Jakt med enögd vovve.

[scoutman]

Hej

Blir operation & ta bort öga från min tvååriga beagle (ögontumör), hoppas verkligen inte på något mer i hans kropp..

Folk säger att det går utmärkt att jag med en hund med ett öga, har du erfarenhet, egen jakthund? Isåfall blev jaktsätt förändrat? Hundens mentalitet? Mer försiktig?

Har förstått att med veterinärintyg går hunden att ställa ut, gäller samma med jaktprov? Fast lusten för det är ju helt borta nu..

Känns rätt surt just nu med all tid på kurser, tid i skogen, planer på jatkprov i höst..

Är nyfiken på erfarenheter med hundar med ett öga, särskilt hur det jaktliga före/efter. Skriv & berätta era erfarenheter !

[Jämtlasse]

Finns en tråd här om det, Izza tror jag jycken hette.

[börje]

En kompis hade en grålla som blev blind pga en kvist i ögat, hon jagade ändå som vanligt. Däremot vägrade hon bli dräktig, sen om det bodde på enögdhet låter jag vara osagt.

[locorod]

Polaren har en enögd tyskterrier. Jagar absolut inte sämre än innan kvisten tog ögat.

[greyling]

Det spelar inte någon som helst roll om hunden är enögd när den vant sig vid det. Har inte haft någon egen men väl jagat med flera. Senast i år en i laget som har en mycket bra högvilthund. Den går lika bra som förut och det några månader efter händelsen som gjorde den blind på ena ögat.

Får du dispens för utställning kan du sedan gå drevprov. (ja du kan alltid gå ett första utan utställning men om du vill meritera den så måste den vara utställd med minst Sufficient - gäller alla). I princip kan nog hunden vara helt blind och ställa upp på drevprov.

[VÄSTILA]

Ren spekulation men det sägs att djur är duktiga på att kompensera. Om ett sinne hindrar dem så använder dem lite mer av ett annat. Kan säkert till en börja ge utryck av att hunden blir trött fortare men det går fort över. Meritera och blir det framgång så förhör dig med avelsrådet gällande ev parning. Lycka till!

[greyling]

Ja det där med helt blind hund kanske inte är sådär toppen men minns en eipsod för en 6 år sedan med Bosse - En uppenbarligen blind drever. Bosse drev då rådjur i två timmar tapptfritt. Medelfarten låg på under 3 km per timme. Gissa om det buktade bra. Enda problemet han hade var vid ett vattenfyllt dike. Han var då i häraden 13-15 år gammal och smet men vi lät han driva för han ville det. En fantastisk hund som nu givetvis jagar vidare bland alltid löpande tikar och stora köttben i hög.

[scoutman]

Jo förstår nog att det troligen funkar med jakt, men känns lite tungt men bra med positiva erfarenheter även med enögda.

Bara hoppas allt går bra till veckan då..

Skriv gärna ni som har fler erfarenheter av enögda.

[VÄSTILA]

Man kan säga såhär... Ett djur viker inte ned sig i första taget. Även om din hund hade fått enormt försämrad syn, värsta fall helt blind och på de förlorat ett ben så hade den ändå använd de andra sinnena för att göra det den är avlad för. Om den märker på dig att du inte är lika glad, lika uppåt när ni skall jaga då kommer det sannolikt påverka hunden. Om du är som vanligt, berömmer och ställer krav som du brukar så kommer den göra allt för allt för att behaga dig. Hundar är otroligt lojala och styrs mer än man tror av ägarens lynne. Märke själv detta på mina första jaktprov med jämten. Vi kunde ha haft 10 raka arbete med höga poäng på träning men vid prov blev jag nervös och då plötsligt så blev den normalt stormsäkra hunden mer kontaktbenägen än tidigare, kunde stanna upp på 300 m på ett hygge och titta mot mig mm. Den underpresterade plötsligt på samtliga moment som den annars är stabil på. Jag kunde inte förstå varför tills en provdomare påtalade - Är DU verkligen dig själv nu? Vad tror du hunden tänker. Där borta är husse med en främling. Han verkar orolig. Vad är det för typ han är med egentligen...Vid nästa jaktprov så beslutade jag mig for att helt ignorera ev resultat och hunden agerade som vanligt och levererade som vanligt. Förstår att det är tungt nu men försök vara som vanligt med hunden och jag är övertygad att ni kommer få många fina jakter framöver såvida inga fler allvarliga komplikationer tillkommer.

[scoutman]

Håller med att mitt sätt o mående påverkar, bara tänka framåt och positivt.

[Limpan]

Hej. Har haft en Jämthunds tik som blev sparkad av älg så illa att höger öga sprack. Första jaktprovet efter ca 20 min ståndskall hände det. Gissa om jag var nervös och orolig. Ögat opererades ut och ögonhålan syddes igen. Det skulle gå att jaga redan efter tio dagar men jag tror jag väntade till den 13 dagen efter operation. Hade kommit lite snö så jag spårade av ett område jag tänkt släppa i för att kolla att det förmodligen inte var någon älg där. Ville se hur hon sökte och hur det gick med ett öga innan jag provade på älg. Släpper tiken och hon gör en kortare tur för att sedan gå ut till 680 m och där började hon skälla älg. Kommer aldrig att glömma de 680 m som stod på pejlen. Dagen efter såg jag att allt inte var ok med ögat då det vätskade och blödde lite. Vart en ny operation då det blivit lite av ögat kvar efter första. Efter tio dagar började jag jaga igen och startade på jaktprov. Hon skällde ihop till sitt JCH som enögd. Det som hände strax efter var att hon sprang sig halt på ena eller andra frambenet resten av den hösten. Hon fick minst en smäll till av älg innan hon blev försiktigare med dom. Minns en gång då jag körde upp på ett berg i mörkret för att få tag på henne. Hon hade skällt hela dagen i gångstånd och fast stånd men några jakt gäster lyckades inte skjuta. När jag kom upp på berget och borde höra henne väl hördes inget. Jag sprang med pannlampa dit pejlen visade att hon var. Hon låg under en gran och blödde bakom höger öra. Skönt att hon levde. Efter detta så blev hon mer försiktig och framför allt om det var mer än en älg. Efter ett tag hördes det väl på skallet om det var ensam älg eller flera. Hon placerade sig alltid i position så hon såg älg eller älgar med vänster öga. Hon jagade fullt ut tills hon fick en livmoderinflammation vid 8 års ålder. Hösten efter operationen fick hon en inflammation i tårkanalen och huvudet svällde upp stort som en fotboll. Riktigt otäckt. Blev nya operationer för att komma till rätta med det. Det jag kan säga är väl att det gick bra att jaga med henne. Uppträdandet vid älgarna blev förändrat. Hon är den dyraste hund jag ägt men jag kan sakna henne från tid till annan. Inte för att jag har dåliga hundar nu men det var en riktig kämpe. Hon bjöd alltid till.
Ta det med ro med din hund. Jag tror du kommer att få en bra jakthund och om den har ett öga eller två kanske spelar mindre roll för en drivande hund än en som jobbar med älgar som går till anfall lite nu och då. Du kan meritera din hund lika bra som om den haft två ögon. Be veterinär skriva ett intyg varför den saknar ett öga. Ställde ut min tik med ett öga och det gick bra. Trivs du med din hund och tycker att den jagar bra så för allt i världen kör på som om den varit helt utan handikapp.
/Anders

[win307]

Människor som förlorar synen på ett öga(min pappa tex pga tennisboll) får problem med avståndsbedömning.På något sätt lär sig hjärnan att kompensera för det men det tar ett bra tag.Hur en hund påverkas vet jag ej men djur brukar ha en otrolig förmåga att anpassa sig.Om hunden springer in i saker så ha tålamod bara,det borde gå över.Otur med just Beagle då det är den friskaste av alla hundar.(Finast oxå )

[faxe]

Finns en tråd här om det, Izza tror jag jycken hette.

Japp, min Izza blev blind efter att hon rymt och fick en pinne i ena ögat. Jag provade först att släppa henne i grishägn efter ett par månader när allt äntligen läkt klart efter 4 operationer. Hon ville förs ha grisarna på den friska sidan, men i övrigt så jagade hon på som vanligt. Den enda skillnaden jag senare uppfattade var att hon vart försiktigare med
jakt och sök var när det var jävligt tätt med sly. Kändes nästan som om hon vart lite försiktigare med sitt friska öga. Jag fick tyvärr ta bort henne i våras, men det var på grund av en jäkligt elak tumör .