Från missär till ren och skär lycka....
Kanske en spoiler I rubriken men WTF. Ska bespara er hela storyn men det kom till den punkten att jag beslutade mig för att skjuta en riktigt liten bock som kom in over vallen (vallen är en bit over 200m lång). Jag hade bra stöd med båda armarna och kanske inte helt hundra bredsida, lite vinklat mot mig. Har kikat på den en bra stund och lockat in den på ca 100m så det hela kändes helt ok. Hade velat lite huruvida jag skulle skjuta den eller avvakta chansen på reviraren men bestämde mig som sagt för att den var riktigt liten och bra och plocka bort.
Skottet går, ser att han flyger upp och börjar dra iväg. Samtidigt kärvar repeteringen och hylsan fastnar....... Feppel feppel och tillslut får jag I den men då när jag får upp så ser jag bara rumpen på den när han hoppar over stenmuren och får således inte på ett andra skott. Bocken stack väl en 60-70m over vallen innan den gick over. Skit också helt enkelt men får ju vacker sitta kvar en stund. Går efter ett tag ner och gör skottplats undersökning men hittar inget direct, finns gott om spar så det är inte helt enkelt och se exat var bocken gått. Välger att inte traska runt förmycket där utan att vänta en stund och sedan hämta hunden.
En dryg timma senare star jag där med hunden samt en polare som går som skytt. Hun markerar tydligt skottplatsen (kanon). Vi hittar små små kött bitar slamsor (några få) samt någon blodsdroppe. Hun tar spåret och utmed det på vallen så hittar vi ytterligare några blodstänk (mörkt blod). Det hela går iväg genom först lite grovstammig skog sedan rätt in I en plantering ca 300m bort. Inne I planteringen stötte vi sedan bocken och där fans tydliga små polar med blod. Vidare over en liten mosse och en lyselinje osv. Som sagt för att göra denna story så kort som möjligt så kan jag bara saga att det blev en 4-5 omtag av olika anledningar bla att jag inte sett/kunnat tyda när hun växlat over till färskt, en gang så kom vi I vind på polarens bock som han skjutit och drat fram I kanten på ett hygga. Även en rast vila vid ett sånt tillfälle var nödvändigt. Det gick långt och snårigt I planteringar och surdråg. Vid ett tillfälle var hun bara 2-3 m ifrån när det gick loss, tyvärr fick inte polaren iväg skott då. Återigen mitt fel då jag inte kunde tyda hundens iver på att vi var nära....
Efter 6 timmar och 12-13 km I denna terrängen så var bade hun och jag slut, fysiskt givet vis (jag är tyvär ingen atlet längre) men mentalt var jag helt knäckt. Ge upp med skadat djur I skogen det finns inte men när hun går en tre fyra steg och sedan vänder sig om och tittar bedjande då tar hundra meter en evig tid och jag market också att vi inte gick på rätt spar då han inte låg på alls. Och den planteringen vi just boxat oss igenom var tät som f..n och någonstans där inne gick vi fel. Det är en stor plantering så ta om kändes inte aktuellt I den status vi befann oss.
Mega nederlag med andra ord och den var en "tjurig gubbe" som kom hem till barn och fruga.......
Sov som en jä...a kratta och när klockan ringed 02,50 så jlade man inte ur preis. Ok planen för dagen, gå på med hun direk eller posta ut runt planteringen (runt och runt det var jag och min polare....). Efter en god beslutsångest hela vägen ut till marken (ca 35-40 minuters bilväg) Så bestämmer jag mig för att vi passer av I kanterna till planteringen mot skog då det troliga är att han inte går ut på vallar eller så. Planen är då att sitta fram till 7-7,30 och att jag sedan skall gå med hun igen. Jag hade ett par platser som jag verkligen trodde skulle kunna vara möjliga om det nu var möjligt att bocken rörde på sig over huvud taget så här 24 tim senare.
Det otroliga inträffar !
Ca 07,30 skickar polaren till mig att det kom ett djur och haltade.... WTF, man skojjar inte om sånt svarade jag. Det gör jag verkligen inte skrev han (vi messade, ville inte anv radio). Se nu till och skjut den svarade jag......
Den försvann, helt borta kom det tillbaka. Det är inte sant tänkte jag. Ville just då bara springa dit. Vi avvaktar skrev jag och hall tok span mot det hållet nu. Efter ca 15 min så skickade han att den måste ha lagt sig !?!
OK, ny taktik. Ber honom stå kvar I tornet han sitter I I kanten på hygget/skogen med uppsikt in I det mossedråget han såg djuret. Till saken är att vi vet inte om det är bock eller inte då han inte såg detta men oavsett om det är ett annat skadat djur som haltar omkring så behöver vi få omkull det. Jag själv tar mig runt det hela och kommer ut innifrån planteringen för vi vill inte stöta det in I skogen igen. Snabb genomgång av planen och säkerheten då vi nu kommer att vara riktade mot varandra (han dock I torn men det är lurit ändock). Sedan smyger jag mig på, När jag kommit ut I mossedråget så får jag tydligare direktiv från polaren vart han senast såg det för det är ju först nu jag ser platsen. Bakom en rotvälta går han loss på en 4-5 m och jag ser tydligt att vänster fram dinglar. Jag hinner inte få iväg smällen innan rotvältan och efter den har vi skjutriktning mot varandra så avvakta, där efter in I ett litet buskage och direct efter det så smaller polaren på ett skott men det fortsätter och nu ser jag det bara mellan stammer !!!! lite panic och istort sett samtidigt smaller vi på båda två och den går I backen.............
Så JÄ....A skönt !!!!!
Kontroll och det är min bock. Phuuuu ! Kan saga att jag andades ut got just då. Efter denna eufori så tar jag tillfället I akt och hämtar hun igen och går unt det hela för att ta på senast kända spar från gårdagen och ett litet trixande I planteringen så markerar han legan klockrent och sedan blev det drag I linan de 50-60 metrarna ut på hygget rätt på bocken. Riktigt bra gjort av honom.
För utom att jag fått mig en rejäl näsbränna och I princip avslutat jägarlivet (så känndes det dag 1) så har jag lärt mig massor om mig själv min hund och eftersök.
Nr 1 är nog att jag måste lära mig tyda hunden (signalerna finns där när jag tanker tillbaka och reflekterar på hur han betedde sig) fann ett par tillfällen då han växlade over samt ett par tillfällen då vi var nära lega och djur.
Nr 2 ta det lungt, även försöka få hunden lite mindre ivrig och energisk. Nu var detta bade hans och mitt 3:e eftersök någonsin och han är inte ens 2 år än så man kanske inte kan begära hur mycket som hellst.
Nr 3 förbereda eftersöket. Fixa allt med snitslar etc batter å det inte blir ett moment till. Tex så när vi tog om första gången och skulle leta upp en blodplats så letade jag innan jag insåg att jag hade satt gpsen på hun av en anledning (ja gött orutinerat jag vet och erkänner det)
Nr 4 Ge skytt tydliga signaler på när det är hett (kopplad till 1:an) då det går mer än fort när det går loss.
Nr 5 Se till att förpassa om det finns tillfälle och möjlighet runt en mindre tätning osv som det finns stor risk att den har lagt sig I.
Skottet då ? och den näsbrännan. Här har jag ingen bra förklaring. Ok stöd, båda armarna mot tornkant inget överdrivet hall ca 90-100m. I och för sig en riktigt liten bock I kroppen men ändå. Skottet har rispat bröstet rakt ner kl 6 och sedan slagit av vänster ben. En halv cm högre och det hade sprang I bröstbenet med ett helt annat resultat. Men det är ju som sagt en 10-12 cm förlågt inget snack om det. Så I princip får man saga att det vart ett rent benskott med en tre bening som resultat.
Ett enormt tack till polaren som hägnde I och hjälpte till bade med eftersöket men även stöttning under dagen. Och vovven likaså. Han gjorde faktiskt ett mycket gott job. Själva spåret där vi lämnade dag ett var drygt 2 km bort från skottplatsen. Sedan så var det mycket färska spar på resan samt bade en skjuten räv och en annan skjuten bock, där av ett antal omtag. Och så här I efterhand så visade han nog rätt tydligt när vi var nära och när han var osäker det var helt klart mitt fel att jag inte kunde tyda detta I stridens hetta så att saga.
Summering är väl att givetvis hade vi en fruktansvärd tur så som det slutade, hade annat hänt så vet vi inte (vet dock att hun hade kommit rätt tillslut då jag testade detta). Men skit I det det gick ju väl tillslut och återigen så visar det att trägen vinner.
Jag är I alla fall enormt glad och lättad over att få slippa lämna en skada I skogen denna gången.
frambenen var av 
fick ett bra avslut 
