Utfordringsplan för vilt

[Finnishswede]

Hej,

Tänkte inför nästa jaktår satsa på ett riktigt bra utfordringsupplägg på en mark där vi inte jobbat så mycket med det. Först och främst för att ge stöd år det vilda när de behöver det som mest men givetvis också för att få roligare jakter med mer vilt. Hittils har vi egentligen inte gjort så mycket förutom att ha två stycken spridare igång med majs och tjärade träd vilket inte räcker så långt. Det fodras ganska friskt på markerna runtomkring så det finns en viss konkurrens om det vilda kan man säga.

Marken är på ca 600 hektar blandad skog och åkermark.
Viltslagen vi har är
Rådjur: God tillgång
Älg: God tillgång
Vildsvin: Ok tillgång,men skulle vilja ha mycket mer. Under sommaren finns det mycket gris i spannmålen och vi jagar dem endast där under den perioden för att hjälpa lantbrukaren. När det skördas så försvinner dock mycket av grisen, förmodligen till grannmarker där det matas mer.
Dovvilt: Ser en del på sensommaren men tills säsongen drar igång är de flesta borta och syns mycket sporadiskt på drevjakterna. Hade gärna fått dem att stanna för att kunna bygga en stam på sikt.

Söker nu efter tips från den samlade expertisen här på forumet om olika upplägg. Tips om bröd, sötsaker etc undanbedes vänligt men bestämt då vi aldrig kommer att dumpa exempelvis ett berg med hamburgerbröd i naturen för att dra vilt...

Hur ska man tänka under de olika säsongerna? Vilket foder är det som gäller när? Sockerbetor, ensilage, foderspridare med majs? Och vilka mängder för att fodra tillräckligt för 600ha? Pratar vi 10 ton sockerbetor eller 30? Hur många ensilagebalar, spridare och mängd spridningar... Ska man ha alla typer av foder på samma ställe eller på olika platser på marken?

Vi kommer aldrig att jaga på någon av foderplatserna. Det har vi två åtlar till.

Ser fram emot bra tips

/F

[Canta]

Tja ....
Om man säger att älg och rådjur är ok på marken dvs. en stabil stam då kan man ju fundera lite över gris och dov. Nu är båda viltslagen väldigt känsliga för upprepade hundjakter och kanske är det för mycket aktivitet på höstens jakthelger. Kanske man ska se över hur man jagar dvs. sprida ut jaktformerna. Kanske 2 storjakter räcker på år och resten med vak eller småhundar.

Har man 600 ha är det ungefär vad som anses kunna hålla en familjegrupp av vildsvin dvs. 1 + 2 vuxna samt 6 kultingar. Man kan nog skjuta 4 per år men inte mer såvida inte det finns överskott i omgivningen som fyller på.

Dov är kinkiga och ju längre in på hösten man kommer ju mer samlas dom vid den traditionella hemmamarken. När vintern kommer rör dom sig inte mycket och står/ligger helst nära foderplats. Det är inte mycket man kan göra åt dovviltstammen förutom att se till den överlever väl. Dov måste ha bra foder (gärna hö) och lite tillskott ibland (helsäd).
Tycks som dov är mer trygg vid att det finns bra foder permanent och inte så kinkiga av vilken sort.

En rätt bra grej som vi sett av slump är kasserade ensilagebalar. http://www.forumbilder.com/images/2016/ ... C01899.jpg" onclick="window.open(this.href);return false; och http://www.forumbilder.com/images/2016/ ... C01901.jpg" onclick="window.open(this.href);return false;. Grisar gillar iaf. att böka i sånt och det fryser inte. Man slänger in nån skäppa majs, säd eller ärtor då och då och grisarna håller på hela nätter. Trasiga ensilagebalar blir det alltmer av tycks det och gissar att man kan få dom gratis om man transporterar bort dem.

F.ö. gäller väl det vanliga dvs. vid riktig tuff vinter ger stödutfodring (friska ensilagebalar) en bra effekt på stammarna f.a. genom att viltet blir marken trogen.
Kanske man behöver veta mer om hur jakten bedrivs på marken för att ge mer råd ..... vad är problemet egentligen .... är folk missnöjda eller... låter som en rätt trevlig mark. Är det nån som sitter på räv förresten. Nog så spännande jakt

[Finnishswede]

Tack för bra urförligt svar Canta.

För att ge lite svar på dina frågor.

Jakten bedrivs som vak/purchjakt då vi plockar kanske 3 bockar, någon gris samt all den räv & grävling vi kommer åt Augusti-Oktober.
Oktober-Januari har vi kanske en till max två hundjakter per månad. Dock brukar det i regel vara max två hundar med och vi jagar sällan hela marken.
Att marken har en bra rådjurstam är ett understatement. Vi sköt en hel del året och sista jakterna fredade vi dem för att inte rubba stammen för mycket. Hade ändå kunnat skjuta tvåsiffrigt med rådjur de sista jakterna om vi skjutit på allt. En gästande hundförare menade att det var den otroligt täta rådjurstammen som var orsaken till att dovvitet inte etablerade sig å marken. Kan det ligga nåt i det?
Har haft ett par lockpass på räv men inte sett något. Vi har på hela säsongen faktiskt bara sett räv på en drevjakt då vi sköt två, annars har de lyst med sin frånvaro. Både under hela "försäsongen" trots mycket bockpurch samt rävlock/vak. Den svaga rävstammen är förmodligen en av anledningarna till den stora rådjurspopulationen.

Älg ser vi nästan varje jakt men tilldelsningen är så pass liten att det bara är jakt på dem i stort sett första dagen/dagarna på älgjaktsveckan. Sedan är de givetvis alltid ett uppskattat inslag med besök av älg på passet så klagar inte.

Gällande gris så finns det helt klart potential. Sköt en gris i spannålen under sommarem och räknade då till ca 40 grisar ute bara på den åkern. Men när buffén dukas av av bonden så verkar de flytta till andra marker. Vi sköt "bara" två grisar på drevjakterna, vilket kanske beror mer på hundarna än vilttillgången

På den fråga vad som är fel/roblem så är det faktiskt ingenting, bara att jag har ett stort intresse av att jakt/viltvård och tycker det hade varit roligt att se vad det kan göra för resultat att optimera utfodringen och tillvaron för viltet på marken. Speciellt eftersom vi har helt OK jakt med så pass lite insatser som vi faktiskt gör idag. Det vi även gör men som jag glömde nämna är at vi har ett tiotal saltstenar ute.
Är nödvändigtvis inte ute efter massa vilt på paraden, snarare att kunna få fler viltslag i pass under jakterna.

/F

[Canta]

OK bra,
Verkar finnas ett bra tänk med marken och knappast överjagad verkar det som. Nu är det så att massiv utfodring och andra åtgärder mest hjälper till att överbrygga säsongsmässiga variationer dvs. man kan kanske öka på/rädda stammen med 10-20 % genom massiva åtgärder för att minska dödligheten under senvintern. Den stora faktorn är biotopen så klart dvs. hur är förhållandena för viltet generellt.

I en och samma trakt kan det finnas både tätt och glest med vilt. Studerar man förhållandena i detalj är det ofta så att det hela hänger på PH. Med detta menas surhetsgraden i marken dvs. vilka örter som finns/trivs eller inte. Kalkrika marker håller långt mer örter än magra och dessa örter kan göra den stora skillnaden. Alla djur behöver udda ämnen i sig typ spårämnen och vitaminer och tillgången eller avsaknaden påverkar vilttätheten starkt.

I sura marker trivs en viss typ av växtlighet men den är inte ideal för viltet (möjligen med undantag för kvickrot och vildsvin). Alla marker av sedimenttyp (leror i olika former) ger en rikare biotop än urvaskad bergsmark. Vill man kolla allmän biotop på sin mark kan man gå via skogsbruket och se vilket s.k. bonitetstal som gäller i området och sen jämföra med andra marker.

Nu inte mycket att göra åt jordmån och sånt. Lagt kort ligger på nåt sätt och förhållandena ska återspeglas i arrendepris. Bra mark är alltid bra mark så att säga och för bra mark kan man betala mer. Svag mark ska inte överbetalas ..... då blir det surt så att säga

[Waidmanns_Heil]

OK bra,
Verkar finnas ett bra tänk med marken och knappast överjagad verkar det som. Nu är det så att massiv utfodring och andra åtgärder mest hjälper till att överbrygga säsongsmässiga variationer dvs. man kan kanske öka på/rädda stammen med 10-20 % genom massiva åtgärder för att minska dödligheten under senvintern. Den stora faktorn är biotopen så klart dvs. hur är förhållandena för viltet generellt.

I en och samma trakt kan det finnas både tätt och glest med vilt. Studerar man förhållandena i detalj är det ofta så att det hela hänger på PH. Med detta menas surhetsgraden i marken dvs. vilka örter som finns/trivs eller inte. Kalkrika marker håller långt mer örter än magra och dessa örter kan göra den stora skillnaden. Alla djur behöver udda ämnen i sig typ spårämnen och vitaminer och tillgången eller avsaknaden påverkar vilttätheten starkt.

I sura marker trivs en viss typ av växtlighet men den är inte ideal för viltet (möjligen med undantag för kvickrot och vildsvin). Alla marker av sedimenttyp (leror i olika former) ger en rikare biotop än urvaskad bergsmark. Vill man kolla allmän biotop på sin mark kan man gå via skogsbruket och se vilket s.k. bonitetstal som gäller i området och sen jämföra med andra marker.

Nu inte mycket att göra åt jordmån och sånt. Lagt kort ligger på nåt sätt och förhållandena ska återspeglas i arrendepris. Bra mark är alltid bra mark så att säga och för bra mark kan man betala mer. Svag mark ska inte överbetalas ..... då blir det surt så att säga

Visdomsord.
Tänk om fler visste detta. Tyvärr ser väl inte många jägare skillnad mellan tall och gran längre.

[kjeellman]

Vad gäller dovviltet så kräver de mycket gärsbete för att trivas, har ni mycket spannmål på marken så finns det mat på sommaren men sämre när de måste beta gräs, om inte lantbrukaren redan gör det så få honom att så in fånggrödor i spannmålen för att på så sätt få ett attraktivt bete även efter spannmålsskörd. På vintern är det ensilage av bra kvalitet som gäller, doven är kräsna och går hellre utan än att äta från en dålig bal, ju blötare desto bättre!

Vildsvinen är svåra om de inte gillar att ta dagliga på marken men bra foderplatser och lugn och ro hjälper ju till! om markägare är med i jaktlaget så gäller det att få dem att sköta sin skog dåligt så att den blir tät och fin

[Dyngsmäll]

Kan bara tillägga att om rå och dov konkurrerar så är det rådjuren som blir förlorande. Större dovstam kommer med stor säkerhet innebära mindre rådjur på marken.

[Canta]

Så är det ... funkar på det sättet att rådjurskiden blir mindre och svagare när det finns konkurrens från dov. Med svaga kid ökar dödligheten hos rådjuren och efter några år syns det på jaktmarken i form av glesare stam. Finns en vetenskaplig undersökning om det hela men kanske från ett hägn http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20033821" onclick="window.open(this.href);return false;
Men nu är det iofs. så att man inte räknat på adaptionen dvs. anpassning till nytt läge. Kan ju vara så att rådjuren tar över en annan del av marken där dov inte vill vara, typ nära gårdar.