Söker tips på jakt/skytte .338LM

[MrMacke]

Det som ÄR bra med Blaseridén är att man kan träna mycket med en pipa i t ex 6,5x55 och enkelt byta till storebror när man känner för det. Då får man allt exakt samma (trycke, känsla, kolv etc) utom patronens egenskaper. Det som är surt med blaser för långhållsskytte (förutom pris och tycke och smak) tycker jag är magasinkapaciteten. STR:en är ju överlägsen där....

Jo jätte schysst idé, 6.5 match pipa + fäste = 16-18 tusen till i vapnet och då närmar vi oss 70 tusen om allt ska vara nytt, till samma pris får vi ett stycke trg 42 och sen ett stycke trg 22 inkl en ny pipa i 6xc om man inte gillar 308

[fonkystuff]

Lingonvecka hemma?

[MrMacke]

Lingonvecka hemma?

Allergisk reaktion på arbetstid

[fonkystuff]

Bra svar!

[arnold]

Han har inte skrivit något om budget!!
Hade jag köpt en 338lapua hade det blivit en blaser r8 match utan å tveka en sekund.

[arnold]

En sån här hade jag lagt slantarna på och en nightforce beast

https://m.youtube.com/watch?v=br1zkm_x6R0" onclick="window.open(this.href);return false;

[Rate1]

Goda åsikter. Min budget är inte över 80k men då behöver det få plats med laddutrustning i dom pengarna. Så bössa med sikte och benstöd Max 70k

[Stewe's world on ice]

Goda åsikter. Min budget är inte över 80k men då behöver det få plats med laddutrustning i dom pengarna. Så bössa med sikte och benstöd Max 70k

Herregud. Med dom pengarna hade jag låtit bygga Sveriges vassaste 338 lm.

[arnold]

Budgeten äts upp ganska fort om man vill ha bra optik och fäste också

[Stewe's world on ice]

Budgeten äts upp ganska fort om man vill ha bra optik och fäste också

Inga problem med 70 tusen.

[DrJones]

CUSTOM

[Rate1]

Början på tråden frågar jag efter vart man kan skjuta 1000m. Jag söker ingen tävlings nivå på nåt, det är inte ens realistiskt med det liv jag lever. Men rent skytte upp till 200m finns där jag bor. Jag vill skjuta för min egen skull för att det är avkopplande och roligt. Har alltid tyckt om skytte och har alltid hållit på med det till och från. Allt från luftgevär (fortfarande), pistol, pilbåge, värnplikt, jakt i 15år. Hela tiden har detta med långskytte intresserat mig och är något jag absolut vill lära mig grunderna i. Dock är jakten mitt främsta syfte med vapnet. Inte för att det behövs, jag har andra bössor för detta, mera som ett komplement. Detta innebär att jag eftersträvar en form av hybrid bössa och som alla hybrider blir det sällan riktigt bra. Jag har tittat på Sako LR med ett lämpligt MIL dot sikte, kapabel för detta. Jag kan också istället sätta på ett mera lämpligt sikte på ena 30-06 för att skjuta på längre avstånd. Om jag ändå inte hittar bana för dessa väldigt långa håll med en 338.
Jag var lat och slängde ut frågan här om vart man kan skjuta, om det ens är en vits att skaffa sig detta dröm vapen (för väldigt mycket pengar). Ekonomiskt ser jag inga problem då jag kommer vara nöjd om jag kan skicka iväg 300 handladdade patroner fördelat på 6 tillfällen till en kostnad på ca 30kr/st. Sedan har jag dom andra bösserna som behöver luftas vilket jag gör lokalt. Licens ansökan ligger hemma på byrån och väntar på att betalas så fort jag hinner. Sedan 10-12v handläggningstid. På den tiden hinner jag omvärdera hela idén några vändor och om jag fortfarande har denna bössa feber blir det inte bättre än att jag får köra på. 600m är inte fy skam det heller och räcker nog långt till att börja med. Jag ska grunna på detta och se vad jag gör. Inget får vara lätt. Förnuft eller gå på känsla.

[johaneriksson]

Början på tråden frågar jag efter vart man kan skjuta 1000m. Jag söker ingen tävlings nivå på nåt, det är inte ens realistiskt med det liv jag lever. Men rent skytte upp till 200m finns där jag bor. Jag vill skjuta för min egen skull för att det är avkopplande och roligt. Har alltid tyckt om skytte och har alltid hållit på med det till och från. Allt från luftgevär (fortfarande), pistol, pilbåge, värnplikt, jakt i 15år. Hela tiden har detta med långskytte intresserat mig och är något jag absolut vill lära mig grunderna i. Dock är jakten mitt främsta syfte med vapnet. Inte för att det behövs, jag har andra bössor för detta, mera som ett komplement. Detta innebär att jag eftersträvar en form av hybrid bössa och som alla hybrider blir det sällan riktigt bra. Jag har tittat på Sako LR med ett lämpligt MIL dot sikte, kapabel för detta. Jag kan också istället sätta på ett mera lämpligt sikte på ena 30-06 för att skjuta på längre avstånd. Om jag ändå inte hittar bana för dessa väldigt långa håll med en 338.
Jag var lat och slängde ut frågan här om vart man kan skjuta, om det ens är en vits att skaffa sig detta dröm vapen (för väldigt mycket pengar). Ekonomiskt ser jag inga problem då jag kommer vara nöjd om jag kan skicka iväg 300 handladdade patroner fördelat på 6 tillfällen till en kostnad på ca 30kr/st. Sedan har jag dom andra bösserna som behöver luftas vilket jag gör lokalt. Licens ansökan ligger hemma på byrån och väntar på att betalas så fort jag hinner. Sedan 10-12v handläggningstid. På den tiden hinner jag omvärdera hela idén några vändor och om jag fortfarande har denna bössa feber blir det inte bättre än att jag får köra på. 600m är inte fy skam det heller och räcker nog långt till att börja med. Jag ska grunna på detta och se vad jag gör. Inget får vara lätt. Förnuft eller gå på känsla.

Låter som att du klarar dig gott på din 30-06 eller en vanlig 6,5x55. När du sen lärt dig skjuta långhåll är det lättare att göra ett medvetet val vad gäller 338 lm vapen.

Många banor som tillåter 30-06 men inte 338 lm vilket också kan vara värt att tänka på.

[Rate1]

Hade jag bott i djupa Norrland nära en kraftledningsgata hade jag redan ägt vapnet. Din sista kommentar om godkända banor är kruxet som gör det lite tråkigt. Därför svårt att bestämma sig om det är värt det.

[exabit]

Trådskaparen inledde en mailkonversation med mig som fick ett abrupt slut (han kanske tröttnade på de långa mailen ). Istället för att ägna all den tid jag lade på att skriva mailen på en enda person, så kommer här mina två mail (lätt redigerade) som min input på frågeställningen.

---

Jag hade min 338 Lapua i form av en Remington 700 Police under en ganska kort period. Överlag har jag inga varma känslor för Remington 700 - har haft drygt tio olika såna bössor och de har oftast haft nån skum defekt. 338:an var behäftad med ett extremt fult patronläge som nöp fast hylsorna efter avfyrning trots låga till moderata laddvikter (alltså ej övertrycksrelaterat) - detta på en bössa som kostade över 20.000 ny.

Det finns både för- och nackdelar med 338 Lapua förstås. Till fördelarna hör att det är roliga grejer och det ger en klart speciellt känsla att ladda till och använda denna kaliber. När man räknar lite på exempelvis en Berger 300-grainare så inser man att den håller 2000 Joule och alltså klass 1 vid sisådär... 1225 meter Så det är ruskigt potenta grejer. Dock ingen stor skillnad mot 340 Weatherby Magnum och bara snäppet under 338 Remington Ultra Magnum. Även om den är speciell så är det inte den dragon slayer som den ofta framställs som. Men Lapuas hylsor i denna kaliber är så trevliga så man blir nästan gråtfärdig!

Det är dock nackdelarna som väger tyngst med denna kaliber. Ska du ha en riktig skyttebössa och är intresserad av att skjuta mycket och lära dig denna ädla konst så är 338:an inget bra instrument. Det du behöver är mängdträning och det får du inte med denna kaliber. Utan det blir tråkiga råd såsom 6XC, 6,5x55 eller 308 som alla anses normala och är godkända för fältskytte och allehanda Dmax-restriktioner. Redan en 300 Win Mag blir billigare att använda pga billigare hylsor och kulor, och är nästan lika vass ballistiskt.

Jag började mitt långhållsskytte med en projektbössa i 6,5x47 Lapua vilken jag som längst sköt på plåtar på första Remmene-sammankomsten runt 2008 och då sköt vi på 980 meter. Sen hade jag en Sako TRG-22 i 308 vilken luftades på något kortare avstånd. Och sen en Remington 700 SPS Varmint i 243 vars pipa jag sköt slut på mindre än 500 skott från den var ny. Sen blev jag inspirerad av en kompis som hade en T3 Super Varmint i 6,5x55 som sköt äckligt bra på 300 meter, så jag skaffade en likadan fast i 308. Den har jag fortfarande kvar och den skjuter minst lika bra om inte bättre än hans. Rekordet har jag för mig är 38 mm på 5 skott i liggande på 300 meter. Men ballistiken i en 308 är inte så värst kul när man kommer bortom 500 meter. Jag använde denna i fjol med ett Vortex Viper PST 6-24x50 SFP på fältskytte-SM på Ravlunda skjutfält i Skåne och placerade mig på 16:e plats tror jag det var. Där var dock inte kalibern så värst begränsande utan det var mer ringrostighet och en felbedömning av avståndet på sista stationen som drog ner mig i resultatlistan. En 6,5x55 hade nog gett några poäng ytterligare men högst marginellt. Det är med andra ord träning och rutin som ger höga resultat, och det är ju så det ska vara.

Problemet har för min del varit att jag bytt bössor så ofta så jag har aldrig riktigt lärt känna någon kombination av bössa/sikte/laddning för att bli riktigt konkurrenskraftig. De bästa har haft sina riggar i x antal år och skjutit samma laddning hela tiden - då blir man duktig! Man blir inte lika duktig om man ständigt skjuter in nya bössor och testar laddningar även om det kan ha sin tjusning det också. Nu när jag är gift och har hus så har lusten att hålla på med skyttet gått ner ganska drastiskt, så jag är inte med i denna cirkus längre. Och jag har nog aldrig varit riktigt biten av långhållsskyttet för att bli någon auktoritet på det hela. Sen är tillgängligheten för denna form av skytte ganska begränsande. Min hemmabana har vallar på 100, 200 och 300 meter och är jättefin. För ett par år sen åkte jag dit varje lördagmorgon och sköt cold bore shot på 300 meter för att samla in data kring hur jag sätter förstaskottet och vad jag kan ge mig på vad gäller jakt på dessa avstånd. Det var mycket lärorikt och kul under den perioden, men det var då 243:an tog slut och en frustrerande resa började tills jag krängde av den bössan efter att (förgäves) ha provat det mesta för att få den att skjuta ordentligt igen. Jag var annars inställd på att jaga med SST 95 men det "projektet" gick i stå när bössan började sprida 3 ggr mer än några hundra skott tidigare.

Jag har också haft ögonen på just Sako 85 Long Range i 338 faktiskt och det verkar vara en riktigt trevlig bössa - tror jag förstår din fascination för denna. Grejen med långhållsskytte (nu pratar vi minst 600 meter) är dock att för att kunna träffa det du siktar på så måste bössan ha en viss vikt och utformning beroende på kaliber. För just 338 blir den vikten ganska så hög - TRG-hög. Och när du lägger dig ner vill du att bössan passar dig som hand i handske med kolvlängd, kindstöd och gärna greppets utformning också. Detta får du antagligen inte med en Sako 85 LR eftersom det är extremt osannolikt att fabriksmåtten på den bössan passar dig (eller någon annan, för den delen). Och då kommer du att behöva modifiera kolvlängd och sätta på ett fult kindstöd och sen är du halvvägs till en TRG men ändå inte lika bra. Bromsen kommer du behöva byta mot en mer effektiv också (du kanske redan sett det, men här är ett klipp jag gjorde med originalbroms (mycket lik den på Sako 85 LR) samt en betydligt bättre variant: https://www.youtube.com/watch?v=y9tBniqK9rE" onclick="window.open(this.href);return false; )

Så tyvärr är det nog som de flesta brukar svara på forumet, dvs skaffa en bössa som passar dig i en kaliber du har råd att skjuta mycket med. OM du har ambitioner att fortsätta med detta, vill säga. Det går ju också att skaffa en 338 och använda för att det är kul. Du kommer dock behöva tänka dig för med jaktetiken om du ska skjuta på längre håll, då du inte kommer kunna öva lika mycket som med en bössa kamrad för en klenare patron. Ju lättare bössa kamrad för en tyngre patron, desto kortare blir ditt effektiva avstånd pga spridning och ffa avvikelser i träffläge pga rekylupptagning och träning etc. Detta är något man lätt glömmer när man sitter och leker i ett ballistikprogram och lockas av 338:ans fantastiska egenskaper.

Trots min nästan hatiska inställning till Remington 700 så tycker jag fortfarande att de är snygga och jag dras till dem. Jag har exempelvis haft planer på att bygga en replika av en M40 prickskyttebössa dvs en Rem 700 med fet pipa i 308 och en McMillan HTG-stock - tycker de är väldigt läckra och ganska "lagom" utan massa fula fyrkantiga kindstöd etc. Och även tänkt skaffa en Rem 700 Long Range i 30-06 (faktiskt) och bara använda för att det är kul - utan några som helst ambitioner att vare sig vinna NM i Langhold i Norge eller att dominera fältskyttetävlingar. Jag tycker nämligen att de mest effektiva koncepten är väldigt tråkiga. Att skaffa en Sauer 200 STR och smäcka på en PM II är "förnuftigt" men ack så trist. Jag har mycket mer respekt för de som envist använder en 308 och placerar sig bra med den. Tyvärr ser man i princip aldrig till sådana personer av någon anledning Antingen beror det på att allt färre använder 308 eller så är det för att det är nästan omöjligt att hävda sig utrustad med en sådan bössa. Jag tror på den förstnämnda förklaringen, ty hade alla haft 308 på en tävling så skulle ju vinnaren använt en 308...

Jag hade ett tag en specialbeställd McMillan A-TH till min T3 Super Varmint och även ett K624i i Spuhrmontage, men det blev kortlivat. Min analys är att det paketet var lite för bra och att det därför blev tråkigt. Jag sålde stocken, fästet och siktet och köpte en begagnad originalstock istället - delvis pga av vikten också. Då blev jag faktiskt mer lycklig även om bössan i original är lite väl framtung kan jag tycka. Men jag sköt inte bättre med systemet i den tyngre, styvare och betydligt mer ergonomiska McMillanstocken, och då fick det liksom vara.

Jaja, färdigsvamlat för stunden. Försöker hålla mig borta från detta ämne faktiskt då jag tidigare var lite väl nere i det träsket. Det har haft en tendens att ta över all tillgänglig tankeverksamhet och även haft lite väl stor inverkan på kontot. Men ett kul och intressant ämne.

---- Mail nr 2:

Med rekyl menar jag egentligen inte att kunna "uthärda" den utan snarare den rent fysikaliska aspekten av detta. Jag är själv 1,92 och väger 108 kg (en dvärg i sammanhanget, således) och har haft en uppsjö bössor i magnumkalibrar, bl.a. två st Weatherby Mark V i 460 Weatherby Magnum. Med den första laddade jag Hornady RN 350 grains (22,7 gram) till 909 m/s som övningsladdning, med 117 grains Norma 203-B Jag gick två kuljaktstigar med den med gott resultat. Även om den hade en Accubrake som är standard på dessa bössor så är rekylen som en 375 Weatherby Magnum, så lite kick är det ändå. Jag har lärt mig rekyltålighet den hårda vägen genom att som första bössa skaffa en 300 Win Mag som jag tvingades lära mig att skjuta i bänk. Du kan läsa lite mer om mina tankar och funderingar på min blogg http://www.nordicrifleman.com" onclick="window.open(this.href);return false; och under "About" på den sidan om du vill.

Med detta lilla sidospår ur vägen så vill jag bara poängtera att rekylen vid liggandeskytte (och allt annat skytte för den delen) är något där ens storlek, vikt och "tålighet" inte spelar så stor roll. Eller bakkappan. Helt oavsett kommer en viss bössa vid en viss vikt och kula/laddning att producera en viss rekyl. Du som skytt måste vara konsekvent nog i ditt skytte för att se till så att rekylupptagningen inte skickar iväg kulorna åt höger eller vänster, eller upp och ner för den delen. Jag vet inte om du har någon erfarenhet av denna del av ekvationen, och det är det jag försöker belysa nu. Innan kulan lämnar mynningen kommer du kunna ställa till det bakom kolven så att mynningen inte pekar på exakt samma ställe skott efter skott. Detta leder till en större spridning och till frustration när du ska sätta förstaskottet på längre håll. Jag vill minnas att US Marine Corps fick ökade träffbilder med 50% när de införde 300 Win Mag som komplement till sitt 308-vapensystem. Då pratar vi ju ändå extremt kompetenta skyttar och inte rekylrädde Börje ute i bushen som alltid rycker av skotten med stängda ögon.

Därmed inte sagt att Sako 85 LR skulle vara olämplig egentligen - den är säkert designad på ett vettigt sätt. Dock inte räffelstigningen på 300 Win Mag-versionen efter att ha läst testet i Vapentidningen. Sakos man i Sverige, herr Roman, hade uttalat sig om detta och sa att det beror på att man ofta använder "lätta kulor vid långhållsjakt" (ej exakt citat). Ett totalt felaktigt uttalande givetvis. Men det är ju inget du drabbas av i ditt suktande efter 338-versionen.

Så helt oavsett hur duktig skytt du är så kommer en 10 kilos TRG kamrad i 222 vara enklare att träffa med än en lättare bössa kamrad för en tyngre patron. Sen handlar det om rena avvägningar och vad man är beredd att acceptera. Allt bortom en lavett fastskruvad i urberget blir en kompromiss vad gäller repeterbar precision. Jag känner en kille på Åland ("nygamla AKI") som fuskat en del med bänkskytte. Hans Unlimited-bösssa i 338 Lapua vägde in på... 96 kg. Detta för att minimimera rekylen då broms inte var tillåtet.

Vad gäller optik så är det en förbenad djungel, där det allra senaste anses vara teh shizznitz med jämna mellanrum. Jag tror Astro Swedens databas kommer få overflow snart av alla modeller de har på sidan. I fjol var jag där på en lördag och gjorde en större utvärdering av sikten då jag skulle gå all in och satsa på nåt vettigt till T3:an. Det slutade med ett K624i den gången med MSR-riktmedel. Det såldes i slutet av fjolåret pga låg aktivitet med skyttet och i våras skaffade jag ett Minox 5-25x56 som "ersättare" för detta. Det är också sålt nu... En röd tråd här kanske?

Som jag ser det finns det rena jaktsikten och sen finns det rena skyttesikten. Att kombinera ett jakt- och skyttesikte utan kompromisser tycker jag har varit svårt. March känns ohyggligt överprissatta och jag var inte alls imponerad när jag testade ett hos Astro i fjol. IOR ogillar jag mer än Remington 700 - riktigt skum optik som ändå hyllas av någon anledning. Kanske en bra prisnisch? Ett sikte som ger känslan av att ha producerats i Sovjetunionen 1978 ger iaf inte mig några varma känslor, men jag kanske missat något. Optiken i Nightforce senaste serier BEAST och ATACR har imponerat väldigt mycket på mig. Jag hade skaffat ett sånt i fjol om inte prislappen gått upp nåt helt hysteriskt på dessa. Tror BEAST:en låg på 42k vilket är helt barockt. Deras ATACR 4-16x42 är bland de mest läckra sikten jag nånsin hållt i - synd att man inte hade en säck pengar som låg och brände nånstans. Låsningen på höjdratten är helt fantastisk. I could go on and on...

Riktmedel för skytte tycker jag skiljer sig lite från jaktriktmedel. För skytte och ffa fältskytte så behöver du kunna milla figurerna i siktet, och då är en vettig skala nödvändig. MSR funkar rätt bra medan mildot suger för detta ändamål (dock fullt dugligt för jakt där man lasrar avstånden och inte behöver milla med riktmedlet). Sen finns det säkert andra varianter som jag inte har koll på då intresset för skyttesikten varit svalt sista halvåret eller så. S&B har ju sitt P4L Fein som är smått legendariskt, och bevisligen funkar det att milla med också om man återigen tittar på Sem Larsen m.fl.. Optimalt är det dock inte, men antagligen tillräckligt bra. Jag använde som sagt ett Vortex 6-24x50 SFP i fjol på SM och det har en ganska ok skala att milla med, men optiken är inte bra på högre förstoringar. När de låg på runt 5-6000 kr för några år sen var detta väldigt vassa sikten som insteg för långhållsskyttet, men idag betingar de runt 10k nya och det tycker jag inte de är värda.

Uppstickaren Delta som imponerat mycket kanske kommer med nåt vettigt nån gång. Jag har ett Delta Titanium HD 2,5-15x50 som jaktsikte och det är väldigt mycket optik för pengarna. Ett märke där man ännu inte börjat lägga alltför mycket pengar på bonusar till VD och annat antagligen, men risken är att även det märket hoppar upp i mellansegmentet snart. Sen finns ju Athlon som jag inte tittat i personligen. Så beroende på om du kommer prioritera jakt eller skytte så har du lite olika val, skulle jag säga. Z8i är jättefina men inget jag skulle satsa på OM jag skulle skjuta fältskytte och behöva milla figurerna. Men som jaktsikte så ett fett YES

Apropå att "hålla upp" så finns det lite olika skolor kring detta. Jag tycker personligen att det är att föredra att alltid skruva både i höjd och sida så att man alltid kan fokusera på att hålla hårkorset mitt i det man avser träffa. Andra skruvar i höjd men håller alltid av i sida. På kortare håll kan man säkert hålla upp lite men på längre håll blir det lurigare. Är det dock ett skyttemoment med t.ex. flera figurer på olika avstånd på samma station så är det stridssikte som gäller och det går ju mycket fortare att hålla av än att skruva. Detta fick jag lära mig på Remmene 2008 där jag skruvade mellan skytte på plåtar på tre olika avstånd och var mycket långsam jämfört med vinnaren.

Sen beroende på hur tankspridd man är så funkar olika saker olika bra. Vissa skruvar alltid åt fel håll på rattarna när de är stressade. Jag har aldrig gjort det hittills (peppar peppar) och jag tror det har mycket att göra med min förkärlek till CCW-rattar. Det finns ett inlägg i bloggen om just detta faktiskt - kolla gärna det. När man tänker efter så krävs det oerhört mycket för att vinna SM i fältskytte eller NM i långhåll. Du får ju inte göra särskilt många fel innan någon annan tar över ledningen, så därför är det viktigt att ha fungerande rutiner. Rutiner får man förstås genom övning, övning och mer övning. Samt ett vettigt upplägg - inte minst med CW- eller CCW-rattar, beroende på vad som funkar bäst för ens hjärna. Jag har som sagt inte hållt på med detta tillräckligt ofta och ffa inte med samma bössa, sikte och laddning för att bli vass på det på allvar. Du har ju en uppsjö duktiga skyttar i och runt Tokholm så du lär vara i trygg famn när du nu börjar prova på detta. Och går du en kurs med Peder m.fl. så får du nog en väldigt bra start.

Du kan nog som du skriver skaffa 338:an nu för att det är kul, och sen längre fram kanske du kommer fram till att det är en Sauer 200 STR i 6,5 som ska införskaffas. Då säljer du lämpligen 338:an till mig För hur snusförnuftig en 6,5:a ändå är för allt långhållsskytte i Sverige så kan jag också skriva under på att det helst bör vara kul att skjuta, och då kanske en 338:a lockar mer än en 6,5:a. Kom bara ihåg en sak: med en 6,5:a eller 308 (eller 223 eller 6XC för den delen) så är du välkommen till 99,9% av alla skjuttillställningar i Sverige med avseende på Dmax etc. Med en 338:a har du nog direkt halverat den siffran på ett ungefär.

Min 308:a är riktigt tråkig faktiskt så jag kommer inte ut med den längre. Men jag känner mig själv alltför väl också och har bytt bössor redan på tok för många gånger. En lite lugnare och mognare kompis brukar reta mig vid varje bössbyte med en fras från Pokemon: "Gotta catch ´em all!"

Nu låser sig snart mina fingrar i the claw så jag avslutar här.

[Stewe's world on ice]

Riktigt underhållande och bra läsning. Detta gjorde min dag så glad blev jag av texten.
Att jag inte håller med i småsaker som hur du kunde sälja mcmillan stocken;) gör inte texten och analysen mindre bra.

[Anders Ö]

Kuuuung

[Varg]

Exabit levererar, som vanligt.

Skönt att se att någon mer har en verklighetsförankrad åsikt om IOR också.

[Rate1]

Exabit, du sannerligen levererar. Och tack igen för ditt fina svar på min rådfråga till dig. Detta i mina funderingar om jag ska gå vidare med projektet eller inte. Jag vill men samtidigt är detta en rejäl påse pengar som också tyvärr innebär begränsningar på banor har jag förstått. Precis hemkommen från borta på jobb och ganska sliten. Imorgon jakt med kamraterna. Jag bollar även denna fråga med en kamrat som tycker jag ska köra på med detta. Får se. Jag lär återkomma till dig med mer rådfrågor. Dina svar med dina reflektioner uppskattas stort. Låt mig fundera på detta.
Jag har också fått rådet att gå på en TRG istället. Därför håller jag tillbaka inbet av licens ansökan och funderar på att lämna in en ny öppen med endast kalibern för att köpa lite tid. Tydligen ligger handläggningstiden på 10-12 v just nu.

[exabit]

Tack för era vänliga ord