Resultat av viltvårdsåtgärder

[emanuel_26]

Hej allesammans!

Jag sitter och funderar på vilka effekter olika viltvårdsåtgärder har på en viss population. Jag har inte kunnat hitta några konkreta forskningsrapporter eller undersökningar om en kvantitativ eller kvalitativa effekter på hur olika djurpopulationer påverkats av viltvården. Om ni har någon ni kan tipsa tar jag gärna emot det och om detta ämne redan diskuterats tar jag gärna bort tråden.

Men mina frågor är följande och avser ingen särskild viltart:

1. Vad har ni valt för viltvårdsåtgärd(er) och hur länge har använt denna/dessa?
2. Hur upplever ni att populationen har påverkats på er mark?

Det jag är främst nyfiken på är som sagt hur NI upplever olika viltvårdsåtgärders effekter.

Mvh.

Emanuel

[Canta]

Vad gäller småvilt (rådjur,hare) ska man satsa på nålsögat tycker jag. Med nålsögat menas den period under året då liemannen skördar dvs. då djurstammar regleras genom svält och därmed sjukdomar. Under 9 månader av 12 behöver man egentligen inte tillföra nåt alls till naturen men under f.a. senvintern då skördas liv. Handlar egentligen mest om fettreserver. Är dessa på upphällningen då kan tillskott göra underverk.
Om man räknar så här har en råget potential att föda 4 kid men kastar ett efter ett foster beroende på yttre omständigheter. Skillnaden mellan 2 kid födda och 1 kid fött blir stor för stammen på sikt och om vi tala rom säg 10 getter på marken........... bara att räkna.

Kraftfoder ger man t.ex. fåren innan de ska lamma just för att god kondition=god reproduktion.
Tillskott under nålsögats period kan kvantifieras dvs. man kan snart se stammen dubbleras om man jobbar med projektet ....

Finns också ställen där man år efter år får fram medaljhorn och där grannmarker inte får några alls och skillnaden består då i saltstenar (mineral) eller inte. Men sånt tar lång tid typ 20-30 år säger de som vet.

[Regnskog]

Vissa marker/platser är särskild gynnade av åtgärder, platser där viltet/viltslaget är precis så där på marginalen, den där marginalen som Canta talar om, kan åtgärder av olika slag, foder/skydd under del av året eller över året vara direkt avgörande.

Exempelvis, jag har i min hektaret stora trädgård två fasan familjer/grupper, det är tre tuppar, två hönor och så här på året 5 kycklingar/ungfåglar på väg att växa upp, om jag ser till att skapa skydd, ie rovfågelfria nattvisten= inte röja ut för hårt i vissa delar av trädgården och ser till att fordra på sådan plats och sätt att samma fågglar, röd glada inte klipper den under foder sök så kommer jag att få behålla i varje fall 3 av kycklingarna till nästa år, vägen tar minst en och jag räknar med att grannen skjuter en.

[Dyngsmäll]

http://www.sciencedirect.com/science/ar ... 7713003607" onclick="window.open(this.href);return false;
http://www.sciencedirect.com/science/ar ... 9114001339" onclick="window.open(this.href);return false;
http://www.journalofappliedecology.org/ ... sprey.html" onclick="window.open(this.href);return false;

Ett litet axplock. För eget sök rekommenderas följande sökord för utfodring, "supplemental feeding Wildlife" och för rovdjursjakt "predator control effectiveness" eller "effects of predator control".

Det är annars mycket tyckande och troende kring detta. Att viltvårdsåtgärder alltid skulle fungera och vara av godo är en vida spridd uppfattning, medan sanningen verkar vara att det beror på omständigheterna i övrigt.

Mina erfarenheter inskränker sig till 14 års praktiska försök och teoretiska studier av ett svenskt predator-bytessystem. Utfodring både av bytesdjur för högre överlevnad och av predatorer för att skona bytesdjur har testats.

Min upplevelse är att det helt beror på vad syftet är, vilka andra arter som kan påverkas, hur dessa påverkas, hur systematisk och uthållig man är, hur man ser på förvaltning av viltarter i övrigt och hur man utvärderar och följer upp åtgärden. Utfodrar man tex med rätt foder, vid rätt tidpunkt och lyckas utfodra rätt djur kan det ha en positiv effekt, annars inte. Håller man efter predatorer mycket intensivt inom ett mycket stort område ser man effekter inne i området, annars inte.

[z_bumbi]

Vilka databaser är bäst för ämnesområdet?
Vilka sökord är lämpliga för att hitta resultat om biotopförändringar?

[Dyngsmäll]

Har du tillgång till web of science så är du i hamn annars får du googla .
De flesta vetenskapliga artiklar publiceras av journaler som tar rejält bra betalt för att man ska få läsa. Det finns även open-source journaler, men de är få och har inte sällan ganska lågt anseende. Plos one är gratis och där finns en del viltforskning. Du kan få hjälp med artikelsök på närmsta bibliotek också.

Edit: beror på vilka förändringar du är ute efter. Man pratar ju om "habitat fragmentation" när man diskuterar hur tex infrastruktur fragmenterar landskapet och "habitat loss" när det handlar om skogsavverkningar eller andra ingrepp som tar bort naturtypen helt.

[PatrikMalmo]

Har du tillgång till web of science så är du i hamn annars får du googla .
De flesta vetenskapliga artiklar publiceras av journaler som tar rejält bra betalt för att man ska få läsa. Det finns även open-source journaler, men de är få och har inte sällan ganska lågt anseende. Plos one är gratis och där finns en del viltforskning. Du kan få hjälp med artikelsök på närmsta bibliotek också.

OT: det där gör mig rätt sned. Mycket forskning är offentligt finansierad, och borde komma alla till godo. Men jo, jag vet hur det funkar. Flera ganger "fastnat" när jag har velat fa fatt i intressanta artiklar. En "sneak och fusk"-variant är att promenera in pa nagot universitetsbibliotek, de brukar prenumerera pa de där dyra tidsskrifterna. Funkar - om man bor i universitets-stad, med rätt institutioner.

On-topic: det enda jag sett live är för fasanskötsel, da fran Sperlingsholms gods. De satte iof ut en hel del kycklingar ocksa, men det var rejäl (stöd)utfodring för faglarna under vintern, en hel del täta övernattningsplatser (att skrämma iväg en hel flock fasaner fran nattkvisten kan för övrigt göra vem som helst lite spak) samt att de sparade gräs/smabuskar pa flera platser sa de kunde göra sina passager. Trots storjakter fanns det gott om fasan aret runt, och de spred sig även över ett vidare omrade. Detta trots att E6 liksom Nissastigen gar nära. Nagon försvann i var trädgard ocksa, men innan ni skriker sa är det preskriberat för längesedan!

[Dyngsmäll]

Har du tillgång till web of science så är du i hamn annars får du googla .
De flesta vetenskapliga artiklar publiceras av journaler som tar rejält bra betalt för att man ska få läsa. Det finns även open-source journaler, men de är få och har inte sällan ganska lågt anseende. Plos one är gratis och där finns en del viltforskning. Du kan få hjälp med artikelsök på närmsta bibliotek också.

OT: det där gör mig rätt sned. Mycket forskning är offentligt finansierad, och borde komma alla till godo. Men jo, jag vet hur det funkar. Flera ganger "fastnat" när jag har velat fa fatt i intressanta artiklar. En "sneak och fusk"-variant är att promenera in pa nagot universitetsbibliotek, de brukar prenumerera pa de där dyra tidsskrifterna. Funkar - om man bor i universitets-stad, med rätt institutioner.

On-topic: det enda jag sett live är för fasanskötsel, da fran Sperlingsholms gods. De satte iof ut en hel del kycklingar ocksa, men det var rejäl (stöd)utfodring för faglarna under vintern, en hel del täta övernattningsplatser (att skrämma iväg en hel flock fasaner fran nattkvisten kan för övrigt göra vem som helst lite spak) samt att de sparade gräs/smabuskar pa flera platser sa de kunde göra sina passager. Trots storjakter fanns det gott om fasan aret runt, och de spred sig även över ett vidare omrade. Detta trots att E6 liksom Nissastigen gar nära. Nagon försvann i var trädgard ocksa, men innan ni skriker sa är det preskriberat för längesedan!

Mer OT: många journaler tar betalt av forskarna för att publicera deras artiklar. Sen tar de betalt för att forskarna ska få läsa. Svineri är vad det är, och som du säger: forskningsresultat borde vara fritt tillgängliga! När jag jobbade som forskare var det ganska ofta kolleger från mindre bemedlade länder som mailade och ville ha kopior av artiklar för att deras universitet inte hade råd att prenumerera på snobbtidskrifterna. Jag gjorde våld på copyrighten varje gång...

[PatrikMalmo]

Mer OT: många journaler tar betalt av forskarna för att publicera deras artiklar. Sen tar de betalt för att forskarna ska få läsa. Svineri är vad det är, och som du säger: forskningsresultat borde vara fritt tillgängliga! När jag jobbade som forskare var det ganska ofta kolleger från mindre bemedlade länder som mailade och ville ha kopior av artiklar för att deras universitet inte hade råd att prenumerera på snobbtidskrifterna. Jag gjorde våld på copyrighten varje gång...

Sorry för mer OT, men det ÄR ett jäkla svineri! Det värsta är väl egentligen inte att forskare drabbas, enligt mig. Forskare kan gräva fram mycket, genom kontakter som du skriver om. Upplevt samma själv. Det verkligt sura i det hela är att intresserat folk som INTE forskar blir utestängda. Vore väl för nedrans bra om forskningsresultat spreds vidare överallt? Eller va?!?

Nu handlar det inte alls om jakt för min del, men jag har varit inblandad i forskning där verkligt intresserade lekmän kommit med extremt bra input. Eftersom de studerat en speciell art sa extremt noga sa att ingen forskare har kunnat lägga den tiden pa det. Lite input fran lekmän (som fatt ta del av visst forskningsresultat) har alltsa gjort att forskningen gjort framsteg. Fan var jag hatar sadan här smattighet...

[Dyngsmäll]

Prestigetidskriften "Nature" kan man prenumerera digitalt på som privatperson för några hundringar, men om en liten viltforskninginstitution i ett sorgligen bortglömt U-land vill läsa det senaste kostar det 40 000 om året... Nu slut på OT från mig. Förlåt TS!

[PatrikMalmo]

Over and out on OT, för mig ocksa. Samt sorry till TS - men kanske det finns nagon forskning att snoka rätt pa iaf.

[Dedor]

http://www.sciencedirect.com/science/ar ... 7713003607
http://www.sciencedirect.com/science/ar ... 9114001339" onclick="window.open(this.href);return false;
http://www.journalofappliedecology.org/ ... sprey.html" onclick="window.open(this.href);return false;

Ett litet axplock. För eget sök rekommenderas följande sökord för utfodring, "supplemental feeding Wildlife" och för rovdjursjakt "predator control effectiveness" eller "effects of predator control".

Det är annars mycket tyckande och troende kring detta. Att viltvårdsåtgärder alltid skulle fungera och vara av godo är en vida spridd uppfattning, medan sanningen verkar vara att det beror på omständigheterna i övrigt.

Mina erfarenheter inskränker sig till 14 års praktiska försök och teoretiska studier av ett svenskt predator-bytessystem. Utfodring både av bytesdjur för högre överlevnad och av predatorer för att skona bytesdjur har testats.

Min upplevelse är att det helt beror på vad syftet är, vilka andra arter som kan påverkas, hur dessa påverkas, hur systematisk och uthållig man är, hur man ser på förvaltning av viltarter i övrigt och hur man utvärderar och följer upp åtgärden. Utfodrar man tex med rätt foder, vid rätt tidpunkt och lyckas utfodra rätt djur kan det ha en positiv effekt, annars inte. Håller man efter predatorer mycket intensivt inom ett mycket stort område ser man effekter inne i området, annars inte.

Så att anlägga en åtel och skjuta räv gör inget för rådjursstammen i området?

[Canta]

http://svenskjakt.se/viltvard/viltvards ... jurskiden/" onclick="window.open(this.href);return false;
Störst effekt såklart om man ser till att det inte blir några rävkullar alls på jaktmarken men rätt kul med räv också. Den trevliga jaktformen på ungrävar i augusti gör nog varken till eller från som viltvård men kan man nypa en vuxen löptik utanför stamgrytet i mars då blir det absolut fler rådjur runt omkring lite senare.

[Dyngsmäll]

En insats med KRAFTIG rävavskjutning sent på säsongen har potential att ge effekt. Räven har en livshistoriestrategi som innebär ett system av fasta revir och en stor "flytande" population av ungräv. När ett revir blir tomt återbesätts det nästan omedelbart. Man har också sett att ett större tomt revir kan komma att delas av flera ungrävar och resultatet av ett tomt revir kan bli mer räv...

[Matin]

Viltvårdsåtgärder var roligt och givande en gång i tiden, sedan kom lodjuren och då var det kört.

Utan lodjur på marken, så brukar man belönas om man tillsammans med grannmarkerna håller efter räven så gott man kan och inte urskillningslöst skjuter bort de mest erfarna getterna. Att ha ett gäng mineralstenar igång i närheten av vattendrag gynnar allt vilt.

[Canta]

Filosofie doktorn Jens Andersson har på NNV's uppdrag kommit fram till att .......... både och ... dvs. 'goddag yxskaft' http://svenskjakt.se/start/nyhet/oklart ... paign=feed" onclick="window.open(this.href);return false;

Sammanfattningsvis är mycket fortfarande oklart när det kommer till effekterna av utfodring. I studien konstateras av utfodring kan leda till både positiva och negativa effekter, som kan vara direkta eller indirekta.
Till de förstnämnda hör ökad vikt, större fettreserver och därmed ökad överlevnad. Samtidigt finns det undersökningar som inte kan påvisa några mätbara fysiologiska effekter av utfodring.
En indirekt effekt som påtalas är skador på den till utfodringsplatsen omgivande växtligheten. Beroende på en rad samverkande faktorer kan vegetationen på nära och längre avstånd betas mer eller mindre, också beroende på viltslag.

En jägare tar och en jägare ger. En jägare sköter om vilt för att ingen jägare vill se viltet lida och en jägare tar när överskott finnes. NNV vet inte hur jägare fugerar, det har vi sett länge nu, och lämpligare att skyffla slantarna till nån antropolog än nån biolog. NNV är bara ut efter skadegrejen men nu är det ju så att jägare/markägare tar s.k. skador av vilt för man gillar vilt.

[Markus A]

Jag tycker nog det märks tydligt när man skjuter bort räv. Men EN räv räcker inte.

De år jag skjutit mycket räv under vintern har det varit mer rådjur på hösten. Det har synts tydligt och omedelbart.
Jag vet inte varför, men räv man skjuter under vintern kanske är just de rävar som annars skulle ha ätit upp kiden.

Men jag tror inte det är de mest erfarna rävarna jag kommit åt. Jag tycker det ser ut att vara mest ungrävar små stackare, även om de ser ut att må bra.

/m

[Canta]

Just. Har som målsättningn att på en viss mark att skjuta lika många rävar som rådjur. Det går faktiskt vissa år men de senaste har rådjuren vunnit med några enheter kanske beroende på skabb eller att ingående rävstam varit för låg pga. tidigare avskjutning. Rekordet var väl för 4-5 år sen med 15 rävar och 14 rådjur. Nu ska ingen tro att man hatar räv, tvärtom, de är högst kvalificerade motståndare i jakten och nog tål jaktmark en viss rävstam.
Men rävjakt slukar tid och många kvällar blir det i augusti liksom eftermiddagar i mars. Men absolut så ger rävjakt effekt och bingo i sammanhanget är väl när stamtiken skjuts sista dagarna före lovlig tids slut och ingen ny tik hinner ta över stamgrytet för den säsongen

[stali716]

Jag har de två senaste säsongerna skjutit ungefär 150 nötskrikor och en del skator.

Ökningen av småfågel har varit helt enorm. Jag läste att nötskrikornas föda, när möjligheten finns, består till 80% av ägg. Då förstår man att det lättar en del på trycket för småfåglarna om man kan hålla tillbaka kråkfåglarna. Nötskrikan, Sveriges talrikaste kråkfågel, är så livskraftig att unghannarna jagas ut av revirstarka hanar och till och med flyr över hav till grannländer.

[hulkovius]

En annan detalj jag värdesätter är möjligheten vid utfodring av rådjur vintertid att skaffa sig lite koll på vilka djur som finns på marken. Sen tycker inte jag att det känns trevligt om djur skulle svälta ihjäl på min mark. I vår ska jag som ett led i att hålla tomten i skick plöja upp typ 1500 kvadrat viltåker. Ska bli lite spännande att se om det ger nåt förhoppningen är att vi ska få ihop ett par ha spritt över marken