Vissa borde ej ha vapen!

[Janne B]

Hej alla. Är tillbaka efter några varma dagar i fjällen med ripjakt. Det är bara att konstatera, för varmt för någon meningsfull jakt! Nåväl, naturupplevelsen finns ju där ändå, och för mig kanske den är minst lika viktigt. Men, till saken. Jag ser att många haft åsikter i frågan säker vapenhantering, och det är bra. Man kan emellertid inte hålla på att älta detta i tid och evighet, men jag sammanfattar min ståndpunkt så här: Vi jägare och skyttar måste vinnlägga oss om en vapenhantering som alltid, jag säger alltid är konsekvent och säker. Jag och mina kollegor går dagligen omkring med skarpladdade vapen bland allmänheten, och här kan man inte tolerera några ”hoppsan tjosan” avfyringar i luften eller annorstädes. Inom polisen görs dagligen flera hundra, ja kanske tusen ”patron ur” i samband med att tjänsten krävt höjd beredskap, detta i trapphus, ute på gatan och annorstädes där det vimlar av folk. Enligt min åsikt kan man bara skaffa sig en sådan genom att man övar in ett beteende som man aldrig, säger aldrig avviker ifrån. Låt oss jämföra med användandet av bilbältet. Man hör ibland någon säga ”just det ja, jag glömde bältet, man jag lovar jag brukar alltid ha det på”. Detta är rent nonsens. Den som alltid, säger alltid använder sig av bältet ”glömmer” det heller aldrig. Anledningen är att beteendet att ta på sig bältet i samband med att man startar upp bilen är så inrotad att detta inte kan ske utan att någon form av ”obehagskänsla” uppkommer. Vi måste således använda oss av samma metod då vi över in vår vapenhantering. Vad vi måste få in i ryggmärgen är följande: Rikta aldrig ett vapen mot någon person eller ”farligt” håll, gå aldrig i normalfallet omkring med patron i loppet, ha alltid ert vapen säkrat (om sådan finnes) utom i samband med att skott skall lossas, håll fingrarna utanför varbygeln/avtryckaren utom i det skeendet då skott är omedelbart förestående och riktmedlen ligger på målet. Det senare innebär således att alla former av ”klickande” i luften är bannlyst. Anledningen är att vi då förstör kroppens/våra sinnens inlärningsförmåga att ”reagera” mot att fingrarna är i varbygeln. Jämför med liknelsen om bilbältet så förstår ni vad jag menar. Betrakta alla vapen som laddade och osäkrade, ALLTID. Vet Ni förresten att nästan alla vådaskott sker med oladdade och säkrade vapen, ofta i samband med patron ur o dy. Jo, det är faktiskt den förklaring man får från den som lyckas sätta en ”pärla” åt fel håll, ”jag trodde den var oladdad!”

Har ni dessutom tänkt på att även vapentillverkarna numera börjar tillverka vapen av typen Winchesters trelägessäkring, detta i första hand för att undvika detta ”klickande” i samband med patron ur! På moderna pistoler av typen Sigg-Sauer har man en hanslappare som man trycker ned och på så sätt slappar hanen utan att man behöver ha ett finger i varbygeln. I Winchester fall för man fram säkringen till ”plundringsläget”, plockar ut patronerna, stänger vapnet och säkrar. Inget ”klickande” här inte! I så fall vore hela idén med trelägessäkring meningslös! Jag säger det igen, ett vapen går inte av av sig själv (utom i sällsynta fall beroende på vapenfel), det går av på grund av att någon avsiktligt eller oavsiktligt tryckt på avtryckaren då vapen varit laddat och osäkrat. Så gått som alla vådaskott sker i samband med plundring av vapnet, och då någon trycker på avtryckaren i tron av att vapnet var tomt. Det logiska är då att vi slutar med att i tid och otid ”trycka av” våra vapen, utan i stället litar på vår i ryggmärgen sittande vana att aldrig stoppa in fingrarna innanför varbygeln samt att alltid ha vapnet säkrat, utom i samband med att skott skall lossas.
Vad gäller militären så har jag här en viss förståelse för att man i dessa sammanhang måste ta till nödlösningen med torrklickning. Här har man att göra med en hel drös personer, av vilka kanske flertalet inte har ett smack vapenintresse eller vapenvana. Att tro att man på så kort tid som värnpliktstiden är, lyckas pränta in en i alla lägen säker vapenhantering hos dessa är nog att hoppas på för mycket. Här får man finna sig i att ansvarige befäl själv går runt och kontrollerar samt lyssnar till den skrikande besvärjelsen ”jag har inga skott kvar”. Vi jägare och övriga som rimligen har större vapenvana (eller åtminstone bör ha det) tycker jag vi måste kunna ställa höge krav på. Låt oss i stället lära ut säker vapenhantering enligt principen som jag pratat om ovan. Det är faktiskt det som gäller idag, det har både världens polis, de flesta specialstyrkor och vapentillverkare typ Winchester insett.

Någon skrev om problemet med att göra patron ur i samband med väl kraftiga utkastare. Man kan tillägga att även handskar o dy kan trassla till en ordentlig plundring av vapnet. Jag skall avsluta med ett litet roligt tipps om hur jag brukar göra för att inte strö patroner omkring mig i samband med patron ur. Finns det egentligen någonting som kan sjunka djupare i snön än en patron som sprätter iväg! Ja, det skulle möjligen vara den sista parkeringskronan som ramlar ned i en snövall!
Fatta bössan och lägg den över vänster arm. Osäkra bössan, eller om sådan finnes flytta säkringen till ”plundringsläge”, dra tillbaka slutstycket och konstatera att ingen patron följer med ut. Detta i normalfallet då man ju som bekant inte går omkring med patron i loppet. Skulle jag dock göra patron ur i samband med att jag lämnar passet så får jag sätt fingret på patronen och på så sätt ”fånga upp” den så att den inte ramlar ur vapnet. Jag trycker därefter ned patronen i magasinet så att detta åter blir fullt. Nu mina herrar (och damer också för den delen) tar jag av mig mössan. Håller den under magasinet och lossar på magasinspärren! Nu ramlar alla patroner snällt ned i mössan, och jag kan räkna in att alla är med. Stänger slutstycket och säkrar vapnet! Det är allt! Inget torrklickande här inte. Varför skulle jag göra det? Jag vet ju att alla patronerna kom med ut då alla ligger i mössan!

Mvh
JB

[Tolle]

Jag håller med Trapper, tar man bort slutstycket så är man på den säkra sidan
Ni skrev om otäcka vapenhanteringar. Jag har ett ex.: -Vi var 5st jägare och 2 taxar som var på rådjursjakt till en holme. När vi sedan efter en lyckad jaktdag(3 rå skjutna) for i väg hemåt med båt så lades bössorna bredvid varandra på en halare. Och hemfärden blev ganska gropig. När vi sedan lägger till i hanmen efter 30mins båtfärd, tar en av mina jaktkamrater upp sin bockbössa och bryter den med orden: oj skotten var visst i! Då jä*lar blev det liv liv i luckan. Bara tanken av vad som sku ha hänt gör en kallsvettig! Efter detta litar jag ALDRIG på ett obrutet vapen.

Live and let die!
m.v.h Tolle

[Fritz Kraut]

<BLOCKQUOTE id=quote><font size=1 face="Verdana, Arial, Helvetica" id=quote>citat:<hr height=1 noshade id=quote>
...Och hemfärden blev ganska gropig. När vi sedan lägger till i hanmen efter 30mins båtfärd, tar en av mina jaktkamrater upp sin bockbössa och bryter den med orden: oj skotten var visst i.
...

m.v.h Tolle
<hr height=1 noshade id=quote></BLOCKQUOTE id=quote></font id=quote><font face="Verdana, Arial, Helvetica" size=2 id=quote>

Det finns värre folk än så. Jag minns en karl som lyckligtvis är försvunnen från jaktlaget sedan åtskilliga år sedan. Han envisades med att lägga den iofs. brutna hagelbössan i skuffen på bilen med PATRONER I LOPPET. Vad som skulle kunna hänt på våra skumpiga vägar är lätt att inse: bössan kanar runt och slår ihop i en sväng och i nästa gupp smäller det. Vi blev osams när han lade den så i min bil. Jag plockade upp bössan och sade att han antingen fick tömma den eller lämna den i diket. Han tömde visserligen bössan men var lömsk på mig ett halvår efteråt. Det var det värt. Hade han inte varit jaktledare och suttit på markkontraktet hade han fått av oss.

Egentligen är det märkligt att det inte händer mer än det gör med tanke på alla kladdar med bössa.

Fritz

...the mark of the hunter is the ability to get close.

Ändrat av - Fritz Kraut den 08/30/2002 19:32:38

[Stefan.K]

Tolle!

Du sätter Svenskarna på prov med lite Ålänska uttryck<img src=icon_smile_big.gif border=0 align=middle>

Halare........

Hur många svenskar visste att det är overall på "Ålänska"! <img src=icon_smile_tongue.gif border=0 align=middle>

Några uttryck har man snappat upp under åren med jakt och skytteresor till kobben!

I morgonbitti bär det iväg för lite rådjur på Åland. Det har även ryktats om riklig förekomst av grågäss......



Stefan K

[BengtBerg]

Tjahapp,

nu var det nära att nästa inlägg hade handlat om vådaskott som UNDERTECKNAD skjutit! <img src=icon_smile_shock.gif border=0 align=middle><img src=icon_smile_shock.gif border=0 align=middle><img src=icon_smile_shock.gif border=0 align=middle>

Var på älgbanan idag, i första serien så blev det... inte klick - det hände inget alls.. på skott no. 2 i tredje serien. Jag blev förvånad och trodde att jag glömt osäkra, men så var inte fallet. Slagstiftet var inte spänt, och jag hade likväl lyckats mata in en patron i patronläget!!!

Tänk efter... Om slagstiftet är slackat så är det med slagstiftet som jag matat in patronen i loppet... <img src=icon_smile_shock.gif border=0 align=middle>

Jag kollade detta sedan, det visade sig att slagstiftet - men bara ibland - gick in vid direkt när jag fällde slutstyckshandtaget. Detta innebär, om det hade hänt under älgjakten, att jag mycket väl hade kunnat inleda jakten med vådaskott vid laddning för att därefter följa upp med "klick" någon gång under dagens skottlossning, kanske på ett djur som verkligen behöver en andra pärla. Fy fan.

Jag åkte till Adolf Blaim som konstaterade fel på avtryckarmekanismen, han reparerar det inom två veckor.

Vapnet är en Sako Forrester och jag skjuter några hundra skott årligen med den, detta är första gången det händer.

MVH
/Bengt Berg

[Tolle]

Stefan
D e bra att ni får fundera lite<img src=icon_smile_big.gif border=0 align=middle>. Vart på Åland skall du å me vem?
Nå skit jakt på er iallafall. Det har varit mycke grågäss i farten i höst, så kanske ni kan knip nån.


Live and let die!
m.v.h Tolle