Remmy 1858. Om hur vi ser annorlunda.
Moderatorer: Trond Åsly, PerN
- Greener
- Inlägg: 5796
- Blev medlem: 16 nov 2007, 22:18
- Ort: Motala
Re: Remmy 1858. Om hur vi ser annorlunda.
Du har tagit originalmaterialet och monterat en nytillverkad bit på och därtill lagt en svets = kan det verkligen bli samma nyanser på allt det, när blåneringen är färdig? Borde väl vara rätt avslöjande eller?
Mvh
Greener
Mvh
Greener
-
Racing
- Inlägg: 950
- Blev medlem: 21 nov 2017, 14:04
Re: Remmy 1858. Om hur vi ser annorlunda.

Nu är detta ffa inte klart för blånering,men nu kanske ni förstår vad jag mumlar om ovan. Man kan sedan idag omöjligen se det arbete som är gjort,och min "lösning" på detta blev att jag helt resolut kortade pipan absolut längst fram 2mm.
På det sättet kommer denna pipan,och vapnet hoppas jag,för all framtid kunna härledas till att ngt är gjort.
Just nu..? Putsar vidare,fast nu på ramen. Även om denna är i MYCKET fint skick finns där givetvis ändå att ta i. Så..mkt 240 papper blir det! Å nu har jag nått 400 stadiet,dvs putsa med finare papper.
Nästa,och sista,steg blir 800 med fin/tunn olja.
Därefter en extremt anal rengöring av de respektive delarna. Därefter,enbart hantera med diskhandskar. Fett å blånering blir inge bra nämligen....

Mm. Å här står stubborttagningen å väntar!
-
Racing
- Inlägg: 950
- Blev medlem: 21 nov 2017, 14:04
Re: Remmy 1858. Om hur vi ser annorlunda.
Ja. Man kan tro det. Samtidigt ser vi vapen som blandar och ger friskt mellan gjut och smidesgods tex,och som får samma nyans. I sin tur ser vi vapen som delar ståltyp där man får det ena blårött närmast och det andra kolsvart.Greener skrev:Du har tagit originalmaterialet och monterat en nytillverkad bit på och därtill lagt en svets = kan det verkligen bli samma nyanser på allt det, när blåneringen är färdig? Borde väl vara rätt avslöjande eller?
Mvh
Greener
Så mitt ärliga svar till dig i nuläget måste blir,jag vet inte! Jag har inte en svävande susning en gång! Nitrerblånering "skall" enl alla experter vara förlåtande på denna punkten,om det är lär vi bli varse snart nog.
Så e re,för ingen minns fan en fegis!
Det jag HAR gjort är att anlöpa/normalisera svetsområdet. Om det hjälper eller inte i fallet,ptjaa du...vi lär bli varse snart nog. Räknar kallt med att morgondagen åtgår till fortsatt slipning,men med lite flyt i det hela hoppas jag kunna ställa den där jättepottan på gasolgrillen ute i verkstan med båda brännarna igång på söndag. Å själva blåneringen vid de temperaturerna som gäller (300gradC+) går mkt fort. Vi talar minuter,sedan vet vi.. Givetvis behöver de blånerade delarna efter det få lov att svalna för att efter det få bli efterpolerade med mkt mkt fin stålull med Ballistol i.
- nickson
- Inlägg: 3218
- Blev medlem: 01 apr 2011, 08:09
- Ort: Fryksdalen
Re: Remmy 1858. Om hur vi ser annorlunda.
Det här blir spännande att se slutresultatet på. Tack för att du visar upp ditt arbete.
Den som spar han har, men inte så roligt..........
-
Racing
- Inlägg: 950
- Blev medlem: 21 nov 2017, 14:04
Re: Remmy 1858. Om hur vi ser annorlunda.
Bara kul att det uppskattas.
Har lite nya offer på gång. Bla en mexikansk kopia av en Walker,närmast lika gammal som originalet. Får se var det mynnar..
Sen,fler 1858´or i vanlig ordning. Man kan aldrig få för många 58´or. Har ngr stycken redan som det är men ngr av de är helt enkelt för fina i sin originalblånering osv för att utsätta de för ett hårt liv i å ur hölster i CAS osv...
Så ngr backups i mer bedagat skick känns som en tanke. Ngt man gör vid,som i denna tråden,för att få tillbaka det till prima liv igen. Enda kravet jag har eg är att pipa och kammare inte ser FÖR djävligt ut.
Det mesta går att få ordning på...
Där har jag haft lite dialog med polisen kring det med barrel liners,vilket de ställer sig rätt kallsinniga till. Ngt jag i sin tur ställer mig rätt frågande till,för grejen är den att polisen på Arlanda (den sk vapenpolisen vid import) ser en liner som ett "eldrör" och därmed licensbelagt. Jag i min tur anser att det ställningstagandet är trams eftersom en liner aldrig är tänkt som ett fristående eldrör utan är till för att installeras i en redan befintlig pipa.
Därav dess namn. Liner.
Drog det längre ändå i att,vad säger man då om man tar hem ett vapen med liner monterat? Är det en reparation eller är det per definition en ny,och därmed licenspliktig,vapendel?.
Vad säger man om att licenserad vapensmed installerar en liner i ett 150år gammalt vapen? Är DET en reparation eller per definition en ny vapendel? Personligen anser jag att sunt förnuft får råda,och eftersom VAPNET ifråga är ett gammalt licensundantaget slaglåsvapen så säger resten sig självt.
Det SÄGS att detta missbrukats. Att det bla användes liners i de sk "rattlare" (k-pistar) som tillverkades illegalt i trakterna av Falkenberg för ngr år sedan. Ehuruvida det är sant eller inte,inte en aning.
Men incitamentet med en liner kvarstår. Den är till för att ge ny räffling i ett utslitet vapen. Punkt och slut,och där är faktiskt polisens tolkning underordnad i min mening.
Det hela måste,och behöver,bottna i applikation och när applikationen är en 150år gammal revolver finns det som jag ser det inte mkt att bju för... Det ÄR en reparation av ett befintligt vapen.
Ngt annat är lögn och förbannad dikt.
Är det någon här på Robsoft som VET OM ev prejudikat i frågan är jag idel öra. Skall fan veta.
Har lite nya offer på gång. Bla en mexikansk kopia av en Walker,närmast lika gammal som originalet. Får se var det mynnar..
Sen,fler 1858´or i vanlig ordning. Man kan aldrig få för många 58´or. Har ngr stycken redan som det är men ngr av de är helt enkelt för fina i sin originalblånering osv för att utsätta de för ett hårt liv i å ur hölster i CAS osv...
Så ngr backups i mer bedagat skick känns som en tanke. Ngt man gör vid,som i denna tråden,för att få tillbaka det till prima liv igen. Enda kravet jag har eg är att pipa och kammare inte ser FÖR djävligt ut.
Det mesta går att få ordning på...
Där har jag haft lite dialog med polisen kring det med barrel liners,vilket de ställer sig rätt kallsinniga till. Ngt jag i sin tur ställer mig rätt frågande till,för grejen är den att polisen på Arlanda (den sk vapenpolisen vid import) ser en liner som ett "eldrör" och därmed licensbelagt. Jag i min tur anser att det ställningstagandet är trams eftersom en liner aldrig är tänkt som ett fristående eldrör utan är till för att installeras i en redan befintlig pipa.
Därav dess namn. Liner.
Drog det längre ändå i att,vad säger man då om man tar hem ett vapen med liner monterat? Är det en reparation eller är det per definition en ny,och därmed licenspliktig,vapendel?.
Vad säger man om att licenserad vapensmed installerar en liner i ett 150år gammalt vapen? Är DET en reparation eller per definition en ny vapendel? Personligen anser jag att sunt förnuft får råda,och eftersom VAPNET ifråga är ett gammalt licensundantaget slaglåsvapen så säger resten sig självt.
Det SÄGS att detta missbrukats. Att det bla användes liners i de sk "rattlare" (k-pistar) som tillverkades illegalt i trakterna av Falkenberg för ngr år sedan. Ehuruvida det är sant eller inte,inte en aning.
Men incitamentet med en liner kvarstår. Den är till för att ge ny räffling i ett utslitet vapen. Punkt och slut,och där är faktiskt polisens tolkning underordnad i min mening.
Det hela måste,och behöver,bottna i applikation och när applikationen är en 150år gammal revolver finns det som jag ser det inte mkt att bju för... Det ÄR en reparation av ett befintligt vapen.
Ngt annat är lögn och förbannad dikt.
Är det någon här på Robsoft som VET OM ev prejudikat i frågan är jag idel öra. Skall fan veta.
-
Racing
- Inlägg: 950
- Blev medlem: 21 nov 2017, 14:04
Re: Remmy 1858. Om hur vi ser annorlunda.

E ju fan tur man har detta som hobby! Det där e en matris jag svarvade till för att kunna centrera och spänna upp cylindern. Å nog fan funka det...

Saken e ju den att vi snackar blånering,varför ALLT underarbete är av värde. Men..vi närmar oss. Så e re,helt klart.

Ett är säkert,och det är att cylindern var INTE koncentrisk. Fick klippa 4/10mm innan den bidde rund. Men,å andra sidan blev ju resultatet riktigt hyggligt tycker jag. Betänk då ÄVEN att jag varit inne å polerat där tändhattsnipplar osv sitter. Ja,ink nipplarna i sig.


Mm. Underarbete. Så e re,men faktum är att jag lämnat ngr småskador för vad de är. Det absoluta imperativet för mig är ju en slityta inför stundande liv för denna revolvern inom CAS Frontiersman.
Så. Räknar med ett par timmars slipande till imorgon,sen blir det nog fan att sätta fart under de där salterna i baljan tror jag. Inte mkt att spara på. Å medans innehållet där värms så tillverkar vi ett korn av mer modernt snitt.
Oavsett om det kornet nu godkänns i CAS eller inte så vill jag iaf ha ETT korn,de skruvas ju på plats i gänga #12-32,som jag kan arbeta mer effektivt med.
- nickson
- Inlägg: 3218
- Blev medlem: 01 apr 2011, 08:09
- Ort: Fryksdalen
Re: Remmy 1858. Om hur vi ser annorlunda.
Wow! Vilket lyft, ser fram emot slutresultatet.
Den som spar han har, men inte så roligt..........
- Magnus M
- Inlägg: 2840
- Blev medlem: 10 nov 2015, 20:47
- Ort: Uppland
Re: Remmy 1858. Om hur vi ser annorlunda.
Snyggt! Kommer bli en stilig puffra det där. En av de bästa sakerna med Robsoft är trådar som denna, där man får följa nybyggen, reparationer och renoveringar.
-
Racing
- Inlägg: 950
- Blev medlem: 21 nov 2017, 14:04
Re: Remmy 1858. Om hur vi ser annorlunda.

En sak skall ni ha klart för er,å det e att det DÄR vill ni fan inte dricka iaf!! Det där e alltså nersmält stubborttagningsmedel. Weibulls no less!
Med det sagt vill jag presentera för er...
No 3
(som den nu kallas internt här)


Oops va!
Skulle nog vilja påstå att vi precis tagit ur den där prylen sisådär 150år. Faktiskt. Ingen smolk i bägaren? Joooo... Som nämns ovan,det visade sig att där e en nyansskillnad på blåneringen vid svetsarna. Alltså tillsatsmaterialet.
Själva "slip-on" delen,inga konstigheter som helst. Vidare,den saknar ju så långt ett korn,så det får jag smida till ett. Vid kontroll med CAS gänget behöver det kornet dessvärre se ut som ett original,dvs att jag kommer undan med att tillverka ett högre dito,som replikorna har,men that´s it. Surt men sant,för jag hade nog i tankarna att tillverka ett som ser mer modernt ut.
På det skall jag engagera mig lite i avtrycket nu. Tänker göra så att jag borrar och gängar i hammaren för en insex stoppskruv. På det sättet kommer jag kunna justera det hela efter tycke och smak.
Givetvis skall ytorna som arbetar mot varandra på avtryckare som hammare poleras med.
Men i stort? Vet ni vad? De där nyansskillnaderna vid svetsarna kan jag leva med. Definitivt,och bortsett från det blev detta så lyckat att det liknar ingenting. Skillnaden mot de olika kallblåneringar jag använt mig av tidigare är direkt fundamental.
Å se..nu skall pangen poleras med mkt fin stålull och Ballistol. Dvs,nu lär det komma finish på skiten med.
Nä. Mycket mycket nöjd med utfallet. Arbetsinsatsen har ändå inte varit SÅ omfattande,och iom det har detta varit värt besväret och lite till.
- Dansken
- Inlägg: 14246
- Blev medlem: 10 mar 2006, 14:49
- Ort: Gnällbältet
Re: Remmy 1858. Om hur vi ser annorlunda.
Den där kunde jag mycket väl kunna leva med. Mycket snyggt arbete. Fin "räddning" 
.30-06 - 116 Years young- Still going strong..
A Man's Got to Know his Limitations
Clint Eastwood
A Man's Got to Know his Limitations
Clint Eastwood
-
Racing
- Inlägg: 950
- Blev medlem: 21 nov 2017, 14:04
Re: Remmy 1858. Om hur vi ser annorlunda.
Stort tack!
Mm. På bild blir givetvis inte som IRL och IRL får jag iaf lite av den där känslan "var fan e texten? Dvs -for blackpowder only,made in Italy." Men se...det e den inte. Definitivt inte.
Å saken e väl den lite att med detta under bältet kan bara konstateras att den kan slitas hur som helst eg. Lite mer "elbow grease" bara å tebax i kastrullen en kvart så är vi tebax på ruta noll.
Mkt positiv erfarenhet.
Å jo. Det BLIR verkligen annan glans i skrotet efter lite 0000 stålull + olja. Visst gör det det...
Mm. På bild blir givetvis inte som IRL och IRL får jag iaf lite av den där känslan "var fan e texten? Dvs -for blackpowder only,made in Italy." Men se...det e den inte. Definitivt inte.
Å saken e väl den lite att med detta under bältet kan bara konstateras att den kan slitas hur som helst eg. Lite mer "elbow grease" bara å tebax i kastrullen en kvart så är vi tebax på ruta noll.
Mkt positiv erfarenhet.
Å jo. Det BLIR verkligen annan glans i skrotet efter lite 0000 stålull + olja. Visst gör det det...
-
Racing
- Inlägg: 950
- Blev medlem: 21 nov 2017, 14:04
Re: Remmy 1858. Om hur vi ser annorlunda.
Sitter här å grunnar lite på dagen.
I de första lägena när jag lyfte upp cylindern ur "badet" av ren nyfikenhet så var nyansen på den närmast röd...svag. Å se den bidde ju djupblå tids nog.
Där man kan se nyansskillnaderna i svetsmaterialet,alltså ENBART tillsatsmaterialet,så är nyansskillnaden eg mest en fråga om att blåneringen inte tagit lika HÅRT där.
Så givetvis blir frågan jag ställer mig om jag skall prova att göra om pipan samt ramen? E ju enkelt nog,ner med bitarna i vinäger en stund..tvätta å spola noga..därefter tvättaceton..
Åsså ner i blåneringsbadet igen. Kostar ju liksom bara tid att testa eller? Å hade ju varit djävligt kul om det visar sig att det enda det behöver är mer tid.?
Hm.
Nåja. Det brinner inte. Som den är den lilla pangen är den iaf skyddad nu och vad mera är ser den förbannat bra ut redan som det är så frågeställningen min är eg uteslutande rent teknisk för min del.
Mao,om jag skulle behöva addera material i en Remington framgent medelst svetsning,GÅR det att få det helt fritt från nyansskillnader.?
Men. First up nu e två grejer. Som sagt,dels svarva till en bussning jag kommer klappa i med presspassning framtill på trumman och sedan det med ett korn. Inget av det eg ngr större konstigheter,men det behöver göras.
Ambitionen med denna pangen för min del är ju solklar,och det är att den skall tåla ganska oöm behandling under träning och tävlande. Allt annat är underordnat,så det att det rent mekaniskt är 101% ordning på torpet blir ju en grundförutsättning i det.
Apropå det har jag en liten stund lurat på det med kammarhålen på dessa gamla reliker. Ett de har gemensamt allihop e ju att de till skillnad från replikorna har koniska kammare.
Såväl jag förstår incitamentet med det (tror jag?!?) så grunnar jag lite på hur noga/nära kammarmynningarna egentligen är på de? Som sagt,just denna pangen är ju närmast exceptionellt fin i lopp som kammare,och kanske framför allt nu efter blåneringen så ser ju trumman fan ny ut invändigt med.
Men som sagt. Jag tror jag gör som jag en ggn gjorde på Starr revolvern. Dvs svarvar en liten tapp som "go,no-go" kalibrering. Saken är ju den att en MYCKET stor del av en revolvers precision sitter i just kammarmynningen,och i hur den "kalibrerar" kulan på sin väg ut i loppet.
Om det som i vårt fall är genom att man formpressar kulan på plats eller som i ett patronvapen att den biten sker när skottet avlossas,är eg underordnat som jag ser det.
Å då blir ju den autonoma frågan hur noga de var med dessa bitarna "back in the day".?
Samma sak då ur en annan infallsvinkel. Iom att kammarhålen på en originalare är koniska så blir det ju av vikt med sättdjup. Detta eftersom olika sättdjup ger olika kuldiameter.
Då skulle ju som jag ser det en vaken grej vara att med en brotsch göra det hela cylindriskt tex 10-15mm ner,för att på det viset säkerställa att man får samma kuldiameter oberoende,inom rimliga gränser,av sättdjup.?
Brotschar i sin tur finns ju i precis varenda upptänklig dimension så.. Alt att man använder en ställbar dito "baklänges".
Vad tror ni andra? E det som vanligt i mitt fall,att jag övertänker det hela?. Som gammal akademiker e jag ju mkt för att man... 1/ Mäter. 2/ Ser till att förutsättningarna e lika. 3/ Mäter igen.
Empiri is da shit va..
I de första lägena när jag lyfte upp cylindern ur "badet" av ren nyfikenhet så var nyansen på den närmast röd...svag. Å se den bidde ju djupblå tids nog.
Där man kan se nyansskillnaderna i svetsmaterialet,alltså ENBART tillsatsmaterialet,så är nyansskillnaden eg mest en fråga om att blåneringen inte tagit lika HÅRT där.
Så givetvis blir frågan jag ställer mig om jag skall prova att göra om pipan samt ramen? E ju enkelt nog,ner med bitarna i vinäger en stund..tvätta å spola noga..därefter tvättaceton..
Åsså ner i blåneringsbadet igen. Kostar ju liksom bara tid att testa eller? Å hade ju varit djävligt kul om det visar sig att det enda det behöver är mer tid.?
Hm.
Nåja. Det brinner inte. Som den är den lilla pangen är den iaf skyddad nu och vad mera är ser den förbannat bra ut redan som det är så frågeställningen min är eg uteslutande rent teknisk för min del.
Mao,om jag skulle behöva addera material i en Remington framgent medelst svetsning,GÅR det att få det helt fritt från nyansskillnader.?
Men. First up nu e två grejer. Som sagt,dels svarva till en bussning jag kommer klappa i med presspassning framtill på trumman och sedan det med ett korn. Inget av det eg ngr större konstigheter,men det behöver göras.
Ambitionen med denna pangen för min del är ju solklar,och det är att den skall tåla ganska oöm behandling under träning och tävlande. Allt annat är underordnat,så det att det rent mekaniskt är 101% ordning på torpet blir ju en grundförutsättning i det.
Apropå det har jag en liten stund lurat på det med kammarhålen på dessa gamla reliker. Ett de har gemensamt allihop e ju att de till skillnad från replikorna har koniska kammare.
Såväl jag förstår incitamentet med det (tror jag?!?) så grunnar jag lite på hur noga/nära kammarmynningarna egentligen är på de? Som sagt,just denna pangen är ju närmast exceptionellt fin i lopp som kammare,och kanske framför allt nu efter blåneringen så ser ju trumman fan ny ut invändigt med.
Men som sagt. Jag tror jag gör som jag en ggn gjorde på Starr revolvern. Dvs svarvar en liten tapp som "go,no-go" kalibrering. Saken är ju den att en MYCKET stor del av en revolvers precision sitter i just kammarmynningen,och i hur den "kalibrerar" kulan på sin väg ut i loppet.
Om det som i vårt fall är genom att man formpressar kulan på plats eller som i ett patronvapen att den biten sker när skottet avlossas,är eg underordnat som jag ser det.
Å då blir ju den autonoma frågan hur noga de var med dessa bitarna "back in the day".?
Samma sak då ur en annan infallsvinkel. Iom att kammarhålen på en originalare är koniska så blir det ju av vikt med sättdjup. Detta eftersom olika sättdjup ger olika kuldiameter.
Då skulle ju som jag ser det en vaken grej vara att med en brotsch göra det hela cylindriskt tex 10-15mm ner,för att på det viset säkerställa att man får samma kuldiameter oberoende,inom rimliga gränser,av sättdjup.?
Brotschar i sin tur finns ju i precis varenda upptänklig dimension så.. Alt att man använder en ställbar dito "baklänges".
Vad tror ni andra? E det som vanligt i mitt fall,att jag övertänker det hela?. Som gammal akademiker e jag ju mkt för att man... 1/ Mäter. 2/ Ser till att förutsättningarna e lika. 3/ Mäter igen.
Empiri is da shit va..
- nickson
- Inlägg: 3218
- Blev medlem: 01 apr 2011, 08:09
- Ort: Fryksdalen
Re: Remmy 1858. Om hur vi ser annorlunda.
Fullkomligt lysande räddning av ett vapen som inte var samlarens våta dröm och numera är ett riktigt grannt skjutjärn på insidan såväl som på utsidan.
Den som spar han har, men inte så roligt..........
-
Racing
- Inlägg: 950
- Blev medlem: 21 nov 2017, 14:04
Re: Remmy 1858. Om hur vi ser annorlunda.
Tack å bock.
E jag som lapar i mig av berömmet.
Men ärligt... Att göra det jag gjort här tror jag faktiskt vem som helst kan med lite tålamod. Det man inte har i direkt kunskap får man bara ta igen genom tid och att fråga de som vet till råds.
Tex det att när man "slipar rent" ett gammalt vapen måste det ske med backing som är plant under pappret,tex en fil. I annat fall ser det snart djävligt amatörmässigt ut med kraftiga vågor i materialet och rundade hörn. Ja,det och att man inte tar i så man känner skitsmak med hur mkt man tar väck..
I mitt fall tex finns alla markeringar kvar på vapnet. Varenda ett,och det är VÄL synligt. Ger en ide om hur lite som eg är avverkat.
Nu tillverkade vi förvisso allt själva i delar som behövs osv här men att få assistans med de smågrejerna som gjorts ifrån en vanlig mekanisk verkstad är varken svårt eller dyrt. Så det kan vem som helst få fixat...
Blåneringen i sin tur. Första ggn i mitt liv jag varmblånerar som sagt. Läste mig till hur online och stämde av med likasinnade. Hur enkelt som helst att göra i min mening,MEN med det sagt vill jag höja ett varningens finger till alla hugade vad avser personlig säkerhet. Den vätskan som blir av pulvret är väldigt varm,och man kan iom det skada sig REJÄLT om det vill sig illa.
Jag använde skyddsglasögon,men skulle väl eg haft ett billigt visir istället. Ett som täcker hela ansiktet. Vid arbeten ute vid själva kastrullen,svetshandskar. Själva blånerandet i sig sedan,mkt mkt enkelt. Ute vid pottan är ett verktyg viktigt,och det är en tång. Även ståltrådarna man hänger upp grejerna i blir helt sjukt varmt,så en tång är smart att lyfta med.
Skruv osv,där använde jag en sådan där liten öppningsbar te sil i rostfritt. Som en liten nätboll. Funkar skitbra.
Det jag använde var alltså stubborttagningsmedel ifrån Jula. De säljer Weibulls sådan,och denna innehåller alltså kaliumnitrat. Eller "potassium nitrate" som det heter på engelska.
Jag handlade två "dunkar" (de e rätt små) till en totalkostnad av 500:-. Med det sagt så har man blåneringsmedel länge.. Mao,det är återanvändbart i allra högst grad.
Själva värmekällan i sin tur var den mkt enkla två brännarvariant i form av gasolgrill vi har ute vid verkstan. Tog bort "stekgallret" å satte pottan rakt på brännarna,mitt emellan.
Uppvärmningen av pulvret tar tiiiiiiiiiiiiiid...så låt det ta tid och djävlas inte med det,det går inte fortare för det och är bara farligt i ljuset av temperaturerna som föreligger.
Jag har en pyrometer (dvs en termometer av mer avancerad ind modell) och mätte tempen till 360-380gradC under arbetet ca. Pulvret blir flytande vid ca 320gradC enl spec. Så där finns lite marginal.
Iom att godset man skall blånera är rumstempererat så har de större delarna stor kylfaktor...
När man sänker ner delarna,oavsett hur torra de är,så skvätter det lite. Ung som när man friterar med olja. Så var medveten om vad som gäller där...ingen vinner på att du blir skadad för ingenting.
Som när man lackerar är underarbetet ALLT. Dvs,skär du hörnen i underarbetet straffar dig sig rent estetiskt direkt. Mitt råd för den som vill ha god lyster i skrotet väl färdig att man börjar med 240 papper torrt. Med det backat av en fil avverkar det iaf hyggligt.
Därefter 400 papper,fortfarande backat av fil.
Till sist 800 papper,och då enbart för hand. Detta för att 800 pappret skall "nå ner" i ev repor som finns kvar enklare. 800 korn tar så djävla lite att...
Med detta arbetet gjort,och under tiden ifall det sträcker sig över dagar,så skydda det bara stålet väl. Enklast med en burk 5-56 eller liknande. Bara spraya ner det rejält och torka av,detta förhindrar rost bla.
Väl dags att doppas i blåneringsvätskan,innan det som sagt diska prylarna och skölj mkt mkt mkt noga med rinnande vatten. Därefter använde jag iaf en pensel och tvättaceton det sista.
Det får inte finnas NÅGRA rester kvar av varken fett eller diskmedel.... I samband med acetonet,därefter e det hantering med diskhandskar. Tex i det att man trär upp grejerna på ståltråd.
Resten..finns att läsa ovan menar jag.
E jag som lapar i mig av berömmet.
Men ärligt... Att göra det jag gjort här tror jag faktiskt vem som helst kan med lite tålamod. Det man inte har i direkt kunskap får man bara ta igen genom tid och att fråga de som vet till råds.
Tex det att när man "slipar rent" ett gammalt vapen måste det ske med backing som är plant under pappret,tex en fil. I annat fall ser det snart djävligt amatörmässigt ut med kraftiga vågor i materialet och rundade hörn. Ja,det och att man inte tar i så man känner skitsmak med hur mkt man tar väck..
I mitt fall tex finns alla markeringar kvar på vapnet. Varenda ett,och det är VÄL synligt. Ger en ide om hur lite som eg är avverkat.
Nu tillverkade vi förvisso allt själva i delar som behövs osv här men att få assistans med de smågrejerna som gjorts ifrån en vanlig mekanisk verkstad är varken svårt eller dyrt. Så det kan vem som helst få fixat...
Blåneringen i sin tur. Första ggn i mitt liv jag varmblånerar som sagt. Läste mig till hur online och stämde av med likasinnade. Hur enkelt som helst att göra i min mening,MEN med det sagt vill jag höja ett varningens finger till alla hugade vad avser personlig säkerhet. Den vätskan som blir av pulvret är väldigt varm,och man kan iom det skada sig REJÄLT om det vill sig illa.
Jag använde skyddsglasögon,men skulle väl eg haft ett billigt visir istället. Ett som täcker hela ansiktet. Vid arbeten ute vid själva kastrullen,svetshandskar. Själva blånerandet i sig sedan,mkt mkt enkelt. Ute vid pottan är ett verktyg viktigt,och det är en tång. Även ståltrådarna man hänger upp grejerna i blir helt sjukt varmt,så en tång är smart att lyfta med.
Skruv osv,där använde jag en sådan där liten öppningsbar te sil i rostfritt. Som en liten nätboll. Funkar skitbra.
Det jag använde var alltså stubborttagningsmedel ifrån Jula. De säljer Weibulls sådan,och denna innehåller alltså kaliumnitrat. Eller "potassium nitrate" som det heter på engelska.
Jag handlade två "dunkar" (de e rätt små) till en totalkostnad av 500:-. Med det sagt så har man blåneringsmedel länge.. Mao,det är återanvändbart i allra högst grad.
Själva värmekällan i sin tur var den mkt enkla två brännarvariant i form av gasolgrill vi har ute vid verkstan. Tog bort "stekgallret" å satte pottan rakt på brännarna,mitt emellan.
Uppvärmningen av pulvret tar tiiiiiiiiiiiiiid...så låt det ta tid och djävlas inte med det,det går inte fortare för det och är bara farligt i ljuset av temperaturerna som föreligger.
Jag har en pyrometer (dvs en termometer av mer avancerad ind modell) och mätte tempen till 360-380gradC under arbetet ca. Pulvret blir flytande vid ca 320gradC enl spec. Så där finns lite marginal.
Iom att godset man skall blånera är rumstempererat så har de större delarna stor kylfaktor...
När man sänker ner delarna,oavsett hur torra de är,så skvätter det lite. Ung som när man friterar med olja. Så var medveten om vad som gäller där...ingen vinner på att du blir skadad för ingenting.
Som när man lackerar är underarbetet ALLT. Dvs,skär du hörnen i underarbetet straffar dig sig rent estetiskt direkt. Mitt råd för den som vill ha god lyster i skrotet väl färdig att man börjar med 240 papper torrt. Med det backat av en fil avverkar det iaf hyggligt.
Därefter 400 papper,fortfarande backat av fil.
Till sist 800 papper,och då enbart för hand. Detta för att 800 pappret skall "nå ner" i ev repor som finns kvar enklare. 800 korn tar så djävla lite att...
Med detta arbetet gjort,och under tiden ifall det sträcker sig över dagar,så skydda det bara stålet väl. Enklast med en burk 5-56 eller liknande. Bara spraya ner det rejält och torka av,detta förhindrar rost bla.
Väl dags att doppas i blåneringsvätskan,innan det som sagt diska prylarna och skölj mkt mkt mkt noga med rinnande vatten. Därefter använde jag iaf en pensel och tvättaceton det sista.
Det får inte finnas NÅGRA rester kvar av varken fett eller diskmedel.... I samband med acetonet,därefter e det hantering med diskhandskar. Tex i det att man trär upp grejerna på ståltråd.
Resten..finns att läsa ovan menar jag.
-
Racing
- Inlägg: 950
- Blev medlem: 21 nov 2017, 14:04
Re: Remmy 1858. Om hur vi ser annorlunda.
Till sist.
Vet att jag är skitlöjlig nu,men frågan är om man skulle ge hammaren ny flamhärdning.? Hur besvärligt är det?
Jojo,medveten om ursprungsmetoden nerbäddat i kol osv...men finns det ngn genvägsmodell där? Som för med mkt annat tänker jag.?
Hammaren ser lite trist ut jmfrt med allt det andra får man väl säga.
Vet att jag är skitlöjlig nu,men frågan är om man skulle ge hammaren ny flamhärdning.? Hur besvärligt är det?
Jojo,medveten om ursprungsmetoden nerbäddat i kol osv...men finns det ngn genvägsmodell där? Som för med mkt annat tänker jag.?
Hammaren ser lite trist ut jmfrt med allt det andra får man väl säga.
-
Racing
- Inlägg: 950
- Blev medlem: 21 nov 2017, 14:04
Re: Remmy 1858. Om hur vi ser annorlunda.

Det bidde såhär va... Det där e Johnson metall 7. JM7 normalt förkortat. Å se JM7 e ett helt fantastiskt lagermaterial,om än skamligt dyrt. Men..nu har jag lite liggande så då kan vi väl lika gärna använda det vettigt.?

Hamen! För se det där i sin tur e en gammal Arboga pelarborr,man kan fan inte döda de-det går inte,å i den sitter det ett 7mm borr. Resten tror jag ni fattar själva?
Fanimig färdig glappat!

Mm. Med ett ca 7,00 hål å en bussning om 7,09 utvändigt åsså en inner diameter av 6,70...så blir det såndär sugpassning mellan axel och lager se...

Men. Nu handlar det ju oxå om att få den där förbannade axeln att stå still,å se det fixerar man enkelt... Så 3.5mm borr å en M4 gängtapp som skapar ett trevligt litet hål som man installerar en M4 insex stoppskruv i. Ngt vi sett sedan tidigare kanske?
Funkar gör det iaf,å det ngt helt löjligt bra. Originallösningen är trots allt bara 2 punkts,och iom skruven nu som då fixeras på plats av laddarmen så blir det en trepunkts stabilisering av axeln,och inte bara det utan en justerbar sådan.

Jupp. Precis så. Funkar så klockrent bra att man mest bara myser över hur stabilt det hela blir. Nu har jag det där goa nästa kattliknande "spinnandet" på cylindern när man sätter lite fart på den. Inget spel,väl smort och till punkt. Bra skit.

Tog mig för att börja tillverka ett nytt korn till pangen men..det vart fan inge bra. Fick dit nått som såg rent hemskt ut,så jag bespar er bilden av det..

Men jag fick iaf provat den med "rätt" höjd på kornet. Nu använder jag förvisso lite mer 3F under proverna än vad vännen som gav mig rekommendationen gör,men nog fan träffar den i rätt härad iaf.
Rekylen känns mjuk och behaglig,även med 38grains bakom rundkula. Inte mkt att orda om. Känns tight och "rätt" i vad den gör.
Provade borra i hammaren. En av snubbarna på 1858 forumet hade ju gjort med enkelhet på sin Pietta...men se..så enkelt var det inte på en originalare nähä nähä..så där blir att fiska fram stöddigare borr än det jag har på lager i 2,5mm diameter.
Tanken e att slå ett M3 hål å ner med en stoppskruv i det. Avtryckaren kommer då vila mot stoppskruven,som ju är justerbar,för att på så vis få bort "creep" i trycket.
Nu gör det ärligt talat inte så mkt för den är rätt förlåtande med det iaf...men rätt är rätt så justerbart får det allt bli se.
-
lennart wiklund
- Inlägg: 86
- Blev medlem: 17 feb 2009, 22:12
- Ort: Jämtland
Re: Remmy 1858. Om hur vi ser annorlunda.
Fan så vacker den blev!!
- Greener
- Inlägg: 5796
- Blev medlem: 16 nov 2007, 22:18
- Ort: Motala
Re: Remmy 1858. Om hur vi ser annorlunda.
Min far höll på lite med gaslåga + olika oljor + klarlack = bra, nja, men det blev iaf flammigtRacing skrev:Till sist.
Vet att jag är skitlöjlig nu,men frågan är om man skulle ge hammaren ny flamhärdning.? Hur besvärligt är det?
Jojo,medveten om ursprungsmetoden nerbäddat i kol osv...men finns det ngn genvägsmodell där? Som för med mkt annat tänker jag.?
Hammaren ser lite trist ut jmfrt med allt det andra får man väl säga.
Snyggt jobb förresten. Fast det som slår mig är vad folk kommer att tycka, då resultatet blev för bra. Du är inte rädd för att få problem med att den tros vara "ny".
Mvh
Greener
- jimpan
- Inlägg: 526
- Blev medlem: 10 dec 2010, 22:27
- Ort: Göteborg
Re: Remmy 1858. Om hur vi ser annorlunda.
Fantastiskt snyggt jobbat!
-
Racing
- Inlägg: 950
- Blev medlem: 21 nov 2017, 14:04
Re: Remmy 1858. Om hur vi ser annorlunda.
Fortsatt tack killar!
Jo. Faktiskt finns det de som inte tror på att det är ett original. Så sent som idag hade vi nån djävla mupp på ett amerikanskt FB forum som läxade upp mig kring att han "faktiskt" äger ett 30tal original och att det på bilderna inte är.
På det fick jag en lektion i att han "faktiskt" äger flera revolvrar i 2o ooo dollar klassen och "minsann" vet hur de är beskaffade.
Mm svarade jag,och sa att du får gärna se bilder av min Freeman med så du kan såga den oxå.
Men men. Idag har jag av en "expert" iaf fått reda på att Remington NMA 1858 minsann i huvudsak bara tillverkades just 1858. Så det att jag presenterade att revolvern på bilderna här är ifrån september 1864 enl "bibeln" på området,ja..det innebär att jag är en lögnare.
Mm. Jo.
Det kan va så. KAN kan det det...men det är faktiskt inte speciellt troligt
.
Å eftersom engelska är mitt ena modersmål då så..hoppas jag att jag ursäktas av admin när jag lite avmätt konstaterar att "fuck em all,let god sort ´em out..as there´s a moron born every damn minute"...
Han var nämligen något av en expert den där killen,å se jag verkligen AVGUDAR experter.
Jo. Faktiskt finns det de som inte tror på att det är ett original. Så sent som idag hade vi nån djävla mupp på ett amerikanskt FB forum som läxade upp mig kring att han "faktiskt" äger ett 30tal original och att det på bilderna inte är.
På det fick jag en lektion i att han "faktiskt" äger flera revolvrar i 2o ooo dollar klassen och "minsann" vet hur de är beskaffade.
Mm svarade jag,och sa att du får gärna se bilder av min Freeman med så du kan såga den oxå.
Men men. Idag har jag av en "expert" iaf fått reda på att Remington NMA 1858 minsann i huvudsak bara tillverkades just 1858. Så det att jag presenterade att revolvern på bilderna här är ifrån september 1864 enl "bibeln" på området,ja..det innebär att jag är en lögnare.
Mm. Jo.
Det kan va så. KAN kan det det...men det är faktiskt inte speciellt troligt
Å eftersom engelska är mitt ena modersmål då så..hoppas jag att jag ursäktas av admin när jag lite avmätt konstaterar att "fuck em all,let god sort ´em out..as there´s a moron born every damn minute"...
Han var nämligen något av en expert den där killen,å se jag verkligen AVGUDAR experter.




