.308 eller 30-06?

[macggu]

Vilka som tog fram vilken kaliber och varför har väl inte den allra minsta konsekvens för vilken av .308 Winchester och .30-06 man skall välja.
Om man skall vara seriös bör man istället tala om vilka räffelstigningar vilka kalibrar har och vilka komsekvenser detta har för vilka kulvikter man kan använda, vilken egenprecision de olika patronerna har, vilken anslagsenergi man har och så vidare.

[Magnus M]

Mycket åsikter här,min åsikt är 3006 är en enormt bra kaliber för jakt och 308 är framtagen av Nato till att skadskjuta folk med.
Ojar man sig för rekylen i en 3006 så har man nog skjutit för lite.
MVH Ålandsjanne

30-06 är ju framtagen till precis samma som 308 Nato egentligen.
Men jag håller med, 30-06 är en jäkligt fin jaktpatron.

Nä Amerikanska armen tog fram 3006 till skjuta ihjäl folk men Nato kom på att det blir mera besvär för fienden om dom måste ta hand om sårade,och sedan gick dom vidare till ren fågelbösskaliber.

Ålandsjanne

Nä, idén kan ju vara lustig i någon bisarr form men den är inte korrekt. För det första så är 308 win och 7,62x51 NATO inte samma kaliber, om än nästan identiska.
Man bytte till 7.62 NATO främst för att få ned patronen i en liten låda, sen tillkommer ju fördelar som pris, storlek, vikt och rekyl också. Det är ju alldeles tydligt att 7,62 har tillräckligt med kraft eftersom man senare övergått till 5,56 som Nato-standard i karbiner.

Ditt påstående om att skadskjutning skulle vara bättre ur ett krigsperspektiv stämmer dock, men det är mer effekten av att expanderade kulor är förbjudna enligt Géneve och inte kalibervalet.

[vanja05]

Mycket åsikter här,min åsikt är 3006 är en enormt bra kaliber för jakt och 308 är framtagen av Nato till att skadskjuta folk med.
Ojar man sig för rekylen i en 3006 så har man nog skjutit för lite.
MVH Ålandsjanne

[macggu]

Min erfarenhet av rekylupplevelsen från .30-06 i min HVA 640 är att många patroner med lättare kulor, exempelvis Norma Jaktmatch som jag övningsskjutit med, snärtar till och gör ont medan Sako Hammerhead 14,3 gram mullrar till och trycker en bakåt, men inte alls på samma snärtiga smärtande sätt.
Men allt detta kan man väl i en .30-06 parera genom att ladda ned patronerna till .308-data. Det är så jag gjort med 9,3x62 som laddats till 9,3x57 data och den känns inte alls obehaglig att skjuta med, ens i liggande.

[Flogmyra]

Hmmm intressant det där med att 308’an skulle ha bättre engenprecision än 30.06 av egen erfarenhet så är det tvärt om, jag har säkert haft 15 bössor i 30.06 och det känns som det kvittar vad man stoppar i dom så har dom skjutit bra, några klick upp eller ner sen så, men dom 308 jag haft (bara 2) så kan det hända att det sprider i sidled när man byter skott/laddning och att det märks mer på träffbilden, från 3 skott i en klisterlapp till snusdosan, men jag kan ju haft tur/otur med


Skickat från min iPhone med Tapatalk

[lasse-a]

Nä Amerikanska armen tog fram 3006 till skjuta ihjäl folk men Nato kom på att det blir mera besvär för fienden om dom måste ta hand om sårade,och sedan gick dom vidare till ren fågelbösskaliber.

Nej, det där är en myt. De nya "finkalibrarna" man gick över till när det röksvaga krutet kom var just för att man fick längre skotthåll och lättare ammunition men fortfarande samma effekt på en häst. Detta var nämligen då kavaleriet fortfarande var den rörliga stridens kung och det var intressant hur många hästar som ett kompani kunde träffa och fälla med en eldstöt på många hundra meters avstånd. (Man avgav plutonsvis, eller kompanivis eld på 1200m eller mer, på skjutbanan mot hästmål. Idén var att kväva kavallerichocken i sin linda. Det gick sådär. Men sedan så kom kulsprutan och därmed var kavalerichocken till ända som taktik.).

Det är därför som "alla" patroner från den här tiden är "klass 1" patroner idag. De kommer från samma skola, och mötte samma krav.

Detta straffade sig senare iom att skjutskickligheten inte blev så bra. Britterna studerade detta brett i början av nittonhundratalet (när man skulle ha stora värnpliktsarméer, och man just nästan fått på tafsen i Boerkriget). Man kom fram till 15-15-regeln, dvs att alla vapenföra män kunde lära sig att skjuta ett gevär/patron som inte gav mer än 15 foot-pounds i rekylenergi, och inte mer än 15 feet/s i fri rekylhastighet.

Alla "moderna" patroner från den tiden håller sig märkvärdigt nära det. (Se exv: https://www.chuckhawks.com/recoil_table.htm)

Amerikanerna fick ju också hicka när de mötte de nya Mauserpatronerna med spetskulor i Spansk-Amerikanska kriget och laddade om med spetskula själva vilket gav .30-06. Men nu är de ju Amerikaner och var tvungna att ta i lite extra, vilket gav en patron som gav lite för mycket rekyl för att hålla sig inom den Brittiska sweetspotten. Men man fick helt enkelt leva med det.

Andra förstog ju att det här var lite för mycket och M1 "Garrand" utvecklades t ex för .276 Pedersen (som i prov på grisar och getter visade sig vara tom lite mer dödlig än .30-06). Men eftersom man hade så mycket ammunition liggande sedan WW1 så blev det .30-06 även då.

För att göra en lång historia kort så kom NATO 7,62x51 (.308 Win) fram som en Amerikansk kompromiss där man laddade med modernt krut för att uppnå samma ballistik som original US Mil .30-06. Det var alltså inte någon direkt skillnad på dessa! Man drog bara nytta av utvecklingen inom krut och metallurgi för att modernisera .30-06 till ett mera kompakt format lämpligare för automatvapen. (Men för jakt så finns det naturligtvis inget som hindrar att man drar nytta av samma utveckling i .30-06 och laddar den hårdare, vilket ju görs idag).

Sedan så antog amerikanerna den ändå inte som det var tänkt (och lurade oss på FN FAL i processen), och gick sedan snabbt till den ännu mer moderna .22 kalibern. Idén bakom denna var inte alls att "den bara skulle såra motståndaren", utan snarare att man insåg att det inte fanns några hästar kvar att skjuta, och att en rådjurspatron räcker för vilt i människostorlek. Möjligheten att bära med sig mer ammunition fällde istället avgörandet. (Man gjorde bla fältförsök i USA med grupper/plutoner beväpnade med respektive AR15 och M14 där AR15-grupperna visade sig ha ett signifikant övertag). Tvärtom så hade original-laddningen 5,56x45 "terrific wounding capabilities" pga den instabila kulan som kantrade i kroppen vid anslag. (Detta som ett sätt att frångå förbudet mot expanderande ammunition.) (Detta har som sagt dock ändrats fram och tillbaka ett antal gånger med varierande resultat än i denna dag).


Att gevär skulle konstrueras för att "såra inte döda" är en myt. Det är egentligen bara truppminor model trampmina där man gjort sådana avvägningar, och då återigen mest för att kunna få ut mera minor ur samma vikt, inte nödvändigtvis för att belasta sjukvårdskedjan. Det viktiga är nämligen inte "döda" kontra "såra" utan "försätta ur stridbart skick". En soldat utan fot/underben är lika utslagen som en som är sprängd i bitar.


Så summa summarum. Det är inte konstigare än att: "Före världskrigen, klass 1, för man behövde kunna fälla en häst. Efter världskrigen klass 2 för man hade inga hästar kvar att skjuta på."

För jakt så kan idag .30-06 laddas hårdare med samma eller tyngre kula än .308 för bättre effekt, men det är då inte alla som kan lära sig att skjuta den bra. Alla kan lära sig att skjuta .308 bra. (Ur rekylsynpunkt vill säga. De måste ju kunna skjuta öht.)

[gussil]

Nä Amerikanska armen tog fram 3006 till skjuta ihjäl folk men Nato kom på att det blir mera besvär för fienden om dom måste ta hand om sårade,och sedan gick dom vidare till ren fågelbösskaliber.

Nej, det där är en myt. De nya "finkalibrarna" man gick över till när det röksvaga krutet kom var just för att man fick längre skotthåll och lättare ammunition men fortfarande samma effekt på en häst. Detta var nämligen då kavaleriet fortfarande var den rörliga stridens kung och det var intressant hur många hästar som ett kompani kunde träffa och fälla med en eldstöt på många hundra meters avstånd. (Man avgav plutonsvis, eller kompanivis eld på 1200m eller mer, på skjutbanan mot hästmål. Idén var att kväva kavallerichocken i sin linda. Det gick sådär. Men sedan så kom kulsprutan och därmed var kavalerichocken till ända som taktik.).

Det är därför som "alla" patroner från den här tiden är "klass 1" patroner idag. De kommer från samma skola, och mötte samma krav.

Detta straffade sig senare iom att skjutskickligheten inte blev så bra. Britterna studerade detta brett i början av nittonhundratalet (när man skulle ha stora värnpliktsarméer, och man just nästan fått på tafsen i Boerkriget). Man kom fram till 15-15-regeln, dvs att alla vapenföra män kunde lära sig att skjuta ett gevär/patron som inte gav mer än 15 foot-pounds i rekylenergi, och inte mer än 15 feet/s i fri rekylhastighet.

Alla "moderna" patroner från den tiden håller sig märkvärdigt nära det. (Se exv: https://www.chuckhawks.com/recoil_table.htm)

Amerikanerna fick ju också hicka när de mötte de nya Mauserpatronerna med spetskulor i Spansk-Amerikanska kriget och laddade om med spetskula själva vilket gav .30-06. Men nu är de ju Amerikaner och var tvungna att ta i lite extra, vilket gav en patron som gav lite för mycket rekyl för att hålla sig inom den Brittiska sweetspotten. Men man fick helt enkelt leva med det.

Andra förstog ju att det här var lite för mycket och M1 "Garrand" utvecklades t ex för .276 Pedersen (som i prov på grisar och getter visade sig vara tom lite mer dödlig än .30-06). Men eftersom man hade så mycket ammunition liggande sedan WW1 så blev det .30-06 även då.

För att göra en lång historia kort så kom NATO 7,62x51 (.308 Win) fram som en Amerikansk kompromiss där man laddade med modernt krut för att uppnå samma ballistik som original US Mil .30-06. Det var alltså inte någon direkt skillnad på dessa! Man drog bara nytta av utvecklingen inom krut och metallurgi för att modernisera .30-06 till ett mera kompakt format lämpligare för automatvapen. (Men för jakt så finns det naturligtvis inget som hindrar att man drar nytta av samma utveckling i .30-06 och laddar den hårdare, vilket ju görs idag).

Sedan så antog amerikanerna den ändå inte som det var tänkt (och lurade oss på FN FAL i processen), och gick sedan snabbt till den ännu mer moderna .22 kalibern. Idén bakom denna var inte alls att "den bara skulle såra motståndaren", utan snarare att man insåg att det inte fanns några hästar kvar att skjuta, och att en rådjurspatron räcker för vilt i människostorlek. Möjligheten att bära med sig mer ammunition fällde istället avgörandet. (Man gjorde bla fältförsök i USA med grupper/plutoner beväpnade med respektive AR15 och M14 där AR15-grupperna visade sig ha ett signifikant övertag). Tvärtom så hade original-laddningen 5,56x45 "terrific wounding capabilities" pga den instabila kulan som kantrade i kroppen vid anslag. (Detta som ett sätt att frångå förbudet mot expanderande ammunition.) (Detta har som sagt dock ändrats fram och tillbaka ett antal gånger med varierande resultat än i denna dag).


Att gevär skulle konstrueras för att "såra inte döda" är en myt. Det är egentligen bara truppminor model trampmina där man gjort sådana avvägningar, och då återigen mest för att kunna få ut mera minor ur samma vikt, inte nödvändigtvis för att belasta sjukvårdskedjan. Det viktiga är nämligen inte "döda" kontra "såra" utan "försätta ur stridbart skick". En soldat utan fot/underben är lika utslagen som en som är sprängd i bitar.


Så summa summarum. Det är inte konstigare än att: "Före världskrigen, klass 1, för man behövde kunna fälla en häst. Efter världskrigen klass 2 för man hade inga hästar kvar att skjuta på."

För jakt så kan idag .30-06 laddas hårdare med samma eller tyngre kula än .308 för bättre effekt, men det är då inte alla som kan lära sig att skjuta den bra. Alla kan lära sig att skjuta .308 bra. (Ur rekylsynpunkt vill säga. De måste ju kunna skjuta öht.)

Mycket intressant, tack!

Skickat från min SM-G950F via Tapatalk

[Aemon]

Britterna hade ju dessutom en patron utvecklad som låg mellan 7.62x51 och 5.56x45 i prestanda men amerikanerna envisades med sin kaliber .30 så det blev den som blev natostandard i några år.

Skickat från min SM-G930F via Tapatalk

[lasse-a]

Britterna hade ju dessutom en patron utvecklad som låg mellan 7.62x51 och 5.56x45 i prestanda men amerikanerna envisades med sin kaliber .30 så det blev den som blev natostandard i några år.

Precis, jag skrev inte hela historien där, men Britterna tog fram nytt gevär (Bullpup) EM-1 och EM-2 med ny patron .280 British/Enfield. Den var en modern "intermediate" patron som FN-FAL faktiskt utvecklades för (iaf kammrades för väldigt tidigt).

Men Amerikanerna vägrade "fjuttpatron" (eftersom det finns och fanns en stor .30 kal maffia i USAs armé som vurmar för den enskilde gröne gubben som skjuter prick på 600m. (Något som aldrig hänt, men, men). Så man gjorde en deal där man lovade att ta geväret (alltså FN-FAL) om vi tog patronen. Sagt och gjort. FN kammrade om FAL till 7,62 NATO i hopp om att Amerikanerna skulle lägga beställning.

Men tji fick vi, vi (Britterna) gav upp sin patron, men Amerikanerna vägrade FAL utan antog istället M14 ett kort tag. Sedan så blev det M16 efter bara några år. Med helt ny patron. Så där satt vi i Europa/NATO med 7,62x51 när amerikanerna själva övergav den. (Nåja, de har alltid haft den som ksp-ammo, så den har ju ändå varit vanlig).

[andreassvanebo]

Wow, vilket gensvar, ni är helt fantastiska Tack för alla feedback. Mycket intressant läsning som ni delar med er, jag har läst varje inlägg med glädje

Om jag ska byta till blaser lutar det nog åt en 57 cm standard pipa (istället för 52 cm).

[PerT]

En god och intressant lektion. Tack!

[Ålandsjanne]

Wow, vilket gensvar, ni är helt fantastiska Tack för alla feedback. Mycket intressant läsning som ni delar med er, jag har läst varje inlägg med glädje

Om jag ska byta till blaser lutar det nog åt en 57 cm standard pipa (istället för 52 cm).

Du har ju fin bössa redan med en mycket bra kaliber så varför ens fundera,lägg hellre slantarna på en bra kikarsikte som passar både till drevjakt och lånhåll.
MVH Ålandsjanne

[Lillsven]

Mycket bra och intressant läsning lasse-a!
Underbart med fakta istället för Ålandsjannes åsikter.

[Sako Finnbear]

Wow, vilket gensvar, ni är helt fantastiska Tack för alla feedback. Mycket intressant läsning som ni delar med er, jag har läst varje inlägg med glädje

Om jag ska byta till blaser lutar det nog åt en 57 cm standard pipa (istället för 52 cm).

Du har ju fin bössa redan med en mycket bra kaliber så varför ens fundera,lägg hellre slantarna på en bra kikarsikte som passar både till drevjakt och lånhåll.
MVH Ålandsjanne

Håller med Ålandsjanne här!

[lone_wolf]

Tycker inte att Ålandsjanne "tycker". Det är ett faktum att en sårad soldat binder mer resurser än en död. Däremot var det inte en faktor i valet av .223 vs .308 militära motsvarigheter. Det var ekonomiska faktorer samt antalet patroner som en person kan bära med sig.

Gällande NORDISK JAKT och .308 vs 30-06 så är det mycket viktigare att ha en kula som är avsedd för den jakt man tänker bedriva än vad själva kalibern är. Båda fungerar. Själv föredrar jag .308 pga av att den har mindre rekyl, dvs jag kan få in bytet snabbare i kikaren igen, det här speciellt vid vak- och lockjakt. Samtidigt dödar den älg i praktiken lika bra som 30-06 (och 6.5x55SE för den delen) bara man har en kula som är anpassad till i viltet och kalibern.

I en praktisk jaktsituation så har skottplacering och kula mycket större betydelse än kaliber. Skjuter du av frambenet på en älg med en .308 så är det lika mycket av som om du skjutit av det med en 30-06 eller med 6.5x55SE.

En lungträff är lika dödlig med alla kalibrar blott att man har en lämplig kula.

Gällande flodhästar, elefanter och annat hårdskjutet Afrika-vilt så har ingen erfarenhet men kan tänka mig att de extra joule man kan få ur en 30-06 är till nytta.

Summa summarum, för nordisk jakt så är .308 ett bra val, men vill man ha det lite extra i form av anslagsenergi så är 30-06 bättre.

Själv är jag en kaliberskeptiker, longe_wolf:s första teorem lyder: Skyttens förmåga är mer betydelsefull än vapnets förmåga.
En följdsats till ovan är: Välj ett sådan vapen som du kan lära dig hantera bra.


Ett längre inlägg i samma ärende; var och en må bedöma dess kvalitet: https://anarchangel.blogspot.com/2007/0 ... e-556.html

[macggu]

Gällande NORDISK JAKT och .vs 30-06 så är det mycket viktigare att ha en kula som är avsedd för den jakt man tänker bedriva än vad själva kalibern är. Båda fungerar. Själv föredrar jag .308 pga av att den har mindre rekyl, dvs jag kan få in bytet snabbare i kikaren igen, det här speciellt vid vak- och lockjakt. Samtidigt dödar den älg i praktiken lika bra som 30-06 (och 6.5x55SE för den delen) bara man har en kula som är anpassad till i viltet och kalibern.

Återigen: Vid laddpressen kan du ladda en .30-06 till motsvarande .308, men motsatsen är svårare, att göra en .308 till .30-06.
Men jag håller med om att det knappast spelar någon roll för svenskt hjortvilt.

[greyling]

Nu ger jag mig på en ren spekulation

1. 30-06 förespråkare är mer pålästa än 308 förespråkarna som är mer av saida och kolla abborreinälvor.

2. ålandsjanne har rätt - men här är jag mer osäker än punkt ett

[Anders Ö]

300 WinMag vs 30-06....Det är inte så stor skillnad... , Vilken är bäst ..

30-06 vs 308win ... Det är inte så stor skillnad.... , Vilken är bäst...

308win vs 6.5x55...Det är inte så stor skillnad ... , Vilken är bäst...

6.5x55 vs 6.5Credmoor.... Det är inte så stor skillnad... , Vilken är bäst..

Det är alltså inte så stor skillnad på 300WinMag och 6.5Credmoor till slut ...

Skjut på rätt ställe så dör va skjutton som
helst

Trådskaparen vill igentligen ha en Blaser tror jag och få lite glöde i bössbytarnerven

Den glöden går sällan att släcka .... , så det är bara att handla
Du kommer inte bli besviken med än vilken kaliber du väljer , särskillt
om du väljer 308Win

[Aemon]

Jag har 308 för att jag kommer inte att skjuta på några avstånd där jag känner att jag har nytta av mer krut och om jag vill ha mer effekt går jag nog hellre upp i kuldiameter än krutmängd.

Skickat från min SM-G930F via Tapatalk

[Blaser338]

308 är en ovanligt ful patron så estetiskt 30-06, samt att 30-06 är roligare att handladda. 6,5x55 är estetiskt fullbordad tätt följd av 416 RM. Raka hylsor är ganska fula och svåra att använda QL på.