag tidigare pratat om är ju enkel att göra för den som vill veta istället för att tycka och tro...
Om du får för dig att göra detta så hoppar jag av min nuvarande forskning (skriva avhandling är segt), och börjar hemskt gärna forskningsjaga varje dag för att hjälpa dig i projektet :)
Användarvisningsbild
Dyngsmäll
Inlägg: 6386
Blev medlem: 25 aug 2004, 16:59
Ort: Glesbygden

Re: Kan vi prata predatorkontroll? Effekt av räv- och kråkja

Inlägg av Dyngsmäll »

He, he... Tro mig ALL forskning är seg efter x antal år med 14 refuseringar på ett manus man var trött på redan när man skrev den första gången! Saknar dock en del roliga fältjobb...
----------------------------------------------------------
Hellre varm och ute än cool och inne...
-Anders Norudde
Användarvisningsbild
Canta
Inlägg: 9968
Blev medlem: 07 sep 2008, 14:07
Ort: Uppland

Re: Kan vi prata predatorkontroll? Effekt av räv- och kråkja

Inlägg av Canta »

Räven är ett problem för småviltet främst under den period då båda har smått. Gissar att den största effekten av predatorkontroll är under senvintern dvs. feb-mars. Kan man då minimera potentialen för rävkullar senare på våren då minskat tryck på småviltet i maj/juni. Mao. senvinterjakten, när tikarna börjat ringa in gryten är mest effektiv i sammanhanget.

Bra mark håller både räv och hare/rådjur. Bra mark betyder bra biotop och gäller ända ner till nivån sork/grodor.
Predatorjakt är en kul och utmanade jakt och på nåt sätt känns det som man förenar jaktnöje med nytta.

Läsvärt
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende- ... r-rageten/" onclick="window.open(this.href);return false;