Undrar om någon har fått besök av Naturvårdsverket för kontroll av hur viltvården fungerar på jaktmarkerna?
Anledningen till att frågan dök upp var att vissa statliga bolag har ökat priserna på jakten så mycket att våra inhemska jägare inte har råd att bedriva jakt där mer.
Så jakträtten har sålts till jägare från andra länder.
frågan är... finns det nån kontroll på dessa marker?
Eller är det fritt fram för de nya jakträttsinnehavarna att jaga det man tycker är roligt och kanske inte bedriva någon viltvård?
Viltvården
4 § Viltet skall vårdas i syfte att
- bevara de viltarter som tillhör landets viltbestånd och de fågelarter som tillfälligt förekommer naturligt i landet, och
- främja en med hänsyn till allmänna och enskilda intressen lämplig utveckling av viltstammarna.
I viltvården ingår att genom särskilda åtgärder sörja för att viltet får skydd och stöd och att anpassa jakten efter tillgången på vilt. För att åtgärderna utförs och anpassningen sker svarar markägaren och jakträttshavaren. Lag (1997:343).
Sossarna/MP/Bucht var ju på väg alldeles nyligen att omöjliggöra viltvård dvs. viltfoderlagen. Nu kom väl aldrig det djupa tänkandet till lagrådet men åkte i papperskorgen innan dess. Normalt ska ett statsråd avgå vid ett sånt nederlag men för sossar dvs. statsbärande jobbare gäller ju ingen demokratisk etik, om man säger så.
Bästa viltvård vore nog att hålla efter vargarna och man är ju skyldig ........
Med tanke på hur svårt det är att fälla någon för att ha lockat vilt från någon annans mark (trots några ton sockerbetor på en sommarstugetomt) kan du föreställa dig hur många som fälls mot bakgrund av den paragrafen.
Kan ju fundera på hur Svensson sköter viltvården först och främst, då de är den stora massan av brukare. Här på forumet gissar jag på att det finns intresse men på det stora hela kommer man inte mycket längre än en saltsten av vad jag erfarit.
Att mindre varg ger mer älg är inget som jag motsätter mig men om det är viltvård är mer osäkert.
I övrigt så görs de väl inga kontroller över viltvården förutom om älgplomberna ska klassas dit? Det är ju tack och lov frihet under ansvar och så får vi väl hoppas att det förblir.
Ett av de bästa sätten att få till mer småvilt på markerna måste vara att inte göra någonting ......... efter sädesskörden alltså. Förr fanns både föda och skydd överallt i bygderna då man körde då man bli lät bli att plöja ner stubben efter skörden samma år för att sen vårplöja.
Borde vara nån slags EU-premie för dom som låter bli att höstplöja all brukad areal. Ska man idag hitta äkta stubbåkrar då får man leta efter gårdar som kör ekologiskt helt ut. Där har man insådd av vallväxter och låter sen allt vara till nästa år då man får en fin klövervall. Under tiden lever småvilt gott av groddar och annat spill och ingen skada för bonden egentligen, tvärtom kanske, viltet håller kanske flyghavre stången och ingen besprutning får ju ske på ekogårdar. På åkern nedan många rådjur ständigt ute och enormt med hare på nätterna. http://www.forumbilder.com/images/2017/ ... ndelan.jpg" onclick="window.open(this.href);return false;
Canta skrev:Ett av de bästa sätten att få till mer småvilt på markerna måste vara att inte göra någonting ......... efter sädesskörden alltså. Förr fanns både föda och skydd överallt i bygderna då man körde då man bli lät bli att plöja ner stubben efter skörden samma år för att sen vårplöja.
Borde vara nån slags EU-premie för dom som låter bli att höstplöja all brukad areal. Ska man idag hitta äkta stubbåkrar då får man leta efter gårdar som kör ekologiskt helt ut. Där har man insådd av vallväxter och låter sen allt vara till nästa år då man får en fin klövervall. Under tiden lever småvilt gott av groddar och annat spill och ingen skada för bonden egentligen, tvärtom kanske, viltet håller kanske flyghavre stången och ingen besprutning får ju ske på ekogårdar. På åkern nedan många rådjur ständigt ute och enormt med hare på nätterna. http://www.forumbilder.com/images/2017/ ... ndelan.jpg" onclick="window.open(this.href);return false;
Eu stöd för vårplöjning har funnits sedan 90-talet. Det är för att minska kväveläckaget.
Men har man lerjord är det att föredra att höstplöja, särskilt om det är gammal vall man ska bryta. Tjälen hjälper då till att "frysa sönder" tiltorna.
Där det är spannmålsbygd sår man också mycket höstsäd.