Laddningar för antik Remington New Model Army

[Schweizarn]

Har precis skaffat en gammal Remington NMA i rätt fint skick som jag har tänkt skjuta lite med.

Jag har kollat runt lite här på RobSoft och olika amerikanska forum men har inte hittat några laddata för original puffror, annat än att dom vanligtvis körde med 25-30 grains svartkrut under amerikanska inbördeskriget. Vet inte om 150+ år gamla revolvrar klarar såna laddningar dock. Skulle gärna vilja ladda såpass mycket krut att man slipper använda fillers. Vad brukar ni köra med för laddningar?

Kommer att köra med Schweiziskt Nr2 svartkrut och fettad wad under kulan.

Sen om man har original nipplarna kvar vilka tändhattar lär passa bäst (#10/#11, CCI/Remington/RWS)?

En sista fråga också, jag antar att kamrarna i revolvern kan vara lite utnötta så ska man köra med .454 eller .457 rundkulor?

Tack på förhand
Schweizarn

[wensby]

30 gr använder jag , men vissa tycker att mindre funkar bättre ... testa dej fram ...RWS 1075 knallhattar kör jag med och då till nya nipplar ... slugga pipan och mät kulan , sedan mät innerdiametern på trumman , kan skilja mycket .... brotscha trumman efter mått , har själv en stor pipa på en utav mina och får troligtvis skaffa större gjutblock

[wensby]

krut , vadd , kula , sealer ( så det inte uppstår "chainfire")

[Racing]

Kunde inte sagt det bättre själv Wensby.

En frisk 1858,det GÅR inte att fylla den för mkt. Frisk som i inga sprickor eller anvisningar därför osv.

Sen. Arbetena man KAN göra med sin revolver KAN vara direkt omfattande,vid behov. Precis som du säger Wensby,det ENDA sättet att veta är att mäta.

Nu är det samtidigt så att det handlar om ett och annat mått. Ta tex som c/c mått mellan spindelaxel på trumman till kammarcentrum..och det måttet vs pipans läge.
Mycket av det där med de mått som KAN vara off,det handlar vidare inte om raketforskning. Lugn och ro ihop med bra mätverktyg samt en insikt kring hur och vad som skall mätas....

Man får nånstans ändå ha i bakhuvudet att tex en Remmy NMA tillverkades i en tid när precision som vi ser den idag,vid tillverkning,i grunden bara var i sin linda.

Men hur som helst. En trumma som är kontrollerad,fyll den tills du ledsnar om du vill (dvs strax över 40grains med konventionell rundkula). Vad avser precisionen i grejerna så...laddstege. Där berättar vapnet för dig vilka kombinationer det trivs med.
Märk plural,för det är oftast mer än en sweetspot.

Kula sen.
Som Wensby skriver,mät. Normalt rekommenderar man alltid 457 kula till de gamla originalen,och det må vara,men sanningen är alltid faktisk och den får du genom att mäta pipan samt kammarlägena dina.
Vad sedan avser kammarlägena,det är extremt vanligt att dessa inte är runda till att börja med. Inte ovanligt efter 150års bruk kanske..men vad vidare är har jag sett många som inte ens har intresse i att få väck gravrost...

Hamra en kula genom pipan är ju enkelt. Iom att rundkulorna är av mjukbly så.. Använd smörjmedel,om inte att för att i mesta mån hindra att kulan släpper bly samt givetvis att det blir ngt lättare att få igenom den.
Kammare i sin tur,väck med respektive nippel. Knacka in kula till givet referensmått (sättdjup). Knacka ut kulan med ett dorn genom hålet för tändhattsnippeln.
Märk resp kula och kammarläge så du vet vilken kula som hör hemma vart. På så vis får du även minsta gemensamma nämnare i det hela.

Alternativet? Är ju att du bara skjuter med den och labbar med laddstege...antar jag.

[Schweizarn]

Härlig samling wensby!

Har aldrig sluggat en pipa innan, men när du säger hamra ner en kula genom loppet så menar du att jag ska ta en rundkula (med massa fett), sätta den på mynningen, banka ner den i pipan (med en hammare?) och sen typ ta en läskstång med en mässings jagg och slå ner den tills den trillar ut längst "ner"?

Är det inte riska att jag sabbar kröningen eller räfflingen på pipan med hammaren eller jaggen?

[Racing]

Mm.
Givetvis har du en poäng. Jag arbetar ju med metaller dagligen,så jag antar att jag tar saker för väl givna ibland.

Det jag använder som "drivdorn" är en bit 10mm aluminium axel av absolut mjukaste sort. Sk "weldrod". Med den formen av "dorn" kommer du inte KUNNA skada ett skit...

Vissa använder mässing,skall sägas. Funkar det med.

Den där rundkulan går igenom enklare än du tror misstänker jag. Enda eg motståndet är när den skall in i pipan. Var också medveten om att de allra flesta vapen är trängre vid mynning än i ingång.
Mao? "Egentligen" sluggar vi åt fel håll i en revolver. Så? Ja,eg skall pipan skruvas loss osv..men vem fan orkar det. Imperativet är ju att du får ett mått som är inom rimliga gränser iaf.
Samma med kammare. Exakt samma sak.

Om du är anal (jag är-rena OCD himlen i mitt fall) så är det en bra idé att ha loss pipan oavsett. Enklare än du tror,misstänker jag igen skäligt. Ett stadigt skruvstäd bara med skyddande insatser för käftarna så du inte gör pipans finish illa.
Ut med trumman,åsså använder du ngt hyggligt styvt med skydd för att vrida runt ramen vs pipan. Tex skaftet på en hammare. Pipan skall sitta "lagom",och vad vidare är så är den mkt enkel att få tillbaka på plats igen iom att pipan är 8 kantig.
(Man matchar bara pipans sidor mot ramens...så e man tillbaka på ruta noll.)

Det HAR hänt att jag fått revolvrar i handen där det fuskats med pipans moment. Livsfarligt är det kanske inte,men iaf inte direkt mysigt. Mao,var i det att man släpper på en pipa noga med hur mkt man får ta i för att få LOSS den. "Lagom" gäller som sagt,i båda riktningar.

Men. Finessen är att med rensade gängor och fett applicerat (typ alu eller kopparfett i SMÅ mängder) så tar du bort mkt stress i det förbandet. Mkt vanligt att där ligger 100år värt av gammalt koks i form av svartkrutsrester som krupit in med tiden.
Vidare gör den formen av "offrande" fett att det aldrig blir ett problem att demontera igen. I sin tur ger det för handen att du alltid får liknande inspänning,iom att gängan löper som den skall.

Med pipan borta i sin tur,jag har svarvat till ngr matriser som jag kör ner i hålet för pipan och som har ganska exakt passning för kammarhålen. Då avgör man mkt snabbt ifall ramen lirar mot pipan i "höjdled".
...som exempel..

Återigen. Ha i tanke att dessa pangar är iaf 150år gamla. Tillverkade i industrialismens vagga. Så.."precision" kan det vara lite si och så med ibland,varför tex Wensbys tips ovan är att ha i tanke i min mening.

MINA egna pangar,jag brotschar ALLTID kammarlägena. Så må andra anse vad de vill om det,men jag använder mina grejer. Skjuter med de,och då gäller det att där är ordning. Av mer än en orsak.

[Racing]

1.jpg

2.jpg

..tror jag förklarar allt.

[wensby]

Allt jag kan har min vän Racing lärt mej och tro mej , det funkar ....

Ps : jag själv tog den runda trästaven på en klädgalje som pipdorn när jag sluggar pipan

[Anders_Gevär]

Intressant tråd. Får man ställa lite dumma frågor?
Jag har också en NMA, men det var länge sedan jag sköt något.

Själva syftet med att "slugga" pipan är så vitt jag förstår att få veta exakt mått, eller hur?
Meningen är ju att kulan ska greppa i räfflorna så en för liten kula ger dålig precision.
Å andra sidan. Jag använde mig av 0,454 kulor och om jag ställer en sådan kula på mynningen och tittar
på hur mycket den åker ned, sen gör jag samma sak när jag ställer den på en kammare. Åker den ned
mer i kammaren borde jag ju rimligen veta att kulan är tillräckligt stor när den ska pressas genom, pipan
eller hur? Med mjukt bli i kulorna borde det inte vara risk för övertryck, utan kulan anpassar sig till pipans
räfflor.

Vad gäller laddningar beror det väl också på vad man använder för krut? Vill minnas att Swiss ger betydligt
bättre fart än pyrodex exempelvis med samma mängd, men sen skiljer sig det väl också om man mäter
vikt eller volym? 777 är väl varianten som inte är så korrosivt, men det hade visst andra nackdelar?

[wensby]

Sluggning av pipa är till för att få ett mått på hur mycket du ska brotscha kammarna i trumman , kulan ska ju helst vara minst som den sluggade kulan och kanske lite,lite större ... själv kör jag med 0.457 gjutblock från LEE ( https://vildsvin.se/svartkrutsskytte/gj ... rundkulor/" onclick="window.open(this.href);return false; ) och 30 gr Wano-PPP bakom ...

[Anders_Gevär]

Sluggning av pipa är till för att få ett mått på hur mycket du ska brotscha kammarna i trumman , kulan ska ju helst vara minst som den sluggade kulan och kanske lite,lite större ... själv kör jag med 0.457 gjutblock från LEE ( https://vildsvin.se/svartkrutsskytte/gj ... rundkulor/" onclick="window.open(this.href);return false; ) och 30 gr Wano-PPP bakom ...

Okej, då är jag med

[wensby]

Min kammare är brotschade till 0.453 och som sagt kulan är 0.457 ... mät dina kammrar så kommer du säkert få olika mått , enligt Racing är det inte ovanligt att kammrarna är olika stora och ovala , därav att man brotschar ...

[Southpawswede]

Bli inte fullständigt anala vad gäller diametrar på kammare och pipor. Diametern på pipan är vad den är (för oss i Sverige som hamnar i den lagliga gråzonen om vi sätter in ny liner i pipan). Kamrarna ska vara större än diametern på räfflingen i pipan. Hur mycket? Större! Om det är o,o1 mm eller o,2 mm har liten betydelse. Ju större desto bättre inom rimlighetens lagar, säg max o,3 mm. Det är ju mjuka blykulor vi skjuter med. På de fem revolvrar av olika fabrikat och kalibrar jag har är en i behov av justering av diametern på kamrarna, mest för att de är koniska. Slitna med andra ord. Alla de andra ligger inom ett par tusendels tum, alltså bättre än 0,05 mm och då är det både diametern radiellt och axiellt. Så vanligt skulle inte jag vilja säga att det är. Börjar man pilla med det så är nog risken större att man fördärvar mer än man förbättrar. Speciellt om man ger sig på linjeringen pipa/kammare. Så i all välmening, laga inte något som inte är trasigt. Alternativt köpa ett riktigt vrak och gå "all-in" då man inte fördärvar historiska värden. Men då gäller det att ha tillgång till en rejält utrustad verkstad, möjligen med undantag av att brotscha kamrarna som kan göras med rena handverktyg.

[wensby]

Precis , är alltid trevligt för sin egen vetskap att kolla igenom sina grejer för att sedan ta beslut om / eller inte man vill justera sina saker ... som sagt : man blir salig på sin egen tro ...