Det rör sig om en av amerikanska inbördeskrigets riktigt ovanliga kanoner,en Freeman 44 Army. En revolver som tillverkades enl olika källor i omkring 1500+ exemplar.
Siffror att ställa i kontrast med tex en bit över 2oo ooo tillverkade Colt Army och ca 12o ooo tillverkade Remington Army. Något som inte bara gör en Freeman sällsynt utan även rätt dyr,på gott och ont,på den internationella samlarmarknaden. Hur många ex som finns kvar vet man alltså inte.
Att jag kom över denna,jag som är mer "shooter" än samlare,är en milt sagt udda historia. Har rätt nyligen tagit upp mitt skytteintresse igen och då fokuserat på de gamla licensfria svartkrutskanonerna som effekt av de numer helt vansinniga licensreglerna för enhandsvapen.
Det bär sig inte bättre än att jag skadade min rygg mer allvarligt för ca 3 månader sedan,varför jag kom att jaga gamla svartkruts kanoner sittandes här i en stol som effekt av intresset och att jag inte mkt annat kunde göra än sitta här.
In genom dörren strömmade som effekt gamla Remington,Starr,Colt mfl. Men alla dessa är ju relativt sett vanliga vapen. Mkt tid tillbringades med att läsa online och då inte bara om vapnen i sig utan även om kringhistorierna och kriget i sig.
Iom det lärde jag mig om alla möjliga mer eller mindre obskyra fabrikat av revolvrar. Spiller&Burr,Freeman mfl mfl mfl. Jakten på vettigt prissatta objekt fick mig att kollar alla möjliga auktioner online i hela den fria världen i princip och av en ren tillfällighet såg jag denna Freeman till salu på en auktion i Storbritannien av alla ställen!
Kan inte ha varit många Freeman som letade sig ut ifrån USA kan jag känna,men här var den och med ett utgångspris som var direkt löjligt!
Så jag la en påminnelse i telefonen om denna auktionen,nästan lite skakig i ljuset av vad som begärdes för denna raritet. De brukar trots allt ha en prislapp som gör de mer eller mindre otillgängliga för oss "vanliga" människor.
Mm. Nu e det samtidigt så,varför jag tar upp det med min skada ovan,att den formen av skada gör så ont att man knaprar morfinpreparat mot smärtan,och se preparaten skapade iaf sk "morfinsömn" hos mig. Dvs,rätt som det var så trött att man bara somna. Som i mikrosömn. Å GIVETVIS sker detta när auktionen går av stapeln den aktuella söndagen!
A men djävla skit... Irriterad som fan sa jag till mig själv att det e som det e.... Flera dagar gick innan jag klickade på länken jag sparat,och döm om min förvåning för revolvern hade inte sålt på auktionen!
Engelsmännen fattade tydligen inte vad det var!
Så med mer eller mindre darrig hand drog jag iväg ett mail till auktionshuset och frågade om den fortfarande var till salu,å se det var den! En liten bit över auktionspriset!
Så en annan prutade inte...utan tog bara erbjudandet och frågade var de ville ha sina pengar! Sagt och gjort,ngr mail och dagar senare-med närmast ren ångest i bröstet för att detta skulle glida mig ur händerna,så skickade pengarna iväg med PayPal och...där kan man MILT sagt säga att en resa började.
Beloppet var såpass att PP reagerade och började nosa..å när det gick upp för PayPal att pengarna skickade var för betalning av ett vapen var det TVÄRTSTOPP!
Det ingick DEFINITIVT inte i deras företagspolicy att vara del av vapenhandel. Jag svarade att det rörde sig inte om ett vapen utan en antikvitet,men se där börjar en extremt ful baksida av det med penningtvättlagen som ursäkt. PayPayl släppte helt enkelt inte tillbaka pengarna till bankkontot i ett nafs utan NU ser ni skulle de fan djävlas med mig/oss (mig å sambon) på riktigt! Var vi egentligen inte lite kriminella? Var inte detta ngt PayPal upptäckt som kunde vara penningtvätt?
Ja jösses...jag skall bespara er det rent idiotiska innehållet i deras mailväxling med oss och deras krav utan bara konstatera att PayPal direkt beslagtog mina pengar i över 3 veckor. Detta var veckorna innan jul,varför det hela bara drog ut och drog ut på tiden.
Alla deras krav serverades inte på en ggn utan ett och ett och se...tiden gick. Jag kommunicerade hela tiden med auktionsfirman i England som fan måtte ha trott att jag inte var riktigt klok,men som i efterhand visar sig att detta inte var första gången de som mottagare varit med om det som nu hände.
Jag vill å det varmaste rekommendera ALLA er som är intresserade av gamla vapen att ALDRIG nämna att pengarna ni skickar internationellt är som betalning för ett vapen.
Jag är bortsett från det med skyttehobbyn nu även gigande gitarrist och..gitarrer kan ju handla om lite pengar de med,så efter denna incidenten har jag lärt mig att på direkt fråga vad pengar är till bara svara -"en gitarr"-
Efter TRE VECKOR av att spring upp i röven på både mig och sambon så tvärvände PayPal bara en dag och skickade pengarna dit de skulle! Jag trodde knappt det var sant,och hade mer eller mindre gett upp hoppet om att nypa denna gamla Freeman raritet,men...nu gick det i lås!
Japp! Det skulle nu bli en Freeman på svensk mark!
Detta var i samband med eftermatematiken till nyår å se..England "stänger" i princip runt jul osv såsom vi gör runt vår sommarsemester. Mm...mer väntan,men nu med lugn i bröstet,skiten var ju betalt och klart.
Tiden gick,och igår landade så en Freeman här via UPS. Efter ca 7 veckor av total väntan!
Trodde ju knappt det var sant och bokstavligt SLET upp paketet för att förvissa mig om att allt var som det skulle! Jodå...
Gamla vapen har ju ofta egenheter. Inte bara det,utan också ofta speciella designlösningar. Så och en Freeman,på flera punkter. En av de är låsningen av cylindern i ramen.
Man lossar cylindern genom att pressa på den lilla plungern precis bakom T´t i bild och föra hela konkarongen ca 10mm framåt på vapnet.
Sådär. Å då mer eller mindre ramlar hela härligheten ut i handen på en.
Resultatet är det där. Ett koncept,som militärt vapen,som ser förbannat bra ut på pappret iaf,men som visar sig inte vara så smidigt i praktiken. Om man jmfr med en Remington så går det MYCKET fortare att byta trumma på en Remmy. Freeman systemet brister i att man dels behöver ha en viss precision i hålet för spindelaxeln bak vid stötbotten/rekylskölden på vapnet,och dels det faktum att man måste ha "klossen" i framkant på spindelaxeln precis rätt för att få det hela på plats i ramen.
En genomtänkt lösning iofs,men som brister i praktisk tillämpning.
Gamla revolvrar och tändhattsnipplar brukar ju vara en historia i sig. Iom det och vis av erfarenhet tog jag inga som helst chanser och drog fast cylindern i mitt lite stadigare städ mellan två aluminiumplåtar och tog fram gasolen direkt. En specialslipad 1/4" hylsa och mkt värme samt rostlösare senare så knackade jag dit hylsan på respektive nippel och..de kom så fint så.
I det vill jag nämna för många av er som envisas med att låta originalnipplarna sitta,och använda de. Gör inte det. Originalen kan ni mkt väl spara,men byt ut de för er egen säkerhet.
Man har på senare år kommit att inse att många sk chainfires kommer av flamman som bildas kring tändhattarna vid avfyrning varför nya sådana,som har en HELT annan passning än den gamla rostiga skiten som sitter där oftast,bara är en billig försäkring. Att vidare använda nipplar som PASSAR mot tändhattarna man använder är en ren självklarhet. De jag använder passar som en handske mot de RWS som Skytteservice säljer och jag rekommenderar de varmt. Agne säljer de,iofs inte direkt billigt...men verkligen skit sak samma då detta som jag ser det är en ren säkerhetsdetalj.
Tappen ni ser i bild är INTE rätt tapp. Det är en #12-32 UNEF. En tapp som säljs i Sverige och som har samma stigning som rätt tapp fast den är ca 2/10mm mindre i diameter. Funkar skitbra för att rensgänga hålen i trumman med. Rätt gänga är en idag mkt obskyr sådan som heter 0,225"-32,och jag har beställt ett par,som är på ingång. De är följe MYCKET ovanliga i Sverige och ni som bor i trakterna av Göteborg och har behov av att rensgänga noga alt slå ett nytt hål,bara skicka ett PM för de finns här FOM om ca 1 vecka.
Det ENDA stället online jag hittat efter att ha googlat mig direkt trött är Lodgewood i USA,och de exporterar inte.... Så i detta fallet har Lodgewood skickat grejer till en vän i Missouri som sedan skickar till mig.
Djävla meck,men så är de amerikanska exportreglerna ALLA näringsidkare räds. Rätt eller fel ointressant.
Nåja. Cylindern var nu helt kosher,tack gode gud. Ersättnings cylinder till en Freeman är ju bara att glömma så här har man liksom ett försök...don´t fuck it up!
Mm. Lite intressant bild,även om det med trumman kan ses som avhandlat. Som ni ser bär trumman vapnets serienummer med. På det så planar jag alltid av stötytorna för en cylinder,och detta för att kunna skapa vettiga förutsättningar för vapnet i arbete. Är mer regel än undantag att detta slår en del efter 150års bruk... På just denna var det helt iordning i kuggkransänden,men slår lite konkavt i den där märkliga änden där det hoppar ut hett bly på beställning.
Att ha raka ytor i båda ändar är direkt imperativt för revolverns prestanda. Bortsett från det finns det en annan grej i bild som är lite avslöjande,och det är att cylindern på en Freeman är lagrad original.
Japp. Sitter lagerbussningar i båda ändar. Radialspelet i grejerna är direkt imponerande litet efter 150år. Något som inte direkt kan sägas om den bakre hållpunkten/hålet i ramen för spindelaxeln. Så detta skall hanteras tids nog. Blir sannolikt en liten bussning där med då...
Jag köpte den med meningen "gun won´t register" i minne. Nä. Nä,den låser inte upp som den skall. Invändigt är en Freeman mer komplex än de "vanliga" revolvrar vi annars ser. Innebär att den där lilla excentern som sitter där styr låsbultens framfart,och nä...det funkade inge vidare.
Bla är den lilla bladfjädern ni ser i bild trasig.
Så det blev att tillverka en ny av ett 0,55mm tjockt bladmått. Nu fungerar den lilla excentern igen,men rent slitage verkar hindra den från att göra sitt jobb.
Låsbulten moddades lite här igår kväll och nu har jag iaf fått den att låsa upp i "tomgång". Nog så viktigt då ju låsbulten far omkring lite i samband med avfyrning.
I det får jag säga att jag kommit att reagera över att SAMTLIGA dessa gamla revolvrar även saknar sk "forcing cone". På moderna vapen brukar man ju skära denna entrékona till mellan 11 och 12 grader men på ALLT i vägen av gamla Colt,Remington,Starr osv..å nu då även Freeman så saknas detta.
Har tillverkat en mindre...skall vi kalla det handbrotsch,och har skurit en entrékona på mina Remmys och Starr så långt iaf. Orört eller inte i fallet med denna Freeman?
Ja,jag kommer iaf vara direkt anal med hur "bulten" gör sitt jobb,och därmed även indexeringen av cylindern mot pipan. Mao är juryn fortfarande ute för bedömning vad avser en en entrékona.
Må vara att detta är en mycket dyrbar gammal pryl rent relativt,men jag är skytt primärt så..
Mm. Den uppvisar en märklig slitagebild. Som i detta fallet. Revolverns "hand" hade ett hål om ca 4mm medans tappen på hammaren mätte 2,8mm. Inte direkt rätt...
Så i all hast igår svarvade jag denna bussning. Tyvärr hade jag inget 2.8mm borr men väl ett 2,9 vilket var ett himla steg framåt i riktning bara det. Kommer dock tillverka en bussning som funkar alt tillverka en ny tapp med en ände 2,8mm och en 3mm. Saken är den att tappen är rätt skev... Därav slitaget antar jag.
Men se. Det ÄR i princip det som är "sådär" invändigt med. Dvs handens lagring samt den där excentern. Annars är det mest prima vara faktiskt. Bilderna av den ljuger inte,den är i ett rent fantastiskt skick i ljuset av ålder,även om den förfaller vara till del omblånerad. Trumman är i vart fall,fan vet med resten.
Som på tidigare kända ex i Sverige så är räfflingen rätt sliten. Pipan i sin helhet däremot är inte bara ok jag skulle tom bedöma den som i rätt bra skick. har sin fläckar förvisso,men absolut inget som skulle säga att pipan är direkt sliten.
Just därför undrar jag om räfflingen verkligen haft så höga bommar i dessa ifrån början? Saken e den att jag även "sluggade" pipan igår och motståndet för kulan när man klappar igenom den är rätt lika hela vägen. Ut på andra sidan kom en rundkula som mätte 0,451" vilket väl får sägas vara rätt normalt?
Räfflingen syns alltså klart och tydligt,den är bara inte speciellt markerad. Så frågan är om det inte kan vara så att räfflingen i dessa inte varit så kraftig ifrån början.
Nåja. Här tar alltså inte denna sagan slut på ngt sätt. Min uppgift i sammanhanget,bortsett från att tids nog skjuta levande skiten ur den,är att återföra den till 101% fungerande skick igen,och det är då inte långt borta kan jag säga.
Vad avser reservdelar är det den MÅSTE ha (som sagt,i likhet med i princip alla gamla original i min bestämda mening) en omgång nya tändhattsnipplar.
Resten klarar sig faktiskt med god marginal. Ja,det e klart..den bakre lagringen av trummans spindelaxel behöver ses över. En bussning blir det,men den tillverkar jag själv så...
Känner mig faktiskt direkt ödmjuk inför att få förvalta en så ovanlig pjäs som en Freeman 44 Army. Det regnar inte direkt sådana varför jag tar uppgiften på allvar kan vi kalla det.
Vapenskåpet är kort sagt djävligt låst när jag inte är i närheten
. För er som nu inte vet. Ngr av er vet säkert med er att Rogers&Spencer revolvrarna har ett grundmurat rykte i sammanhanget.? Mm. Rogers&Spencer revolvrarna utvecklades till del alltså ur Freeman,och R&S tillverkades mkt riktigt i större serie med. Även om R&S revolvrar i vettigt skick inte är direkt gratis de heller,men till Freeman nivåer når de INTE. När Freeman kom på obestånd köpte Rogers&Spencer upp de verktyg mm som utgjorde Freeman,och därmed blev till basen av tillverkningen av Rogers&Spencer.
Just den ekonomiska biten av detta..jag sitter så väl i den att den äter inget bröd där den ligger. Tyvärr tror jag dock att den dagen det kommer till en ev försäljning är inte Sverige rätt marknad. Vi värderar de helt enkelt inte som tex amerikanerna gör,speciellt inte i det skick denna befinner sig i.
Det ligger ett par till salu på Gunbroker just nu,den ena för begärda 5500 dollar och den andra 7500 dollar. Ingen av de mäter sig med denna i skick kan sägas direkt.
Mailat med ägarna till båda och fått bilder som inte är "annonsbilder" och de är de facto rätt slitna båda två när allt kommer kring.
Freeman var krigare. Tanken var att leverera en revolver till nordstatsarmen,vilket också gjordes. Därför bär många av de militära inspektionsstämplar samt sk cartouche. Denna gör bevisligen inte,nånstans,varför det är skäligt att anta att det faktiskt rör sig om ett civilt vapen. Det skall enl sägnen ha sålts ett antal sådana med.
Vad som komma skall här är alltså att ta denna de sista metrarna rent funktionsmässigt i mål. Därefter blir det att skjuta med den. Skall bli intressant som fan att dels ta del av hur den uppträder och dels hur den grupperar vid olika laddvikter.
Återkommer gärna i den frågan när jag fått lite mer kött på benen. Tills dess kan vi glädja oss åt ytterligare ett ex Freeman på svensk mark. Något som verkligen inte hör till vanligheterna.
