Vildsvinens framfart

[Tomps]

Jag har aldrig sett att den teorin stämmer med verkligheten i de trakter jag känner till och har svårt att tro att den skulle stämma annorstädes. Så fort gyltorna blir könsmogna så kan de bli dräktiga och det blir de nog oavsett om den äldsta suggan lever eller ej. Enda skillnaden är väl att man har en flock unga grisar med sämre överlevnadsförmåga, men fler kan de knappast bli genom att plocka bort den största produktiva suggan.

De säsonger som relativt många suggor har skjutits i det område jag känner bäst, har antalet grisar minskat. Det är inte så konstigt - skulle det vara omvänt att de ökade så hade det varit en gåta för mig. En stor äldre sugga ger ofta fler kultingar och är försiktigare.

[Knallkorken]

Tomps, visst är det så.
Men som Redtop skrev, det är en intressekonflikt i botten.
Tyvärr är den vedertagna "sanningen" rejält inbiten, och vi kommer nog att se fler tidningsartiklar framöver.

[Canta]

Att plocka bort den s.k. produktiva suggan för att få ner vildsvinsstammen är nog mest en tankelek el skrivbordsprodukt. Skulle tro att 9 ggr av 10 när grisar dyker upp, på åtel eller vall iaf, så 'åtföljs' sugga av mindre o är med detta fredad med all rätt.

Dessutom, iaf här, så i 7 fall av 10 har ledarsugga hjälp av annat hondjur som snabbt lär bli 'förande' vid förändring. Som sagt, finns en kort tid då suggor kan gå ensamma dvs januari men som Pek visat så kan ensamhet tyda på att kull redan ligger vissa år, som i år, typ.

Vi har god vildsvinstam här sen många år o med god menas stabil o lagom, inte urflippad. Årliga födelseöverskott lämnar trakten o uppsöker väl 'vita o områden' i landet dvs som djur gör. När man talar om den explosionsartade vildsvinsstammen i landet menas egentligen spridningen av den. Händer inget tråkigt från Afrika då lär stammen bli 0,5 milj om en tid. Många vita områden kvar o Sverige är ytstörre än Tyskland med sina 1 milj nassar.

[Krosse]

Låt höra, Krosse

De lyckas hålla sig undan jägarens kula längre än andra grisar. Persobligen så har jag haft noll chans på stora grisar 100+ suggor/galtar i tex gröda. De stora erfarna suggorna verkar hålla sig därifrån, och om de ändå går dit med kultingar så räcker det ofta med att man plockar en kulting eller att man skrämmer dem för att hon skall rata platsen för ett tag. De är således mycket varska. Har skjutit några stora trofegaltar(150-220 kg) var av de största på åtel men skillnaden mot andra grisar så har det ofta inträffat runt 03.00, i stark vind och med skyrar. De har exponerat sig max 2-5 min på åteln innan de försvunnit igen.

Jag tror att vi har skjutit sönder den naturliga uppbyggnaden av vildsvinsstammen och att det är därför vi har såpass mycket skador och olika beteende hos grisarna idag och det krävs en rejäl uppstyrning gällande regler kring avskjutning för att få bukt med allt. Vildsvin är ju i grund och botten ett flockdjur och variationen mellan beteenden mellan olika flockar skall inte skilja sig så mycket, även yttre faktorer som jakttryck och födotillgång påverkar. Tycker mig läsa ibland att man knappt kan veta vilken hund som passar jaktligt för grisar är så olika. Är dem verklig det i grunden och kan vårt sätt att förvalta dem spela in? Man har ju jagat vildsvin med hundar i Europa i evigheter, och fått fram mycket bra linjer mm.

Det första man måste beslutar om är om vildsvin är ett högvilt eller ett skadedjur. När det är gjort så kan man börja förvalta stammen.

[Krosse]

Att skjuta eller inte skjuta stora suggor har jag inget svar på men det går inte att ignorera det faktum att en stor gris är STOR av den enkla anledning att den inte exponerar sig i samma utsträcknig i grödor eller på åtlar och jag ser hellre att en sådan står för majoriteten av föryngringen av vildsvinsstammen än de 40-50 kg suggor man ser rännande på åkrarna i tid och otid.

[Knallkorken]

Krosse: Om man betänker grisens reproduktionsförmåga, dess skadeverkan och att de är allmänt svårjagade, så spelar det ingen roll
om de är högvilt eller skadedjur.

Absolut, en äldre sugga har just blivit äldre pga att hon är varskare, skyggare osv.
Eller för att man inte "ska" skjuta densamme....

Det faktum att man har ett knippe unggrisar i säden, betyder inte att flocken är sönderskjuten.
Det är lika vanligt att det står en gammelsugga i skogskanten och spanar.

[Knallkorken]

Att plocka bort den s.k. produktiva suggan för att få ner vildsvinsstammen är nog mest en tankelek el skrivbordsprodukt. Skulle tro att 9 ggr av 10 när grisar dyker upp, på åtel eller vall iaf, så 'åtföljs' sugga av mindre o är med detta fredad med all rätt.

Dessutom, iaf här, så i 7 fall av 10 har ledarsugga hjälp av annat hondjur som snabbt lär bli 'förande' vid förändring. Som sagt, finns en kort tid då suggor kan gå ensamma dvs januari men som Pek visat så kan ensamhet tyda på att kull redan ligger vissa år, som i år, typ.

Vi har god vildsvinstam här sen många år o med god menas stabil o lagom, inte utflippad. Årliga födelseöverskott lämnar trakten o uppsöker väl 'vita o områden' i landet dvs som djur gör. När man talar om den explosionsartade vildsvinsstammen i landet menas egentligen spridningen av den. Händer inget tråkigt från Afrika då lär stammen bli 0,5 milj om en tid. Många vita områden kvar o Sverige är ytstörre än Tyskland med sina 1 milj nassar.

Canta, inte en gristråd utan dej
Nåväl, god eller stabil, grisstammen är högst föränderlig.
Vi tillhör samma landsdel gissar jag, där vi ännu mest sett problem i jordbruket. Men jag har också sett uppgrävda tomter, småvägar och
dikesslänter på hårt trafikerade länsvägar, där stammen är känd för att hanteras på det vedertagna sättet. Det är en tidsfråga innan vår lokalblaska får lära sej att stava till vildsvinsskador.

[Krosse]

Krosse: Om man betänker grisens reproduktionsförmåga, dess skadeverkan och att de är allmänt svårjagade, så spelar det ingen roll
om de är högvilt eller skadedjur.

Absolut, en äldre sugga har just blivit äldre pga att hon är varskare, skyggare osv.
Eller för att man inte "ska" skjuta densamme....

Det faktum att man har ett knippe unggrisar i säden, betyder inte att flocken är sönderskjuten.
Det är lika vanligt att det står en gammelsugga i skogskanten och spanar.

Du har helt rätt i att man kan ha unggrisas i grödan utan att stammen är sönder skjuten eller ur balans. Dessa grisar skall vi alltid skjuta och hinner vi inte det så skall vi låta någon annan få göra det utan krångel. Äger personligen skog och jordbruksmark som jag utarrenderar. I arrendet så skall jag se till att skyddsjakten inte blir eftersatt. Det drabbar alltså mig ekonomiskt om arrendatorn inte blir nöjd.

Frågan jag ställer mig är dock - Varför skall vi skjuta stora suggor som jämfört med andra grisar inte uppehåller sig i gröda och därmed logiskt sett står bakom mindre skador? Då bör vi ju hellre sträva mot att ha skygga djur i skogen och samtidigt förenkla så att de grisar som uppehåller sig i grödan kan bli skjutna. Då kan vi inte ha ett fredlöst tänk gällande vildsvin med hundjakten varje helg heller som tyvärr sker på många håll.

[Knallkorken]

Alltså, det är egentligen inte grödor det handlar om i denna tråd.
Det är de händelser där det gått jägarkåren ur händerna, och konsekvenserna därav.
Då är skyddsjakt på vissa ställen bara en parentes. Det är liksom för mycket gris.

[Krosse]

Alltså, det är egentligen inte grödor det handlar om i denna tråd.
Det är de händelser där det gått jägarkåren ur händerna, och konsekvenserna därav.
Då är skyddsjakt på vissa ställen bara en parentes. Det är liksom för mycket gris.

Jagar i Halland och tycker vi har ett relativt likt tänk numera jämfört med förr när det fanns typ 10 åtlar inom 1000ha som tillslut blev rena foderplatser. Tror det gör mycket att majoriteten inom vårt område är markägare.

Arrendekostnad, avstånd till marken är nog den främsta orsaken till att man tappar greppet...

[Knallkorken]

Ja, det är oerhört viktigt att vara i fas med sina grannar.
Att ni sen är markägare gör inte saken sämre.

[Speedy]

Jag som jobbar med att sälja kött ser en infallsvinkel av köttkapital som ränner runt i skogarna och när det kommer till vildsvinet så är det ett väldigt stort kapital som borde kunna nyttjas av en större del av samhället än i mest bara en begränsad del av jägarkåren. De stora problemen som jag ser det dock är bortsätt från de krävande jaktbetingelserna är: 1) viljan hos "vanligt folk" att känna sig säkra när de äter vildsvin och 2) kvaliteten på slaktkroppar som kommer till viltslakterier från privata jägare. Problem #1 är för handeln att övertyga konsumenten om att vildsvin är säkert att äta och att det är besiktigat som sig bör innan det når butiken där det ska säljas till konsument. Problem #2 är en attityd- och kunskapsfråga för jägarkåren att hantera då mycket vilt som konsumeras i ett kommersiellt perspektiv skulle sorteras som kontaminerat och otjänligt som människoföda.
Jag har sedan länge kommit fram till att som jägare bör man ha slakteribranschens standard som förebild och i varje steg man företar sig försöka efterlikna det så gott man kan. Med detta menar jag att man bör eftersträva att bara skjuta ett skott på viltet och därefter vara noggrann vid urtagning och vidare tillvaratagning på de sätt som är det bästa ur ett kvalitetsperspektiv för att producera en råvara av god kvalitet.
Om man kan få ett större fokus på dessa frågor så ökar man värdet av att jaga vildsvin både från den enskilde jägarens håll och från det övriga samhällets håll varför jag också tror att det i förlängningen skapar en bas för mer forskning som i sin tur leder till mer forskningsbaserade regler för vildsvinsjakt.

[Knallkorken]

Det är en mastig bit att ta sej an. Med tanke på noteringen ut till ex.vis slaktsvinsproducent ( finns knappt några kvar) så förstår man att konkurrensbiten hos den ej så nogräknade och prisbesatte konsumenten inte gör så många spänn till skytten.
Att väga mot samhällsnyttan i detta ämne.

[lsjonsson]

Ni får ha kvar vildsvinen där nere men glöm inte att bygga en stabil cementmur mot övre Norrland.
Typ vid Ångermanlandsälven för här uppe vill vi inte ha några vildsvin.
Jag vet då ingen markägare som vill ha vildsvin här uppe.

[malx]

Jag vet då ingen markägare som vill ha vildsvin här uppe.

Jag vet flera, men självklart är ingen av dessa markägare jordbrukare. Det ska dock sägas att det är så liten del av marken som brukas på många områden häruppe att jag knappt kan se nån skada skulle bli skedd. (Tar man till exempel hela Råneå älvdal då handlar det i princip om att slå ängar nån gång då om sänder för att inkassera EU-bidrag)

[Knallkorken]

Isjonsson, du kan vara lugn. Ångermanälven är absoluta gränsen.
Sen blir surströmmingsdoften alltför svår

[Canta]

Ja, varför skulle grisarna ens vilja upp till övre Norrland. Så dumma är dom inte. Finns ju inget där av mat-värde. Går inte att överleva på renlav o snö o knapert nog för folk också, eller. Iaf så flyr väl många därifrån.

Nej, låt vargarna ta över norra Norrland. Var det inte nåt ljushuvud typ G.W. som tänkte till så. Eller var det K.H. iaf, tanken var att vargarna skulle ha närhet till de finsk-ryska hybriderna o att samerna skulle bli vargmatuppfödare. Övre Norrland skulle husera 1000 vargar eller nåt o Sverige skulle få guldglans nere i Brysse som världsmästare i varg alltmedan Sverige i övrigt blev vargbefriat dvs som under den lyckligaperioden. Eller var det pmt, nej han ville ju utrota samerna rakt över o ersätta tvåben med fyrbenta bestar ..........Ojdå, blev visst vargtråd igen, lätt hänt

[Knallkorken]

Ställ inte till nu, Canta, så att du och Dyngsmäll tar över den här tråden. Med er hatkärlek till varandra så blir tråden alltför sötsliskig

[Tomps]

Jag tror att vi har skjutit sönder den naturliga uppbyggnaden av vildsvinsstammen och att det är därför vi har såpass mycket skador och olika beteende hos grisarna idag och det krävs en rejäl uppstyrning gällande regler kring avskjutning för att få bukt med allt. Vildsvin är ju i grund och botten ett flockdjur och variationen mellan beteenden mellan olika flockar skall inte skilja sig så mycket, även yttre faktorer som jakttryck och födotillgång påverkar

Här finns en poäng som sällan diskuteras men egentligen är en grundläggande och ofta förbisedd förvaltningsfråga. Hur ser våra lokala och regionala vildsvinspopulationer egentligen ut avseende demografi, rörelsemönster och födoval? Svaret är nog allt som oftast att det vet nästan ingen och därför finns inte heller någon långsiktig, strategisk förvaltning lokalt och regionalt, vilket jag tror bidrar till problemen. Att vildsvin sedan betraktas av många som skadedjur gör inte saken bättre.
Kunde man föra över säg 25% av resurserna från älgförvaltningen (som är aningen överdriven) till en bättre samordnad förvaltning av vildsvin så skulle det förmodligen bidra till bättre förhållanden. Samtidigt skulle måhända vildsvinet i högre grad öka sin status som det högvilt det faktiskt är.

[lsjonsson]

Isjonsson, du kan vara lugn. Ångermanälven är absoluta gränsen.
Sen blir surströmmingsdoften alltför svår

+1