Skyddsjakt Gås

[Torpalasse]

På vilket vis orsakas skada i vall eller betesmark vid stränderna under vinterhalvåret?
Det ska alltså orsakas skada, inte bara att det är ngt organiskt under gässens fötter....
Det enda som kan anses som oskördad gröda är höstsådd.

Nej. Vall är en odlad gröda likt havre, vete, korn etc.

Jaktförordningen §26 skriver uttryckligen "förebygga skada". Nu är ju växtsäsongen lite beroende på väderleken, och något halvår vinter är det sällan i Skåne eller på västkusten. Om man låter 500 gäss sitta ostört på en vall eller höstsådd i februari, så ökar risken att de kommer vara där när växtsäsongen börjar.

Då den näringsrikaste födan finns på de odlade och gödslade fälten är det just där gässen betar och gör skada. Typiska ängsmarker, strandängar etc blir inte intressanta för gässen förrän långt senare på säsongen.

Du ser själv. Hur ska man kunna argumentera emot ngt sånt? Nu är det alltså skyddjakt då dom eventuellt kommer tillbaka till våren? Med andra ord kan du med det tankesättet jaga gås på alla marker året om och hävda skyddsjakt.
Om fler tar fasta på detta är snart skyddsjakt på eget iniativ ett minne blott tack vare ett gäng skjutkåta nötter.

[potatiskastare]

Bedömningen vad som behövs för att förebygga skada kan naturligtvis vara en bedömningsfråga. Vallar har jag personligen inte sett så mycket skador på men jag har sett grymma skador på höstsådd.


Jaktförordningen bilaga 4. (Samma text även för grågås)

17) Om det behövs för att förebygga skada, får kanadagås som uppträder vid fält med oskördad gröda eller som orsakar
sanitär olägenhet jagas den 1 juli-den 30 juni.

[Canta]

Kan hålla med om att skyddsjakt är luddigt. Lagskrivarna har varit slarviga med orden. Jaktförordningen talar om förebygga men jakttidtabellerna om gäss som orsakar skada

15) Om det behövs för att förebygga skada, får grågås som uppträder vid fält med oskördad gröda eller som orsakar sanitär olägenhet jagas den 1 juli-den 30 juni.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-la ... s-1987-905" onclick="window.open(this.href);return false;

Det är väl just begreppet förebygga som kan missbrukas. Tycker nog att begreppet orsakar är rätt ok dvs när man har ett tillfälligt problem på sin odling/näring då ska man kunna få gå ut och skydda den.
Men om man är en äkta lagvrängare då kan man tolka Jaktförordningen som så att gässen först måste uppträda på åker med oskördad gröda och sen som steg 2 käka dvs orsaka skada på växter. Först då får man formellt panga på dom eller iaf. skrämma iväg dom. Men en sån tolkning är inte rättssäker eller vem kan bevisa att dom börjat käka eller inte eller bara rastar. Dessutom kan gåsen göra skada genom att trampa ner.

Glöms ofta bort att samma slags upplägg finns för ringduva i de södra länen
§20. Beträffande skyddsjakt (på enskilds initiativ):
Ringduva som uppträder i flock och som orsakar skada i yrkesmässiga odlingar får jagas i sådana odlingar i:
Blekinge, Skåne och Hallands län den 1 mars–31 augusti och med ordinarie jakttid där från 16 aug (jfr 31 aug skyddsjakt ?) till 28/29 feb blir det i praktiken fri jakt hela året på odlingar

[Canta]

Jo, vad gäller skador på vall är dessa nästan värst men man ser inte skador på håll. Förstaskörd på klövervall kan spolieras genom att gässen knipsar av de späda bladen. Växten dör inte men ger svag skörd. Dessutom är förstaskörden den mest proteinrika av skördarna så skador då kostar. Vete o råg tål att betas för kronbladen är mest från såtiden men fält kan se tråkiga ut. En annan 'bov', nästan värre, är f.ö. tranan. Den drar upp hela veteplantan

[potatiskastare]

Även gässen drar upp hela plantan under vissa betingelser. Då blir det inte mycket kvar.

[sevehem]

En god vän som är spannmålsodlare visade hur det ser ut när gässen betat tidigt på säsongen. Från varje sått kort växte det upp en fyra-sex hela strån som alla kommer bära var sitt ax, när gässen betat av ett område var det ungefär hälften av stråna som var kvar från varje sått korn. När skörden kom så var det så illa att det skilde nästan 3 ton/ha i skörd just där gässen suttit. Står man på gärdesvägen och tittar ut på fältet ser man ingen skillnad för så tunt blir det inte men det märks tydligt i tröskans magasin.

Hur som helst så är det inte svårt att motivera skyddsjakt så fort grödan sticker upp och växer.

Vallen är som Canta säger extra skyddsvärd tidigt på året, dessutom vet jag folk som fått problem med kontaminerat ensilage då gässen skiter rätt ordentliga korvar som inte alltid lägger sig djupt ner på botten utan kan fastna i en tät tuva eller liknande.

Däremot är jag ordentligt skeptisk till att skyddsjaga på frysta vallar. Vad skall det hjälpa för?

[underbron]

Däremot är jag ordentligt skeptisk till att skyddsjaga på frysta vallar. Vad skall det hjälpa för?

Förebygga skada. Helt i enlighet med Jaktförordningen §26.

Låter man gässen sitta ostört kommer 1. ännu fler att samla sig på fältet 2. det bli svårare att skrämma dem senare under våren när de gör allvarligare skada.

Att börja i tid är oerhört avgörande för hur framgångsrik skyddsjakt och skrämsel blir under växt säsongen.

Är man på gässen redan när de kommer i januari/februari minskar behovet skyddsjakt och skrämsel senare under växt säsongen och talar vi om marker i anslutning till sjön minskar man då störning av övriga häckande arter.

Det är inte någon större affär att sälja ensilagebalar, bland annat pga transporter så marknadsvärdet jämfört med spannmål framstår som lägre, men kvaliteten på vallen är avgörande när den omsätts i mjölk eller kött. Gässens skada på vall jämfört med spannmål underskattas bla därför.

[culot]

Måste vara ett jaktlag med oskickliga Köttjägare som inte klarar av att föra ett hagelvapen, tyvärr är det mkt vanligt.

/ P

[malx]

Däremot är jag ordentligt skeptisk till att skyddsjaga på frysta vallar. Vad skall det hjälpa för?

Förebygga skada. Helt i enlighet med Jaktförordningen §26.

Låter man gässen sitta ostört kommer 1. ännu fler att samla sig på fältet 2. det bli svårare att skrämma dem senare under våren när de gör allvarligare skada.

Att börja i tid är oerhört avgörande för hur framgångsrik skyddsjakt och skrämsel blir under växt säsongen.

Är man på gässen redan när de kommer i januari/februari minskar behovet skyddsjakt och skrämsel senare under växt säsongen och talar vi om marker i anslutning till sjön minskar man då störning av övriga häckande arter.

Håller helt med torparlasse här. Du är ute på riktigt tunn is om du resonerar att du ska skrämma eller decimera dem för ett "senare" tillfälle. Med motsvarande motivation kan vi då jaga gäss överallt året om vilket självklart inte är meningen med skyddsjakt på enskilt initiativ.

[Dyngsmäll]

Skyddsjaktsbegreppet blir synnerligen urvattnat om det används på det sätt framförallt Canta förespråkat här i tråden. Lagstiftarens mening och den tolkning om vanligtvis görs är att gässen ska riskera göra skada på växande gröda och att problemet är akut. Det innebär skyddsjakt i direkt anslutning till växande gröda under växtsäsong och inget annat. Skyddsjakt ska inte användas populationsreglerande så att det ska bli mindre gäss till dess växtsäsongen börjar utan det ska man ordna under ordinarie jakttid.

För övrigt: om markägaren överlåtit jakträtten till annan är det denne som är jakträttshavare. Markägaren har då inte längre jakträtt på marken om det inte specificeras om delad jakträtt i överlåtelsen.

Skyddsjakt är jakt i lagens mening, fast jakt med det enda syftet att genom skrämseleffekt akut minska och förebygga skador och/eller olägenhet som pågår.

När det gäller skyddsjakt på eget initiativ får man vara beredd på att kunna visa att åtgärden är motiverad utifrån ovanstående ifall någon skulle få för sig att ringa polisen. Kan man inte motivera skyddsjakten som ett sätt att förhindra akuta skador eller akut olägenhet är det olaga jakt man ägnar sig åt och kan då ställas till ansvar för detta.

Man ska alltså läsa jaktförordningens bilaga 4 och sedan använda insidan av skallen innan man ger sig ut på ”skyddsjakt” på gäss utanför växtsäsong.

[Canta]

Nu var du orättvis Dyngsmäll
Jag har inte förespråkat nåt speciellt. Allt står ju lagen dvs. man får på enskilt imitativ förebygga skada av t.ex. gäss.

Sen vet jag inte om du kan gäss. Dessa fåglar uppehåller sig inte på åkrar där inte inte växer nåt. Nere mot västkusten (Skåne, Halland) däremot hänger dom kvar hela året, ligger ute i havet och drar in på grönt på morgonen. I övrig del av landet är gäss ett icke-problem utanför växtsäsong. När vallarna och höstsådden börjar spira då kommer flockarna även uppåt landet. Börjar man se skadliga ansamlingar då lutar man sig på lagen dvs 'må skjutas för att förebygga att skada uppstår', typ.

Det som blivit tugg om är väl jakten året om, förutom kläckningstiden, på vissa ställen på västkusten. Vissa dagar växer grödorna andra dagar inte. Vissa år ingen tjäle/snö alls. Klart att markägarna/odlarna blir hysteriska när gässen sabbar deras levebröd dvs blivande bröd.

Slutligen, TS ställde frågan om hur gör man på arrenderad mark om jaktarrendatorn inte bryr sig om bondens plåga med gäss. Det är här näringsbiten kommer in dvs. bonden/arrendatorn lär säkert ha rätt att ta saken i egna händer dvs. skrämma iväg/skjuta gäss själv eller med hjälp av nån han känner för att skydda sin näring/odling. För att skrämma behövs ingen jägarexamen liksom. Man informerar enkelt markägaren och jaktarrendatorn.

[potatiskastare]

SNIP

Slutligen, TS ställde frågan om hur gör man på arrenderad mark om jaktarrendatorn inte bryr sig om bondens plåga med gäss. Det är här näringsbiten kommer in dvs. bonden/arrendatorn lär säkert ha rätt att ta saken i egna händer dvs. skrämma iväg/skjuta gäss själv eller med hjälp av nån han känner för att skydda sin näring/odling. För att skrämma behövs ingen jägarexamen liksom. Man informerar enkelt markägaren och jaktarrendatorn.

Njä! Du får inte jaga utan jakträtt. Det är tuffa straff på det. Snudd på man kan sätta punkt där men det finns vissa undantag för jakt inom trädgårdar etc. Däremot kan en markägare som arrenderat ut jordbruket utan att arrendera ut jakten till samma person bli skadeståndsskyldig. Skyddsjakt på enskilds initiativ kanske skulle skrivas om till skyddsjakt på enskild jakträttsinnehavares initiativ så att det blir tydligt för alla vad som gäller.
Vad som gäller för att skrämma bort vilt är jag inte klar över men det är i vilket fall inte något som räknas in under skyddsjakt.

[Dyngsmäll]

Ja, jag var orättvis mot Canta eftersom det är fler som tassar utanför gråzonen här! Jag vidhåller att det jag skrev i förra inlägget stämmer.
Att skrämma vilt i skadeförebyggande syfte är en annan sak och det har markägaren rätt att göra enl 5 § Jaktlagen.

[Canta]

Om det blev ett rättsfall av en sån här sak skulle nog rätten döma som att jordbruksarrenatorn övertagit markägarens rätt att freda sin näring. Rätten skulle inte diskriminera arrenator som ju har besittningsrätt till marken/gården. Rätten skulle se det som arrendator inträder i markägarens ställe. Varför skulle grannbonden få skydda sina grödor men inte arrendatorbonden.
Nu är frågan väldigt hypotetisk dvs. normalt slår man en pling till jaktlaget och om dom inte bryr sig begär man en träff med markägaren/komunen.

Mycket mer intressant är det där med när enskilt initiativ till skyddsjakt infaller. Får man ut o panga när gäss betar på grönvallarna eller inte ? Får man förebygga skada eller ej. När har skada uppstått osv.

[Dyngsmäll]

Om det blev ett rättsfall av en sån här sak skulle nog rätten döma som att jordbruksarrenatorn övertagit markägarens rätt att freda sin näring. Rätten skulle inte diskriminera arrenator som ju har besittningsrätt till marken/gården. Rätten skulle se det som arrendator inträder i markägarens ställe. Varför skulle grannbonden få skydda sina grödor men inte arrendatorbonden.
Nu är frågan väldigt hypotetisk dvs. normalt slår man en pling till jaktlaget och om dom inte bryr sig begär man en träff med markägaren/komunen.

Mycket mer intressant är det där med när enskilt initiativ till skyddsjakt infaller. Får man ut o panga när gäss betar på grönvallarna eller inte ? Får man förebygga skada eller ej. När har skada uppstått osv.

När det gäller skrämsel har jag aldrig hört talas om något problem (mer än att kringboende kan bli störda av gaskanoner).

Slår gässen i, och betar av, oskördad gröda är skyddsjakt på enskilds initiativ helt ok. Slår de på stubb eller snötäckt mark är det inte ok även om de skulle kunna gå över till annat fält senare. Viktigt att komma ihåg är bara att ansvaret för att bedömningen är ok ligger på den enskilde jakträttshavaren. Tänk till först, med andra ord.

I TS fall är det tydligt: jakträttshavaren har rätt till skyddsjakt på eget initiativ, men är inte intresserad. Den gode bonden bör alltså se till att använda skrämsel och fundera över en ny jakträttsarrendator som kan tillgodose även markägarens önskemål i framtiden.

[Canta]

Fokuserar på den s.k jakträttsinnehavaren. Tänkt exempel:
Bonden vaknar på sina fridfulla gård på vårvintern av det smäller som f*an på hans åkrar. Han går ut och möter en yngling från markens jaktlag ' nå, vad pågår ? '. Jo, vi kör skyddsjakt på gäss. Jaha, men der är ju fredad tid, eller hur. Jo, men vi skyddar ju dina grödor. Jaha, men det är väl jag som avgör om skada sker. Jo, men dom betar ju ner grönskotten. Gör inget, ska ändå bryta vallen om en månad och dessutom så gillar jag att se vårens ankomst via gässen. Det är inte ordinarie jakttid nu, eller hur. Om ni inte avbryter på studs då blir det polisen och då åker bössor och jaktarrende, tvärsäkert. Det är JAG som avgör skyddsjakt. Ev. skador blir på mig och min verksamhet. JAG kan välja.

Lagstiftaren har velat skydda näringsidkaren. Får han skador 'von oben' då får han agera. Han kan agera som markägare för han har tagit över dennes rättigheter och skyldigheter iom arrendet av gården.
Vill inte jaktlaget hjälpa till då han begär hjälp då har absolut rätt att lösa problemet själv för det har inte formellt med jakt att göra men skydd av odling.

[Canta]

Jo, Dyngsmäll. Det knepiga ordet i samanhanget är FÖREBYGGA. Jaktförordningen talar om rätten till enskilt agerande för att FÖREBYGGA skada. Med detta kan man anföra att jakt lite hur som o när helst är ok för gässen kan ju komma en mulen dag
Väldigt dålig o okunnig formulering av lagstiftarna måste man säga.

[potatiskastare]

Fast i TS fall har vi ju;
1: Markägaren
2: jordbruksarrendatorn
3: Jaktarrendatorn

Jordbruksarrendatorn kan i detta fall kräva markägaren på ersättning om det uppstår skada. Om jordbruksarrendatorn tar lagen i egna händer och jagar utan jakträtt sitter han i skiten ganska ordentligt.

Jaktlagen;

43 § För jaktbrott döms till böter eller fängelse i högst ett år den som
1. med uppsåt eller av grov oaktsamhet olovligen jagar på annans jaktområde eller där tillägnar sig vilt eller vid jakt som sker med stöd av licens bryter mot en för jakten väsentlig bestämmelse i licensen,
2. med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot 3 § eller 31 § första stycket eller mot en föreskrift som har meddelats med stöd av 29 § 1 eller 30 § första stycket eller
3. med uppsåt eller av grov oaktsamhet bryter mot 32 § eller mot en föreskrift som meddelats med stöd av 25 eller 29 a §. Lag (2001:163).
44 § Om ett jaktbrott är att anse som grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år.
Vid bedömandet av om brottet är grovt skall särskilt beaktas
1. om det avsåg ett hotat, sällsynt eller annars särskilt skyddsvärt vilt,
2. om det har utförts vanemässigt eller i större omfattning,

[Dyngsmäll]

Fokuserar på den s.k jakträttsinnehavaren. Tänkt exempel:
Bonden vaknar på sina fridfulla gård på vårvintern av det smäller som f*an på hans åkrar. Han går ut och möter en yngling från markens jaktlag ' nå, vad pågår ? '. Jo, vi kör skyddsjakt på gäss. Jaha, men der är ju fredad tid, eller hur. Jo, men vi skyddar ju dina grödor. Jaha, men det är väl jag som avgör om skada sker. Jo, men dom betar ju ner grönskotten. Gör inget, ska ändå bryta vallen om en månad och dessutom så gillar jag att se vårens ankomst via gässen. Det är inte ordinarie jakttid nu, eller hur. Om ni inte avbryter på studs då blir det polisen och då åker bössor och jaktarrende, tvärsäkert. Det är JAG som avgör skyddsjakt. Ev. skador blir på mig och min verksamhet. JAG kan välja.

Lagstiftaren har velat skydda näringsidkaren. Får han skador 'von oben' då får han agera. Han kan agera som markägare för han har tagit över dennes rättigheter och skyldigheter iom arrendet av gården.
Vill inte jaktlaget hjälpa till då han begär hjälp då har absolut rätt att lösa problemet själv för det har inte formellt med jakt att göra men skydd av odling.

I fallet ovan har den gode näringsidkaren tyvärr inte mycket att säga till om: han har upplåtit sin jakträtt. Jakträttshavaren har därmed rätt att jaga i enlighet med ”jakttabell”, jaktlag och förordning, hur knepigt detta än må vara för markägaren.

[Canta]

Nja , håller inte med .... riktigt. Markägaren har upplåtit jakten, för under ordinarie tid alltså, och om markägaren inte gör sin grej dvs. ser till att jaktlaget hjälper jordbrukaren mot skador då får arrendatorn lösa problemet själv. Skulle tro att det viktigaste är kontinuerlig information till alla parter.

Skyddsjakt på grödor är inte bara en kul grej men kan vara avgörande för gården. Lagstiftaren är inte ute för att hjälpa killar att gå ut panga hur som helst men underlätta för bonden. Ska inte behöva gå så långt att man måste stämma markägaren för att han, som markägare, inte uppfyller krav man kan ställa som brukare.
Antar att ingen vet riktigt hur en domstol skulle 'se' på saken och tills dess får saken vila.