Skyddsjakt Gås

[Kennan]

Hej, är ny här på forumet! Har en liten fråga jag söker svar på!

Jag har en bekant som har stora problem med gäss året om, jag har fått OK från han att jaga där men då marken arrenderad av kommunen så är även jakten utarrenderad och han har pratat med jaktlaget och krävt hjälp men dom säger bara att dom jagar inte gäss utan bara rådjur och älg, innan har han fått ta dit en jägare som hjälpt han, men den jägaren har nu flyttat och han undrar om jag kan ta över men ville att jag skulle höra av mig till jaktledaren, pratade lite med han i början av veckan och berättade hur det låg till, han lät lite stressad och ointresserad så han skulle höra med jaktlaget så jag skall ringa han i morgon!

Vad händer om han säger nej? Jag pratade med en jägare och han hävdade att skyddsjakten går före jakträtten, så att bonden kan ta dit en jägare utan att jaktlaget kan köra bort jägaren som utför skyddsjakten, då dom inte jagar gäss så borde inte detta vara några problem för jaktlaget men man vet ju aldrig. Man vill ju inte trampa någon på tårna :/

Tacksam för svar och gärna länkar man skulle kunna läsa om det nu är så att jordbruks arrendet går före jaktarrendet i syftet skyddsjakt!

Med vänliga hälsningar
Kenny

[underbron]

För att bedriva skyddsjakt på enskilds initiativ krävs jakträtt - och den besitter sannolikt jaktlaget i detta fall.

Om jaktlaget inte är intresserade av att jaga gås så får man hoppas att de har såpass förståelse för jordbruksarrendatorns situation att de, efter överenskommelse, låter denne arrangera skyddsjakten.

I annat fall får jordbruksarrendatorn ta upp frågan med markägaren, och öva påtryckning den vägen.

Nu kolliderar elker konkurrerar sällan jaktformerna, och det kan till och med argumenteras att allt för mycket gäss stör rådjuren, så rent praktiskt borde det inte vara några problem att komma överens här.

Men jaktlaget måste känna förtroende gör hur och när skyddsjakten bedrivs annars blir det nog aldrig bra.

[Kennan]

För att bedriva skyddsjakt på enskilds initiativ krävs jakträtt - och den besitter sannolikt jaktlaget i detta fall.

Om jaktlaget inte är intresserade av att jaga gås så får man hoppas att de har såpass förståelse för jordbruksarrendatorns situation att de, efter överenskommelse, låter denne arrangera skyddsjakten.

I annat fall får jordbruksarrendatorn ta upp frågan med markägaren, och öva påtryckning den vägen.

Nu kolliderar elker konkurrerar sällan jaktformerna, och det kan till och med argumenteras att allt för mycket gäss stör rådjuren, så rent praktiskt borde det inte vara några problem att komma överens här.

Men jaktlaget måste känna förtroende gör hur och när skyddsjakten bedrivs annars blir det nog aldrig bra.

Pratade med jaktledaren nu och han sa nej, och han gav inget bra svar på varför, jag nämnde att han har problem och att ingen ens jagar på den sidan av marken. Dels för att det är nära vägen och dels för att just den delen inte går att jaga med varken kula eller hund för vägen och kulfång men det sa jag ju inte ifall han skulle uppfatta mig som otrevlig. Hur fasen går man vidare med detta? Det kryllar av gäss året runt dock inte lika mkt på vintern men igår satt det 150—200 gäss där och dom kommer dit varje dag. Trött man blir

[underbron]

Pratade med jaktledaren nu och han sa nej, och han gav inget bra svar på varför, jag nämnde att han har problem och att ingen ens jagar på den sidan av marken. Dels för att det är nära vägen och dels för att just den delen inte går att jaga med varken kula eller hund för vägen och kulfång men det sa jag ju inte ifall han skulle uppfatta mig som otrevlig. Hur fasen går man vidare med detta? Det kryllar av gäss året runt dock inte lika mkt på vintern men igår satt det 150—200 gäss där och dom kommer dit varje dag. Trött man blir

Jordbruksarrendatorn får väl be jaktlaget förklara sig. Om det inte löser frågan så får han vända sig med klagomål till markägaren.

Håller det iofs inte för otroligt att jaktarrendet är en högre totalsumma än jordbruksarrendet. Så några större ekonomiska incitament finns nog inte.

Men beroende på belägenhet, vad som finns runt i kring mm, så kan ju gässen var till andra besvär. Finns det ex parker eller badplatser där gässen stökar till det kan ju kommunen var intresserad att det skjuts gäss i allmänhet.

Gässen börjar ju bli så talrika på en del häckningsplatser att de stör ut andra mindre skyddsvärde fåglar, fast det brukar förvisso de särskilt intresserade bortse från.

[potatiskastare]

Om det är separata jakt och jordruksarrenden är normalt markägaren skyldig att ersätta jordbruksarrendatorn för viltskador. Är skadorna stora kanske det finns läge att förhandla.

[Canta]

Har för mig att lagstiftaren har näringsverksamhet som ledstjärna vid skyddsjakt. Ska inte spela nån roll om markägaren är kyrkan, kommun eller storgods. Har man näringsverksamhet, typ odling, då är det brukaren/idkaren som själv avgör om skyddsjakt 'på eget initiativ' som det heter. Att det finns ett jaktlag på marken hör inte hit för det är inte är jakt enl. jaktförordningen.

Nu är det iofs. lämpligt att arrendatorn först tar kontakt med jaktlaget men om dom är ovilliga då har man rätt att gå sin egen väg dvs. bortse från jaktlaget.

I bestämmelserna står 'växande gröda' vilket många glömmer. Att det finns gäss på frusen mark ger ingen rätt till skyddsjakt per automatik. Idag är allt så lätt genom SMS. Man skickar ett meddelande till jaktlaget att 'nu går vi ut' och samma till kommunen. Bra också att ha skriftligt från markägaren att han 'sätter någon i sitt ställe' som det heter.

När man kommer in mot vanlig jakttid då gäller inte skyddsjakt längre så panga gäss då är jaktlagets rätt/skyldighet.
Inte fel att fråga Svenska Jägarförbundet skriftligt vad som gäller i såna här fall eller iaf. vad dom tycker.
Slutligen, tanken med skyddsjakt är att skadan ska upphävas. Av detta följer att det inte går ut på att bjuda kompisarna på bjud-gåsjakt i mars men att få gässen att röra på sig .... även utan pang

[potatiskastare]

Det där tror jag du fått helt om bakfoten Canta.

[Canta]

Nej du kastare ...bakfoten ..... grejen är att det inte är jakt, punkt slut, men skydd för näring. När jakttid inte gäller då finns undantag. Har inget med jaktlaget på marken att göra formellt men naturligt att man först ber lokala bössfolket om hjälp. Markägaren är sekundär såvida inte står nåt om t.ex. kommunala bestämmelser i brukararrendet.

[Torpalasse]

Har för mig att lagstiftaren har näringsverksamhet som ledstjärna vid skyddsjakt. Ska inte spela nån roll om markägaren är kyrkan, kommun eller storgods. Har man näringsverksamhet, typ odling, då är det brukaren/idkaren som själv avgör om skyddsjakt 'på eget initiativ' som det heter. Att det finns ett jaktlag på marken hör inte hit för det är inte är jakt enl. jaktförordningen.

Nu är det iofs. lämpligt att arrendatorn först tar kontakt med jaktlaget men om dom är ovilliga då har man rätt att gå sin egen väg dvs. bortse från jaktlaget.

I bestämmelserna står 'växande gröda' vilket många glömmer. Att det finns gäss på frusen mark ger ingen rätt till skyddsjakt per automatik. Idag är allt så lätt genom SMS. Man skickar ett meddelande till jaktlaget att 'nu går vi ut' och samma till kommunen. Bra också att ha skriftligt från markägaren att han 'sätter någon i sitt ställe' som det heter.

När man kommer in mot vanlig jakttid då gäller inte skyddsjakt längre så panga gäss då är jaktlagets rätt/skyldighet.
Inte fel att fråga Svenska Jägarförbundet skriftligt vad som gäller i såna här fall eller iaf. vad dom tycker.
Slutligen, tanken med skyddsjakt är att skadan ska upphävas. Av detta följer att det inte går ut på att bjuda kompisarna på bjud-gåsjakt i mars men att få gässen att röra på sig .... även utan pang

Nu underminerar du hela Gåsjakt i Wests affärside. Skyddsjakt året runt.

[Canta]

Tja, växer det året om då rätt att skydda året om. Men året om är ointressant för det finns ju ordinarie jakttid och då ordinarie jakt dvs inte skyddsjakt

Grågås
Hallands län Jakttider
11 aug - 31 dec

15. Beträffande skyddsjakt (på enskilds initiativ)

Om det behövs för att förebygga skada, får grågås som uppträder vid fält med oskördad gröda eller som orsakar sanitär olägenhet jagas den 1 juli–30 juni.
Om man hårklyver vidare vad är då 'gröda'. Jo, Grödor är odlade växter inom jordbruket som skördas. Till grödor räknas till exempel sädesslagen, potatis, sockerbetor samt grönsaker och bär även djurfoder är att räkna som grödor
Även djurfoder är gröda alltså. Vad är då djurfoder ... jo, vallodling som ska bli ensilage eller hö. Växter nästan hela frostfria tiden dvs. då skyddsrätt

[Torpalasse]

På vilket vis orsakas skada i vall eller betesmark vid stränderna under vinterhalvåret?
Det ska alltså orsakas skada, inte bara att det är ngt organiskt under gässens fötter....
Det enda som kan anses som oskördad gröda är höstsådd.

[underbron]

Skyddsjakt på eget initiativ förutsätter att man har jakträtt enligt §26 i jaktförordningen - med undantag för några situationer som räknas upp i Jaktlagens §23, men ingen av dessa är relevant för skyddsjakt på gås.

[Canta]

Nej, som jag sa så förutsätts att grödan (sådd eller vall) är i växtläge. Men neråt Skåne o Halland har väl våren redan kommit dvs plus i 7 dar. Grejen med skyddsjakt är just det lokala dvs. vad som kan vara ett problem på Söderslätt inte är samma i Norrbotten samma tid. Bra med skyddsjaktsregel. Låt folk tänka själv och motivera vad man gör.

F.ö. så finns det en skyddsjakt till dvs när gässen, mest Kanada, sabbar badstränder utanför ordinarie jaktperiod.
Skyddsjakt som begrepp är f.ö. nåt som går hem i alla okunniga stugor. Låter så bra och är väl därför som de flesta rovdjursjakter numera går under 'skyddsjakt'. Känns väl lite som att man skyddar bara och åldringar som inte kan freda sig

[Canta]

Skyddsjakt på eget initiativ förutsätter att man har jakträtt enligt §26 i jaktförordningen - med undantag för några situationer som räknas upp i Jaktlagens §23, men ingen av dessa är relevant för skyddsjakt på gås.

Ok, kan nog vara så. Men alla som äger mark har alltid jakträtt enl. lag. Enda undantag i så fall är väl om man arrenderar av stat/kommun men då är väl den som har arrendet på jakten skyldig att hjälpa jordbruksarrendatorn alternativt kan brukaren begära sänkning av arrendeavgiften till markägaren.
Öht är nog hela frågan rätt knepig för det där med skada av gäss på jordbruk är är en ny företeelse. Kanske SJF bör se över reglerna. Hur som, den som äger mark har alltid jakträtt och därmed rätt att skydda sina växande grödor.

[underbron]

På vilket vis orsakas skada i vall eller betesmark vid stränderna under vinterhalvåret?
Det ska alltså orsakas skada, inte bara att det är ngt organiskt under gässens fötter....
Det enda som kan anses som oskördad gröda är höstsådd.

Nej. Vall är en odlad gröda likt havre, vete, korn etc.

Jaktförordningen §26 skriver uttryckligen "förebygga skada". Nu är ju växtsäsongen lite beroende på väderleken, och något halvår vinter är det sällan i Skåne eller på västkusten. Om man låter 500 gäss sitta ostört på en vall eller höstsådd i februari, så ökar risken att de kommer vara där när växtsäsongen börjar.

Då den näringsrikaste födan finns på de odlade och gödslade fälten är det just där gässen betar och gör skada. Typiska ängsmarker, strandängar etc blir inte intressanta för gässen förrän långt senare på säsongen.

[underbron]

Skyddsjakt på eget initiativ förutsätter att man har jakträtt enligt §26 i jaktförordningen - med undantag för några situationer som räknas upp i Jaktlagens §23, men ingen av dessa är relevant för skyddsjakt på gås.

Ok, kan nog vara så. Men alla som äger mark har alltid jakträtt enl. lag. Enda undantag i så fall är väl om man arrenderar av stat/kommun men då är väl den som har arrendet på jakten skyldig att hjälpa jordbruksarrendatorn alternativt kan brukaren begära sänkning av arrendeavgiften till markägaren.
Öht är nog hela frågan rätt knepig för det där med skada av gäss på jordbruk är är en ny företeelse. Kanske SJF bör se över reglerna. Hur som, den som äger mark har alltid jakträtt och därmed rätt att skydda sina växande grödor.

Har du som markägare arrenderat ut jakten så har du i rent juridiska termer överlåtit den rättigheten. Då är ju det isf reglerat i avtalet.

Är markägaren också brukare av markerna så får man nog se sig efter nya jaktmarker om man inte hjälper till med skyddsjakten - oavsett vad det står i avtalet. Men har markägaren arrenderat ut både jordbruket och jakten har ju markarrendatorn lite svårare att påverka jägaren.

[Canta]

Ja, börjar bli vanligare att det skrivs in i jaktarrendeavtal att jaktlaget ska ställa upp med att skydda växande grödor. Har väl att göra med grisens framfart.

Kruxet med skyddsjakt är att det inte är jakt, formellt. Egentligen avlivning/avhysning. Finns fall där markägaren, fastän upplåtit jakten, ändå håller efter gris o gäss för det går ju inte alltid att kalla in jaktlaget en måndagmorgon. All skyddsjakt är tidspressad dvs kan vara problem samma dag eller natt. Inget finns som hindrar markägaren att själv hålla efter om ingen annan ställer upp. Inte jakt då men skydd av näring.

[Bahm]

Problemet med gässen är inte bara att de äter upp en hel del .
Det värsta är att de trampar ner bladen och förstör rötterna ,i synnerhet om det är blött på marken .

[potatiskastare]

Nej du kastare ...bakfoten ..... grejen är att det inte är jakt, punkt slut, men skydd för näring. När jakttid inte gäller då finns undantag. Har inget med jaktlaget på marken att göra formellt men naturligt att man först ber lokala bössfolket om hjälp. Markägaren är sekundär såvida inte står nåt om t.ex. kommunala bestämmelser i brukararrendet.

Jag försöker hitta referenser åt något håll men har inte lyckats än. Tror fortfarande du har fel. Även skyddsjakt inryms i lagens definition av vad jakt är. Du får inte "tillgodogöra dig vilt" oavsett hur det dödas utan att ha jakträtt. Det styrs såvitt jag kan läsa mig till sedan i grundlagen och europakonventionen så det räcker inte med nån regel här eller där för att ändra grundförhållandet. Däremot kan kanske jordbruksarrendatorn ha rätt att skrämma vilt.
Men du kanske kan hitta något som styrker ditt case?

[underbron]

Nej du kastare ...bakfoten ..... grejen är att det inte är jakt, punkt slut, men skydd för näring. När jakttid inte gäller då finns undantag. Har inget med jaktlaget på marken att göra formellt men naturligt att man först ber lokala bössfolket om hjälp. Markägaren är sekundär såvida inte står nåt om t.ex. kommunala bestämmelser i brukararrendet.

Jag försöker hitta referenser åt något håll men har inte lyckats än. Tror fortfarande du har fel. Även skyddsjakt inryms i lagens definition av vad jakt är. Du får inte "tillgodogöra dig vilt" oavsett hur det dödas utan att ha jakträtt. Det styrs såvitt jag kan läsa mig till sedan i grundlagen och europakonventionen så det räcker inte med nån regel här eller där för att ändra grundförhållandet. Däremot kan kanske jordbruksarrendatorn ha rätt att skrämma vilt.
Men du kanske kan hitta något som styrker ditt case?

I 26 i Jaktförordningen står det rätt tydligt att det är jakträttsinnehaven som kan utföra skyddsjakt på "enskilds initiativ". Undantagen i jaktlagens §23 är inte relevanta för gåsjakt.

Har markägaren arrenderat ut all jakt, utan några förbehåll, så krävs jakträttsinnehavarens godkännande för att bedriva skyddsjakt enligt §26 i Jaktförordningen.

Canta har möjligtvis tagit fäste på att det förekommer att jakträttsarrendatorer som inte har inte tid, möjlighet eller intresse att bedriva skyddsjakt på gäss låter markägaren lösa det på annat sätt och överlåter den rättigheten, om inte annat för att ha en god relation och kunna behålla arrendet på lång sikt.

För övrigt kan tilläggas att beslut från Länsstyrelsen om dispens för skyddsjakt - där markägaren varit sökande, villkoras vanligen med "jakten får bedrivas av jakträttsinnehavaren eller av denne utsedda skyttar".